Jonas Lindström talar på Business Arena Stockholm 2017-09-20.

Infrastrukturen är samhällets ryggrad, här utvecklar vi de kommunikationer som kopplar samman kvarter och städer. Men samhället förändras och med det hur vi bor och rör oss, kraven på bra kommunikationer ökar. Gamla lösningar kan innebära barriärer i stadsbilden som underblåser segregationen. Prioriteringskrav i budgeten kan innebära att tillväxten hämmas i delar av landet. Ekonomiska incitament kan ge en skev syn på var det ska satsas? Finns helhetsgreppet när vi planerar infrastrukturen? Vad är infrastrukturens roll för att bygga bort segregation? Är det den största nyttan som ligger till grund för ny infrastruktur, eller gäller det att skrika högst?

Idag genomförde Reinvent en rundvandring i Flemingsberg för att ta reda på mer om vad som är på gång i området.

Rundturen gjorde korta stop vid ett antal platser som ansluter till campusområdet där olika representanter berättade om vad som händer på platsen. Tillsammans med verksamma i Flemingsberg diskuterades vidare samverkansmöjligheter under lite mer avslappnande former. Platser som besöktes:

• NEO och Technology and Health
• Huddinge sjukhus
• Flemingsbergs centrum och Grantorp
• Hälsovägsprojektet och Flemingsbergsdalen
• Framtidens Lab/KI – ANA 8
• ByggVesta studentbostäder

Högre seminarium arrangerat av projektet Re-invent vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.

Den 27 september kommer Helena Olsson som ansvarar för stadsutvecklingsfrågor på Fastighetsägarna Stockholm att ge oss en spännande presentation. Under titeln ”BID på svenska, lokal fastighetsägarsamverkan i praktiken” berättar hon om vad BID (Business Improvement District) är och hur BID- inspirerad fastighetsägarsamverkan skapar värde i form av affärsnytta, stadsmiljö och samhälle.

Tid och plats
När: onsdag 27 september kl. 11:00-13:00
Var: Sal MC 224, på plan 2 i C-flygeln, Moas båge, Södertörns högskola, Campus Flemingsberg

Anmälan görs till: reinvent@sh.se – senast en vecka innan seminariet!

Varmt välkomna!

Nästkommande seminarier:

Huge fastigheter är en av samverkansparterna i projektet. Anders Daniels (i bild nedan) jobbar som utvecklingsstrateg på Huge och är med och leder arbetet från deras sida. I den här artikeln gör vi ett kort nedslag i Huges verksamhet och ställer 3 frågor till Anders.

Vad gör Huge?

Huge Fastigheter AB är ett av Sveriges tio största kommunala fastighetsbolag. Ägare är Huddinge kommun. Förutom att förvalta bostäder och lokaler vill Huge vara med och skapa ett Huddinge att utvecklas i och då är människa och miljö i fokus.

”Vi ska inte bara bygga, vi ska verka för ett långsiktigt hållbart samhälle där människor trivs och mår bra. Vi tror att lösningar som är bra för både människa och miljö är mer lönsamma än snabba kortsiktiga vinster. Dessa lösningar hittar vi bäst genom att samverka med andra aktörer i vår omgivning. Det innebär dels att ta intryck från omvärlden, t ex genom att delta i projektet, lyssna på vad olika experter har att säga men även att bidra med vår kunskap om vår egen verksamhet till de som studerar den”, säger Anders.

 Hur skapas en attraktiv förort?

Huddinge är en del av förorterna i Storstockholm. Vissa områden i Huddinge är välmående och andra mindre välmående. Utvecklingen av Huddinge har generellt varit bra men exempelvis Vårby gård och Flemingsberg har inte hängt med i den goda utvecklingen lika bra.

”Utmaningen är att hitta vägar för vårt arbete som leder till att folk vill bo kvar i bostadsområdena, att vända trenden. Vi tror inte på att det finns en fix för allt utan vi tror på att arbeta med olika typer av aktiviteter. Inte bara fysiska förbättringar såsom renoveringar utan även sociala trygghetsåtgärder och samarbeten. Föreningslivet är exempelvis viktigt och vi jobbar med att utveckla samarbeten med dem. Vi vill skapa och underlätta för engagemang, vi vill att de boende bryr sig om sina områden. När vi planerar renovering av områden måste vi ta hänsyn till vad människorna som bor där anser är viktigt och inkludera detta i våra projekt. Att människor väljer att bo kvar i ett visst område är nog det bästa måttet på att vi lyckats”, säger Anders.

”Frågan om hur man skapar attraktiva bostadsområden är en oerhörd svår fråga. Visste vi hur vi skulle göra så hade vi redan gjort det. Som enskilt fastighetsbolag är det svårt att påverka alla krafter som sätts i spel i samhället men det går att påverka och då måste man ställa sig frågan; vad är det som gör att människor vill bo på en specifik plats, vad är det man tycker om och vad är det man vill? Det finns mängder av faktorer som är betydelsefulla och om vi kan definiera dem och jobba med dem så kan vi kanske få bollen att rulla åt rätt håll. Trygghet är en sak, att det finns möjlighet att manifestera sig själv genom sitt boende eller skapa ett personligt boende är ett annat”, säger Anders.

”Att bygga nytt kan naturligtvis vara viktigt, men sakta men säkert händer också andra saker som påverkar, exempelvis spårväg syd, som troligtvis kommer att ha en jättestor positiv påverkan på området Flemingsberg. Det finns också faror med att bygga nytt, t ex om vi inte hittar rätt balans i nybyggandet kan det skapa nya problem. Det gäller att ta till vara på möjligheter. Vi måste ha tålamod, en stark vilja och tro på det vi gör”, säger Anders.

 Varför samverka med forskarna på Södertörns högskola i ett projekt som detta?

”Det handlar om ett givande och tagande och att ta intryck från omvärlden och omsätta det i verksamheten. Huge behöver exempelvis ta ett steg till i arbetet med sociala frågor och det vill vi gärna göra i samverkan med forskarna på Södertörns högskola. Vi har exempelvis flera svaga bostadsområden där vi måste ha en tanke och en plan för hur vi ska agera och det gör vi bäst tillsammans med forskarna. Seminarieserien som projektet har är ett exempel på en arena för att träffas och diskutera utmaningar vi står inför. Där kan Huge berätta om vad de gör och sedan lyssna in vad forskarna har att säga. Tillsammans tror jag vi kan skapa ny bra kunskap som blir vägvisare i arbetet med att skapa bättre platser att bo och arbeta på”, säger Anders.

Den 28 mars träffades forskargruppen på Röda korsets folkhögskola i Skärholmen för att prata om förortens utmaningar och möjligheter. Hur skapas attraktiva förorter för både människor och företag? Det är en central fråga som forskarna ställer sig i projektet.

Jonas Lindström som är en av forskarna i projektet tog forskargruppen på en rundvandring i Skärholmen. Enligt Jonas finns potential i Skärholmen och en viktig fråga att besvara är frågan om hur vi skapar något nytt i det gamla. Jonas analysera bland annat styrningen (governance) av de stadsförnyelseprocesser som pågår i stadsdelen som, efter det att den byggdes för 50 år sedan, är både känd och ökänd. Klicka här för att läsa mer om delprojekt 1.1.

”När Skärholmen invigdes ansågs det som en av de allra modernaste stadsdelarna med norra Europas största köpcentrum, men tämligen omgående efter att köpcentrumet invigdes i september 1968 utlöstes en intensiv debatt för och emot den pågående stadsförnyelsen i allmänhet och Skärholmen i synnerhet. Efter den så kallade Skärholmendebatten följde artiklar och reportage och forskningsrapporter om de nya och alienerade ”betongförorterna” där Skärholmen blev en slags symbol för allt detta. Därför är det intressant att studera Skärholmen idag, dels med tanke på de planer som finns att bygga omkring femtusen nya bostäder i stadsdelsområdet men också med tanke på att köpcentrumet (SKHLM) och det intilliggande Kungens kurva drar till sig folk från hela Stockholmsregionen. Potentialerna finns, frågan är hur de styrande hanterar bilden av Skärholmen som både känt och ökänt”, säger Jonas Lindström.

På den här sidan kommer nyheter och olika inslag om projektet att läggas upp. Här hittar du info om våra seminarier, intervjuer med forskare och andra experter i projektet samt kortare reportage.

Stockholm växer så att det knakar och ska bli Europas mest attraktiva region för investerare, invånare och besökare. Staden vill vara hållbar, ur både socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Samtidigt finns stora sociala, ekonomiska och politiska spänningar. Stora delar av staden utgörs av förorter. Här bor och här kommer en majoritet av stadens befolkning att bo och här finns många företag. I förorterna finns stora utvecklingsmöjligheter, men också stora utmaningar.

För att skapa ett bra Stockholm för alla startade Södertörns högskola hösten 2016 det omfattande forskningsprojektet ”Att återskapa förorten i fragmenterade landskap”. Projektet kommer att pågå i tre år och genomförs tillsammans med näringslivet. Läs mer om projektet genom att klicka på denna länk.