Författare: Ingalill Söderberg, Tekn Dr, Avdelningen för bank och finans, Institutionen för Fastigheter och byggande, Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad, KTH

Mina högt ställda förväntningar på att få komma nära den verksamhet som jag i min vardag studera – leverantörer av finansiella tjänster – har definitivt infriats inom ramen för projektet. Jag har genom att arbeta med företaget på ett regionkontor fått tillgång till data som vi gemensamt analyserat; fått möte medarbetare som verkar inom det fält jag studerar, fått delta i samtal om styrning av förändring av processer för tjänsteproduktion; och kunnat studera såväl interna som kundrelaterade effekter av digitaliseringen av en tidigare manuellt distribuerad tjänst.

Vi kommer också gemensamt – företagets ansvariga och jag – att skriva en ansökan om fortsatt forskningsfinansiering för att fördjupa studiet av digitaliseringen av den kvalificerade tjänsten. Genom de möjligheter PAUS-programmet givit har möjligheterna ökat till fortsatt forskning och till utveckling av tillämpade lösningar på företagets/branschens problem vid digitalisering av kundrelationen.

En utmaning för mig har varit att planera tiden tillsammans med företaget. Själva planeringen tar också tid och eftersom flera parter inom företaget varit inblandade har det varit svårt att få till möten på tider då jag varit hos dem. Det har inneburit att jag fått vara lite mer tidsflexibel än vad jag ursprungligen tänkt. En stor koncern inom en icke forskningsbaserad bransch ska vara flexibel är inte ”van” att ta emot tillfälliga forskare och har inte någon inneboende flexibilitet.

Ett tips för framtida deltagare är att tänka igenom tidsåtgång och ambitionsnivå inte bara en utan två gånger innan ansökan om medel. Planeringen med företaget kan ta tid och eftersom förväntningarna är stora på en tillfällig ”inhouse-forskare” är det viktigt att själva arbetet kan komma igång direkt.

Johanna Tollbäck, nationell projektledare för PAUS,
Södertörns högskola

Den 29 augusti hade projektet en konferens, lärande möte, för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning kring personrörlighet. Konferensen syftade till att dokumentera erfarenheter samt att sprida resultat från de 30-tal som hittills har deltagit i ett utbyte. Det blev en väldigt intressant dag med stort engagemang från alla deltagare!

På förmiddagen fick vi lyssna till Annika Öhrner, docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola som tillsammans med Martin Olin forskningschef på National museum och student Hanna Gordon berättade om sin vistelse hos National museum. Hanna deltog som student i den kurs som utvecklades under utbytet.

Per Fransson, adjunkt och grundutbildningsansvarig på KTH berättade om sina erfarenheter från utbytet hos Knivsta kommun, Alsike fastighets AB i projektet Self build city.

Mikaela Almerud, Högskolepolitisk expert och ansvarig för högskolefrågor/kompetensförsörjning på Svenskt näringsliv berättade om näringslivets utmaningar med kompetensförsörjning och hur ökad samverkan mellan näringsliv och akademin är en viktigt åtgärd för att möta dessa utmaningar.

Under dokument i menyraden kan ni ta del av presentationer och ritade bilder. 

På eftermiddagen jobbade vi i workshops kring olika teman; ”Värde av personrörlighet”, ”Studentmedverkan och utbildningskvalitet”, ”Effekter av personrörlighet” och ”Personrörlighet som del av ordinarie verksamheter”. Det var ett stort engagemang från alla deltagare och mycket intressanta diskussioner. Allt dokumenterades av Anna Hedman Jernberg, AHA byrån i bilder som nu kan användas som inspiration och informationsspridning (se under Dokument).

Nu är det allas uppgift att fortsätta kommunicera de positiva effekter som rörlighet mellan sektorer leder till och se till att skapa forum för att sprida den här kunskapen. PAUS projektet rullar på med en omgång utbyten till!

Författare: Peter Edholm, Idrottsfysiolog Örebro universitet

Undertecknad arbetar som lärare och forskare i idrottsfysiologi vid Örebro universitet och har under vårterminen tillbringat en dag i veckan hos Örebro Hockey via PAUS-projektet. Ett av huvudmålen med detta projekt var att finna samarbetsformer för verksamhetsförlagd utbildning och kandidatuppsatser kopplat till våra studenter på tränarprogrammet. Dessa uppgifter arbetade vi intensivt och framgångsrikt med under första delen av projektettiden. Nu under den senare fasen har vi istället fokuserat på utvecklingsarbete inom områden som vi identifierat viktiga för Örebro Hockey

Ishockey är som känt en av de största vinteridrotterna. Det är därför förvånande att mycket rörande belastning under match och träning på is är okänt. En sökning på databasen PUBMED, där all medicinsk forskning samlas, visar att det jämfört med idrotter som rugby, fotboll och simning finns relativt få artiklar om ishockey. Även på en nationell nivå märks dessa skillnader då exempelvis svenska fotbollsförbundet har antal anställda fysiologer, psykologer och spelanalytiker. Motsvarande siffra för svenska hockeyförbundet är noll…

Frågor som jag och Örebro hockey intresserat oss för är exempelvis exakt vilka muskler som är involverade i olika moment på isen och hur stor kraftutveckling som sker i dessa. För att kunna mäta detta har vi använt oss av Elektromyografi (EMG). EMG mäter musklernas respons på stimulering från nervsystemet och de elektriska spänningsförändringarna som muskelcellerna genererar när de arbetar. Det system som vi använder tillåter oss att mäta ett flertal muskel samtidigt och i realtid. Vi har även undersökt hur stor den aerob och anaerob belastningen är hos spelarna under matchliknande spel. Detta skedde genom så kallad indirekt kaloriometri. Denna utrustning mäter bland annat hur mycket syre spelarna tar upp under arbete. Då förmågan att ta upp, transportera och omsätta syre i den arbetande muskulaturen är den enskilt viktigaste faktorns uthållighet så ger denna typ av mätning ett mycket bra mått på aerob belastning.

Vi håller i skrivande stund på att analysera och tolka våra pilottester, men redan nu kan vi se att den aeroba (uthålliga) belastningen var större än förväntat. Ett nästa steg är att undersöka samma parametrar under träning för att se om träningsövningarna genererar samma belastning som matchspel. En annan intressant fråga är hur vi kan optimera spelarnas återhämtningsförmåga efter match? Detta är en mycket viktig parameter då spelarna under säsong spelar match 2-3 gånger i veckan. Sammanfattningsvis är samtliga involverade i projektet överens om att vi hunnit med mycket på kort tid, men att mycket arbete kvarstår, då varje framsteg genererat minst en eller ett par nya obesvarade frågor!

Författare: Sara Hjelm, lektor Högskolan i Borås

Hej mitt namn är Sara Hjelm Lidholm och jag arbetar som lektor på Högskolan i Borås inom företagsekonomi, management. Utöver detta har jag en bakgrund inom kulturområdet som antikvarie och projektledare på olika museer i Sverige. Jag är nyfiken på de förändringar som handelsutveckling för med sig för individen, det enskilda företaget och det omgivande samhället.

För att få en ökad förståelse för och kunskap om de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen av tjänster inom försäljning medför fick jag möjlighet att göra en vistelse via PAUS på IKEA.

Jag rörde mig mellan flera olika varuhus i Sverige och fick träffa personal på kundtjänst i Älmhult, på varuhusen i Kungens kurva, Kållered samt Jönköping. Det var spännande att studera hur personalen interagerade med kunderna och de digitala verktygen för att göra köpupplevelsen bättre för båda. Personalen närmade sig de digitala verktygen på olika sätt och tolkade även användningen av dem utifrån sin kontext.

Min kontaktperson på IKEA var mycket viktig för mig inte minst då han gav mig namn på personer och platser som var viktiga att besöka för att förstå och studera hur försäljningen utvecklades och förändrades med hjälp av den digitala tekniken. Genom att min kontaktperson kände till vilka personer på varuhusen som gav näring till idéerna kring de digitala verktygen fick jag alltid träffa personer som var engagerade och ville berätta om utvecklingen utifrån deras perspektiv. Jag upplever att mötena med personalen på IKEA var givande inte bara för mig utan även för dem då de fick en möjlighet att formulera och reflektera kring sitt arbete med de digitala verktygen.

Som lektor har tiden på IKEA varit stimulerande och jag upplever att den givit mig flera nya uppslag på relevanta problem som jag vill lyfta med mina studenter och i rollen som forskare vill jag studera detta ytterligare. Som företrädare för en viktig samhällsinstitution, högskolan, anser jag också att de möten och den kunskap som PAUS har givit upphov till är viktiga eftersom vi behöver interagera med varandra för att kunna främja nya lärdomar och ny kunskap och därmed kunna ge våra studenter en bra utbildning.