Karlsson, Rikard

Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism.

Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift,

Abstract [sv]

Den ökade digitaliseringen av samhället påverkar även den offentliga förvaltningen. Syftet med digitaliseringen av offentlig sektor är inte sällan att göra den mer tillgänglig och effektiv, till exempel genom att öka graden av automation vid ärendehandläggning och beslutsfattande. I syfte att effektivisera en ärendeprocess kan en myndighet insamla uppgifter från andra myndigheter och enskilda och på grundval av dessa uppgifter fatta automatiserade beslut. Vid automatiserade beslut tar ingen enskild befattningshavare aktivt del i beslutsfattandet. Ett automatiserat beslut kan föregås av profilering. Profilering skulle kunna beskrivas som ett förfarande som bygger på en serie statistiska slutsatser. Profilering används ofta för att göra förutsägelser om personer, genom att med hjälp av uppgifter från olika källor sluta sig till något om en enskild person grundat på statistiskt likartade kvaliteter hos andra personer. Automatiserat beslutsfattande, med eller utan profilering, kommer med all sannolikhet att få en ökad betydelse inom den offentliga förvaltningen. Syftet med denna artikel är att utreda och analysera de rättsliga förutsättningarna för statliga förvaltningsmyndigheter att fatta automatiserade beslut som inbegriper profilering. En fråga som diskuteras i artikeln är huruvida förvaltningslagen (2017:900) lever upp till dataskyddsförordningens krav på lämpliga skyddsåtgärder.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm, 2020. nr 1, s. 51-80

Gulliksen, Jan. Kungliga Tekniska Högskolan .

Cajander, Åsa. Uppsala universitet,

Wiggberg, Mattias. Kungliga Tekniska Högskolan .

Pears, Arnold. Uppsala universitet,

Kungliga Tekniska Högskolan Rapport

Abstract [sv]

Att Sverige ska vara “bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter” är sedan 2011 regeringens övergripande digitaliseringsmål. Regeringens digitaliseringsstrategi från 2016 bryter ner målet i fem delmål, där digital kompetens är det som lyfts först och innehåller största andelen förslag. För att möta näringslivets och offentlig sektors behov måste matchningen av kompetens och behovet av en ökad digitalt kompetent arbetskraft tillgodoses enligt digitaliseringsstrategin. I “Smart industri”, regeringens nyindustrialiseringsstrategi, lyftes digitalisering av industri och ökade kompetensbehov, i regeringens nationella strategi för informations‐ och cybersäkerhet måste Sverige stärka behovet av kompetensförsörjning inom området. Det betonas även i regeringens nationella inriktning för artificiell intelligens från 2018 att om Sverige ska vara ledande i att tillvarata AI:s möjligheter för ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft, behöver vi öka andelen personer som har de kunskaper som behövs för att använda och utveckla AI. I OECD:s analys “Going Digital in Sweden” från 2018 av vad Sverige behöver göra för att vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, konstateras att bristen på digitala specialister och digital spetskompetens är en flaskhals för innovation och tillväxt i Sverige och behovet kommer att öka när digitaliseringen utvecklas och nya teknologier som AI får genomslag. Även Digitaliseringsrådet efterfrågar ett gemensamt agerande från arbetsmarknad, näringsliv och utbildningssektorn för ökad matchning mellan utbud och efterfrågan på digital kompetens samt för ökad jämställdhet i IT‐ branschen.   Begreppet digital spetskompetens har flitigt använts i media och rapporter, utan att ha haft en gemensamt överenskommen definition eller betydelse. Denna rapport har analyserat och penetrerat digital spetskompetens för att förstå hur begreppet uppfattas av näringsliv och offentlig sektor, av de som anställer och de som utbildar, av de som själva besitter digital spetskompetens och de som har behov av att anlita sådan. Vi har diskuterat vad utbildning spelar för roll, huruvida det krävs en bred digital förståelse eller djup unik spetskompetens inom ett specifikt område, vad färdigheter har för betydelse, huruvida attityder och värderingar spelar någon roll och huruvida det krävs en konstant vidareutveckling av kunskapen för att kunna sägas besitta digital spetskompetens. Rapportens titel “Digital spetskompetens – den nya renässansmänniskan” är vald för att belysa de många krav och förväntningar som läggs på den digitalt spetskompetente i att vara såväl högutbildad och allmänbildad, vara ansvarstagande, föränderlig och stadigt i vidareutveckling, etc. Vi ser en förväntansbild som visar på komplexiteten att faktiskt kunna definiera begreppet på ett heltäckande sätt. Begreppet renässansmänniska avses inte tolkas maktstrukturellt.   Arbetet har genomförts under perioden januari‐april 2020 av undertecknande forskare vid KTH och Uppsala universitet. Förutom huvudförfattarna har även Jeffrey Buckley, postdoktor i teknikvetenskapens lärande, bidragit med sammanställning och analys av litteraturen och rapid reviewprocessen. Vi vill härmed tacka alla som bidragit genom intervjuer, workshops, analyser och diskussioner och framför allt våra uppdragsgivare från UKÄ och Tillväxtverket för stöd och diskussioner under projektets gång. Tack också till Helena Bernald som korrekturläst och bistått med transkribering. För rapporten svarar dock huvudförfattarna.   

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Tillväxtverket och Universitetskanslerämbetet , 2020.

Sundberg, Leif

Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för informationssystem och –teknologi.

Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)

Abstract [sv]

Denna avhandling studerar relationen mellan digital teknik, ofta benämnd ”digitalisering”, och värden. Materialet tar sin utgångspunkt i historiska och aktuella utredningar och policys framtagna inom svensk offentlig sektor. Syftet att fördjupa förståelsen för hur olika tekniksyner i dessa påverkar värden såsom professionalitet, effektivitet, service och demokrati. Studiens motivation är att teoretisera forskning om digital förvaltning, skapa en länk mellan historier om teknik, och aktuell forskning om värden, och att förstå hur investeringar i digital teknik legitimeras. Avhandlingen hämtar teoretiska utgångspunkter från teknikfilosofi, och forskning om värden inom offentlig sektor. Resultaten från fem artiklar sammanfattades genom narrativ analys, och renderade följande slutsatser: relationen mellan teknik och värden kan förstås..:

 -Som en konvergens, där digital teknik assimilerat äldre tekniker. Två berättelser framträder i denna kontext: det flexibla verktyget, och den autonoma maskinen. Konvergens möjliggör realisering av flera värden med hjälp av tekniken, samtidigt som det ofta sker genom standardisering och uniformitet. Berättelsen om maskinen blir dominant eftersom den kommer med uppmaningar om att samhället och individen måste anpassas. I offentlig förvaltning innebär denna anpassning en transformation av professionella värden. Denna transformations legitimitet är i hög grad beroende på vilken tekniksyn den baseras på, då en autonom teknik påverkar värden som till exempel ansvarighet.

 -Som ett paradigm, där manifesteringen av värden påverkas av normerna inom detta paradigm. Det digitala paradigmet i det studerade materialet, är karaktäriserat av en berättelse om ett teknologiskt samhälle för alla. Denna berättelse berättas dock av aktörer från en smal kontext vad gäller utbildningsbakgrund och geografisk hemvist. I och med att direktiv om digital förvaltning ofta har som mål att bredda användningen av digital teknik, borde en förutsättning för denna bredd vara att bredda normerna som beskriver det digitala samhället.

 -I termer av kongruens och divergens. Relationen mellan digital teknik och värden skiftar mellan värdekongruens, och värdedivergens. Samspelet mellan dessa berättelser påverkar hur realisering av värden uppfattas. Berättelsen om ett epokskifte karaktäriserat av teknologiska och ekonomiska framsteg tenderar att generera en syn på tekniken som något autonomt, vars värde ligger i framtiden. Nutiden är alltid transformativ. Denna berättelse står i kontrast mot utvärderingar från praktiken, där värden divergerar. Divergensen positioneras som en berättelse om ”hinder” för fortsatt utveckling.

Avhandlingen konkluderas med att föreslå en breddning av de normer som informerar politik och beslutsfattare. Om dessa beslutsfattare aktivt skulle behöva navigera och välja mellan inkommensurabla tekniksyner skulle det ha positiva konsekvenser för legitimitet, ansvarighet och transparens.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Sundsvall: Mid Sweden University , 2019. , s. 82

Madsbu, Jens Petter

Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för sociala och psykologiska studier (Norska)

Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)Alternativ titel

Coordination, efficiency and simplification : A sociological analysis of the rationales for digitalization processes in Norwegian public administration (Engelska)

Abstract [en]

This thesis examines the arguments used by politicians and civil servants to justify the implementation of digitalisation processes to modernise and reform the Norwegian public sector. The research questions are “What arguments are used within the Norwegian public administration to justify the implementation of digitalisation processes?” and “How can these arguments be understood in relation to ideas about modernisation and ongoing reforms within the administration more generally?”.

Three studies of digitalisation and reform processes within the Norwegian public administration have been carried out to answer the research questions. The first study is of the Minside public electronic communications service from its inception in 2004 until the service was discontinued in 2012. The second study is an analysis of governmental documents on the role and importance of digitalisation reforms in the Norwegian public sector from the mid-1980’s to today. The third outlines how digitalisation is related to a reform process within the public sector, widely referred to as New Public Management (NPM).

The analysis shows that justifications for the implementation of Minside and for digitalisation in the Norwegian public administration are generally focused on the simplification, coordination and rationalisation of the public sector. These justifications are closely connected to key normative ideas of NPM on how and why modernisation and reform processes should be carried out within the public sector in general.

Despite high expectations, many digitalisation and electronic service implementations aimed at the population do not achieve the effects expected. This does not, however, appear to have had any impact upon these seemingly deeply entrenched expectations. They continue to be as widely held and as high as they have always been, despite widespread evidence to the contrary.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Karlstad: Karlstads universitet, 2016. , s. 172

Melin, Ulf

Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Rapport (Övrigt vetenskapligt)

Abstract [sv]

Digitalisering innehåller en potential för fortsatt förändring i och av samhället. Samtidigt har digitalisering många former och uttryck och det är inte självklart att goda sidor realiseras. Utredningen, som bygger på studier av tidigare forskning, intervjuer och enkäter, visar med tydlighet att det finns ett behov av vetenskaplig kunskap och bildning för att nå en mera reflekterad praktik gällande samhällets digitalisering. Det framkommer ett antal glapp i mötet mellan nuvarande digitaliseringsforskning och -praktik som gör att den kunskap om digitalisering som genereras inom både forskningen och inom praktiken inte tillräckligt ömsesidigt och aktivt tas tillvara. Med sådana glapp riskerar vi att inte nyttja den potential som finns i digitalisering inom både privat och offentlig sektor; att inte tillräckligt lära av generell kunskap, sammanhang och heller inte av framgångsmönster eller misstag i praktiken. För att framgångsrikt kunna adressera dessa glapp ställs höga krav både på praktiken, på den vetenskapliga kunskapsgenereringen och på den bildning som finns idag och i framtiden. Digitalisering är därmed både kunskapskrävande och kunskapsdrivande. Att samla en förmåga att kunna adressera dessa glapp är centralt för att vi som nation skall kunna nå de intentioner om att bli bäst på att nyttja digitaliseringens möjligheter som allt oftare artikuleras. Här krävs en medveten, långsiktig och samlad satsning på forskning om digitalisering bortom enskilda ämnen och specifika tillämpningsområden. En mångdisciplinär forskning med en samtidig ämnesmässig legitimitet har en viktig roll att spela för att bidra till en reflekterad digitaliseringspraktik. Relevant och vederhäftig utbildning på grundläggande och på avancerad nivå, forskarutbildning samt fort- och vidareutbildning likaså. Sammantaget skall detta resultera i en hantering av digitalisering som en kvalificerad praktisk kunskap guidad av såväl nyttoorientering som av klassiska bildningsideal. Ett nationellt centrum för vetenskaplig kunskap och bildning om samhällets digitalisering kan anta dessa utmaningar och stå för en relevant, möjliggörande, men också kritisk, och rigorös forskning för att ta sig an de ”stora frågorna”. Ett sådant centrum, organiserat med en mindre kärna, och ett omfattande nätverk av forskning och utbildning om digitalisering baserat i Sverige, kan ta en samordnande och tankeledande roll i arbetet. Centret kan vara den kunskapsgenerator och -resurs som krävs för att ta det svenska samhällets digitalisering, och dess olika sektorer, till nästa och nödvändiga nivå av framgång.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018. , s. 117

Denk, Thomas

Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Hedström, Karin

Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.

Karlsson, Fredrik

Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.

Ingår i: Storm och Stiltje: SOM-institutets 74:e forskarantologi / [ed] Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Patrik Öhberg och Annika Bergström, Göteborg: SOM-institutet , 2019, 1, s. 183-196

Abstract [sv]

I allt större utsträckning införs automatiserat beslutsfattande i offentlig sektor. Det innebär att datorer ersätter handläggare som beslutsfattare. Flera av de ärenden som avgörs med automatiserat beslutsfattande berör medborgarna. Detta kapitel undersöker om medborgarna är medvetna om denna förändring och hur de tror att besluten förändras när datorer ersätter handläggare som beslutsfattare. Resultaten visar att det är en minoritet (20 procent) som har kännedom sedan tidigare om automatiserat beslutsfattande i offentlig sektor. En majoritet tror att besluten förvisso blir mer opartiska när datorer istället för handläggare fattar beslut, men inte att besluten blir mer tillförlitliga. De tror också att automatiska beslut kommer att ta mindre hänsyn till människornas situation och minska insynen i beslutsfattandet. De som har kännedom om automatiserat beslutsfattande är mer positiva när det gäller beslutens opartiskhet och tillförlitlighet, men anser i samma utsträckning som de utan kännedom att besluten medför mindre hänsynstagande till människors situation och minskad insyn i beslutsfattandet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Göteborg: SOM-institutet , 2019, 1. s. 183-196

Ek Österberg, Emma

Qvist, Martin

Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. ORCID-id: 0000-0001-7382-56772020 (Engelska)Ingår i: Administration & Society, ISSN 0095-3997, E-ISSN 1552-3039, Vol. 52, nr 2, s. 292-318

Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published

Abstract [en]

The constraining impact of bureaucracy on creative problem solving has been a recurring theme in research on public innovation, and public actors increasingly seek to “steer” innovation through interactive spaces for collaboration and competition. This article examines this form of “meta-governance” in the case of the Swedish Transport Administration and reveals a pattern where the initial opening of arenas for innovation is followed by a countermovement toward organization. Findings suggest that the introduction of elements of organization, such as hierarchy, rules, and membership, in governance spaces is a key strategy for coming to grips with a new innovation promoting role.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

2020. Vol. 52, nr 2, s. 292-318

Nyckelord [en]

meta-governance, public innovation, procurement, collaborative planning, transport sector

Nationell ämneskategori

Studier av offentlig förvaltning

Identifikatorer

URN: urn:nbn:se:su:diva-158572DOI: 10.1177/0095399718789077ISI: 000505392000005OAI: oai:DiVA.org:su-158572DiVA, id: diva2:1237513

Projekt

Trafikverket modern myndighetOrganizing for Auditing – an essential element in governance (Orfa)Tillgänglig från: 2018-08-09 Skapad: 2018-08-09 Senast uppdaterad: 2020-02-03Bibliografiskt granskad

Reitan, Therese

De statliga myndigheternas rekrytering sker oftast genom platsannonser. Här gäller det att framhäva den egna verksamheten och beskriva vilka kompetenser och meriter som eftersöks – men även om att förmedla faktiska eller önskade värden i den egna organisationen.

Som arbetsgivare konkurrerar offentliga och privata verksamheter i grunden om samma arbetskraft. Inom ramen för ett delegerat statligt arbetsgivaransvar har varje myndighet dessutom ansvar för sin egen kompetensförsörjning utifrån egna behov och prioriteringar.

I den här rapporten granskas ett urval platsannonser för två typer av tjänster vid flera statliga myndigheter. Vilka värden går det att identifiera i platsannonserna? Vilka värden är mest framträdande när staten vill locka till sig rätt medarbetare? Hur mycket ”stat” och ”offentlig tjänsteman” finns det plats för i en platsannons egentligen? Finns det skillnader mellan myndigheter och olika typer av tjänster inom staten?

Huddinge : Södertörns högskola, 2020. 121 sidor.

ISBN 978-91-88663-91-7

Serie: Förvaltningsakademin, ; 21

Castillo, Daniel; Ivarsson Westerberg, Anders

Rapportens syfte är att undersöka och diskutera vilka administrativa effekter den indirekta statliga styrningen ger i den kommunala verksamheten. Kommunernas verksamheter styrs av en mängd olika styrsignaler, där styrningen sker i form av direkt, indirekt och efterhandsstyrning. Statliga myndigheter har i detta en roll som uttolkare, översättare och förmedlare av styrning. Studien visar att den komplexa styrbilden, mängden aktörer som är involverade i den indirekta styrningen, hörsammandet av efterhandsstyrningen och dominansen av ängsliga byråkrater och duktiga administratörer tillsammans bidrar till en överproduktion av administration inom skola, förskola och primärvård.

Huddinge : Södertörns högskola, 2019. 108 sidor.

ISBN 978-91-88663-57-3

Serie: Förvaltningsakademin, ; 17

Anders Ivarsson Westerberg,

Torbjörn Nilsson,

Bok

Sammanfattning

Den här boken handlar om den svenska staten och visar hur fascinerande och fängslande statsapparater är. Den skildrar dess minsta beståndsdelar såväl som de högsta statsorganen och belyser både statens framväxt och dess nuvarande roll.Bokens författare är forskare inom olika ämnen och fångades av idén att skriva en mer läsvänlig introduktion till det moderna samhällets kanske mäktigaste organisation: staten.Författarna vill lyfta fram den mångsidiga staten – att det finns många olika och ibland motstridiga bilder av vad staten är. En bärande idé är att bilder är centrala. Förutom de symboliska bilder av staten som texterna frammanar innehåller Den mångsidiga staten ett antal bilder som skildrar olika sidor av staten.Förvaltningsakademin är en mångvetenskaplig centrumbildning vid Södertörns högskola som bedriver forskning om förvaltning, erbjuder uppdragsutbildning och verkar för kvalificerade möten mellan forskning och praktik.

Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 1. , s. 203