Författare: Peter Edholm, Idrottsfysiolog Örebro universitet

Undertecknad arbetar som lärare och forskare i idrottsfysiologi vid Örebro universitet och har under vårterminen tillbringat en dag i veckan hos Örebro Hockey via PAUS-projektet. Ett av huvudmålen med detta projekt var att finna samarbetsformer för verksamhetsförlagd utbildning och kandidatuppsatser kopplat till våra studenter på tränarprogrammet. Dessa uppgifter arbetade vi intensivt och framgångsrikt med under första delen av projektettiden. Nu under den senare fasen har vi istället fokuserat på utvecklingsarbete inom områden som vi identifierat viktiga för Örebro Hockey

Ishockey är som känt en av de största vinteridrotterna. Det är därför förvånande att mycket rörande belastning under match och träning på is är okänt. En sökning på databasen PUBMED, där all medicinsk forskning samlas, visar att det jämfört med idrotter som rugby, fotboll och simning finns relativt få artiklar om ishockey. Även på en nationell nivå märks dessa skillnader då exempelvis svenska fotbollsförbundet har antal anställda fysiologer, psykologer och spelanalytiker. Motsvarande siffra för svenska hockeyförbundet är noll…

Frågor som jag och Örebro hockey intresserat oss för är exempelvis exakt vilka muskler som är involverade i olika moment på isen och hur stor kraftutveckling som sker i dessa. För att kunna mäta detta har vi använt oss av Elektromyografi (EMG). EMG mäter musklernas respons på stimulering från nervsystemet och de elektriska spänningsförändringarna som muskelcellerna genererar när de arbetar. Det system som vi använder tillåter oss att mäta ett flertal muskel samtidigt och i realtid. Vi har även undersökt hur stor den aerob och anaerob belastningen är hos spelarna under matchliknande spel. Detta skedde genom så kallad indirekt kaloriometri. Denna utrustning mäter bland annat hur mycket syre spelarna tar upp under arbete. Då förmågan att ta upp, transportera och omsätta syre i den arbetande muskulaturen är den enskilt viktigaste faktorns uthållighet så ger denna typ av mätning ett mycket bra mått på aerob belastning.

Vi håller i skrivande stund på att analysera och tolka våra pilottester, men redan nu kan vi se att den aeroba (uthålliga) belastningen var större än förväntat. Ett nästa steg är att undersöka samma parametrar under träning för att se om träningsövningarna genererar samma belastning som matchspel. En annan intressant fråga är hur vi kan optimera spelarnas återhämtningsförmåga efter match? Detta är en mycket viktig parameter då spelarna under säsong spelar match 2-3 gånger i veckan. Sammanfattningsvis är samtliga involverade i projektet överens om att vi hunnit med mycket på kort tid, men att mycket arbete kvarstår, då varje framsteg genererat minst en eller ett par nya obesvarade frågor!