Förvaltningsakademin

En blogg från centrumbildningen Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola.

Administrationssamhället

Anders Forssell, Anders Ivarsson Westerberg,

Bok

Sammanfattning

Alla tillgängliga studier och undersökningar pekar mot att det administrativa arbetet ökar och tar upp allt mer av arbetstiden för de anställda, inte minst inom offentlig sektor. Det ska dokumenteras, skrivas rapporter, utvärderingar och planer. Det ska deltas i budgetmöten, ges synpunkter på den nya kvalitetspolicyn eller så ska anställda utsättas för revisorernas granskande blickar. Det finns otaliga exempel på klagomål från olika håll från dem som arbetar i offentlig sektor att det administrativa arbetet tycks öka och stjäl tid från de ”vanliga” eller ”riktiga” arbetsuppgifterna. Samtidigt sparas det alltmer på det administrativa stödet i form av sekreterare eller assistenter, vilket gör att administrativt arbete i allt större omfattning flyttar ut på varje anställd, ett slags ”amatörisering” av det administrativa arbetet.
I den här boken diskuteras fenomenet administration och dess förändring. En viktig förklaring till varför administrationen ökar är de organisationsreformer, kallade New Public Management, som genomförts i den offentliga sektorn. Det vi ser kan formuleras som ett slags systemfel eller organisationsparadox: Alla dessa administrativa pålagor och krav gör inte att organisationer fungerar bättre, leder inte till öppenhet och effektivitet i samhället i stort, utan leder i stället till att vi riskerar att administrera oss till döds.

Lund: Studentlitteratur , 2014, 1. , s. 272

Det långa 1990-talet: när Sverige förändrades

Anders Ivarsson Westerberg,

Ylva Waldemarson,

Kjell Östberg,

Samlingsverk (redaktörskap)

Sammanfattning

Åren kring 1990 var en dramatisk tid. Muren föll och Sverige gick med i EU. Landet drogs in i en ekonomisk kris med ränta på 500 procent. Arbetslösheten steg från 2 till 12 procent och dramatiska nedskärningar i välfärdssystemet genomfördes. Samtidigt avreglerades välfärdsstaten. Nu beslutades om friskolereformer, avreglering av bankverksamhet, kommunikationer och teletrafik; TV-monopolet avskaffades och sjukvård och äldre­omsorg konkurrensutsattes. Var syftet att skapa ett systemskifte eller en nödvändig modernisering av den svenska modellen? För att hitta förändringarnas rötter och förstå deras genomslag måste tidsperspektiv vidgas.

Antologin Det långa 1990-talet är skriven av forskare vid Samtidshistoriska institutet. Det är en bok som fördjupar analysen av ett viktigt skede i vår samtid.

Umeå: Boréa Bokförlag, 2014, 1. , s. 487

Syns inte men finns ändå…: Ett seminarium om förvaltningspolitik

Anders Ivarsson Westerberg,

Göran Sundström,

Samlingsverk (redaktörskap)

Abstract [sv]

Ska skolan och sjukvården förstatligas? Hur utses och avskedas myndighetschefer? Vad är egentligen New Public Management? Frågor om hur offentliga åtaganden organiseras och styrs står i centrum för samhällsdebatten. Men varför gör förvaltningspolitiken så lite väsen av sig?

Så stod det i inbjudan till seminariet ”Syns inte men finns ändå…” som arrangerades av Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola den 7 februari 2014.

Vid seminariet deltog några personer som vid olika tidpunkter och på olika sätt varit delaktiga i svensk förvaltningspolitik. Paneldeltagarna diskuterade hur de uppfattade den förvaltningspolitiska utvecklingen, hur de själva har påverkat utvecklingen och vad som bör göras i framtiden. Även om det fanns skillnader var panelen rörande överens om att förvaltningspolitik är viktigt och borde spela en större roll i den politiska diskussionen.

I denna skrift publiceras en utskrift av seminariet tillsammans med en inledande artikel av Anders Ivarsson Westerberg och Göran Sundström där de placerar förvaltningspolitik i ett vetenskapligt sammanhang.

Förvaltningsakademin är en mångvetenskaplig centrumbildning vid Södertörns högskola som bedriver uppdragsutbildning och forskar om statsförvaltning samt verkar för kvalificerade möten mellan forskning och praktik.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Huddinge: Södertörns högskola, 2014, 1. , s. 63

Serie

Förvaltningsakademin ; 2

I det offentligas tjänst: Nya förutsättningar för tjänstemannarollen

Åsa Casula Vifell,

Anders Ivarsson Westerberg

Samlingsverk (redaktörskap)

Förvaltningstjänstemän utgör länken mellan makthavarna och folket. Deras uppgift är att förverkliga de beslut som de politiska representanterna fattat, men också att möta och ibland företräda medborgarna. Du träffar dem dagligen som exempelvis lärare, handläggare, poliser eller socialarbetare. Förvaltningstjänstemannen representerar makten, men har också själv makt.

Trots detta diskuteras tjänstemännens betydelse i samhällsutvecklingen sällan: Vilken roll spelar den enskilde tjänstemannens arbete för effektivitet och rättssäkerhet i offentlig verksamhet? Och finns det någon skillnad på att vara tjänsteman inom offentlig sektor jämfört med att jobba inom näringslivet? Om inte, finns det skäl till att det borde vara skillnad?

I den här boken diskuterar en rad forskare från olika discipliner situationen för offentligt anställda tjänstemän, både i dag och ur ett historiskt perspektiv. Utgångspunkten är de förändringar som under de senaste trettio åren har påverkat arbetet inom förvaltningarna, som mål- och resultatstyrning, nya effektivitetskrav, decentralisering, privatisering och internationalisering. Boken riktar sig till studenter inom förvaltningspolitik och professionsutbildningar, men också till dem som redan arbetar i det offentligas tjänst.

Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2013, 1. , s. 214

Staten och granskningssamhället

Anders Ivarsson Westerberg, Bent Jacobsson,

Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)

Abstract [sv]

Granskningar har blivit både vanligare och alltmer omdiskuterade. Många har börjat tala om förekomsten av ett granskningssamhälle. Granskningar – vare sig de kallas revision, tillsyn, kontroll, kvalitetssäkring, inspektion, utvärdering eller certifiering – har idag många förespråkare, men börjar också få sina kritiker.

Den 15 februari 2013 hölls ett vittnesseminarium med rubriken ”Staten och granskningssamhället” vid Södertörns högskola. Där fördes en livlig diskussion såväl om granskandets välsignelser som om dess avigsidor. Tre frågor stod i fokus: varför granskas det så mycket? Vad händer när man granskar? Vilka konsekvenser får det myckna granskandet?

I denna skrift publiceras utskriften av vittnesseminariet tillsammans med en inledande artikel av Bengt Jacobsson och Anders Ivarsson Westerberg som ställer frågan om det finns någon väg ut ur granskningssamhället?

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Huddinge: Södertörns högskola, 2013, 1. , s. 86

The impact of new public management through outsourcing on the management of government information: The case of Sweden

Svärd, Proscovia

2019 (Engelska) Ingår i: Records Management Journal, ISSN 0956-5698, E-ISSN 1758-7689, Vol. 29, nr 1/2, s. 134-151

Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published

Abstract [en]

Purpose: Using a case study method, the article investigates the impact New Public Management (NPM), through outsourcing has had on the management of government information at the Swedish Transport Agency. In April 2015 the Agency outsourced its IT-operations to IBM company. Some of the IBM sub-contractors had not been cleared by the Swedish Security Service. This exposed the Agency’s information to risk. By outsourcing the IT operations, the General Director of the Agency deviated from the laws governing government information such as the Swedish Security Protection Act, the Personal Data Act and the Publicity and Secrecy Act. Design/methodology/approach: The researcher has applied a case study method as the investigation focuses on a phenomenon in a real-life setting. The case study method entails the use of past studies, which facilitates the exploration and understanding of a complex issue. The phenomenon under investigation is NPM’s impact, through outsourcing, on the management of public information at the Swedish Transportation Agency. Findings: Outsourcing should be foregone by well-formulated contracts that should put into consideration the management of government information and the involvement of all stakeholders such as records managers/archivists, IT personnel, heads of departments, lawyers and business analysts. Outsourcing risks to compromise the two tenets of democracy that is, accountability and transparency which are central to Swedish public administrations’ operations. Research limitations/implications: The study is limited by the fact that it only presents the views of the archivists. This was, however, purposely done because their voice was missing during the discussions that followed after the data breach scandal had become public knowledge. Additionally, archivists are supposed to play a major role in the management of government information at Swedish institutions. Further research that will involve different categories of employees might give a deeper and better understanding of the impact that NPM, through outsourcing, is having on the management of government information and what implications this might have on issues of trust, transparency and accountability. Practical implications: The study demonstrates the need for well-formulated outsourcing contracts that will include information management clauses. It is of crucial importance in a democratic society that access to government information is not compromised as institutions endeavor to achieve efficiency and high-quality service delivery. Social implications: It is government information that gives citizens knowledge about the various processes of government institutions. It is therefore of paramount importance that government information is not left in the hands of unauthorized companies that are involved in the outsourcing activity but should be securely managed and guarded, as the opposite might pose privacy and national security challenges and hence undermine the trust that citizens have in government institutions. Originality/value: The search that the author conducted confirmed paucity in research that discusses issues related to NPM, outsourcing and the management of government information. This paper is therefore a contribution to the discourse from an archives and information management perspective.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Emerald Group Publishing Limited, 2019. Vol. 29, nr 1/2, s. 134-151

De små medlens betydelse: Om meningsskapande, mångtydighet och styrning i offentlig förvaltning

Lindgren, Christofer

Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.ORCID-id: 0000-0002-0393-48912018 (Svenska)

Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)Alternativ titel

The significance of the little measures : On sensemaking, ambiguity and steering in public administration (Engelska)

Abstract [en]

Some policy work within public administrations these days seems to rely heavily on individual officials’ efforts to make sense of new policy proposals and practices to other groups in their organizations. This is the case especially with local work on cross-cutting issues such as gender and equal treatment policies, children’s rights issues, sustainability and climate policies etc. Typically, work on these matters are meant to be carried out in all parts of the public sector. However, operations in many parts of this sector are guided by managerial models giving little weight to what is usually perceived as “side issues”. Also, new policy proposals in these areas tend to be formed in complex boundary-spanning practices, involving partnerships and collaborative work, not easily compatible with administrative ideals of clear divisions of tasks and mandates. As a result, the officials responsible for work with these issues often seem to have to invest time in explaining both why certain steps ought to be implemented, and by what legitimate processes they have come about. 

In this study, such micro-level attempts to gain support for new policy proposals or practices in the administration through efforts to influence the meanings ascribed to them, is seen as a form of steering. The aim of the thesis is to investigate them as such, with the help of governance theory and Karl Weick’s sensemaking perspective. Thereby, the study seeks to provide insights into questions of how this micro-level steering may be analyzed, as well as issues of what they may mean for public administrations’ capacity to make sense of conflicting demands. 

Theoretically, the study arrives at an analytical model based on two arguments. The first is that attempts to mobilize other members of an administration in complex practices via means of influencing their understanding of these practices, could be seen a project with two thresholds. One concerns the need of explaining what type of situation or practice members are faced with, and how it fits into the order of the administration. The other concerns the need to visualize its aims in such a way that it appears desirable to groups targeted for mobilization. The second argument is that micro-level attempts to influence meaning-making processes in public administrations could be undertaken in both direct and indirect ways. They may come in the form of words and “talk” directly intended to enact certain images in the organization, but also in the form of efforts to stabilize or reinforce the social dynamics holding such images in place. The study discusses several ways in which attempts to manage this dynamic may be carried out.

Empirically, the analytical model is applied to two case studies focusing on officials working in Swedish municipalities. The task set out for the cases is to investigate the officials’ attempts to gain support for an EU-funded partnership, with the objective of changing recruitment routines in their administrations. The results show that the officials indeed used both direct and indirect means to influence other members understanding of this practice. But also that there appeared to exist a certain dynamic between these means, underlining the need to apply a broad analytical framework when studying this steering, and on a more general note that such steering should be thought of as a product of both communicative and organizing skills.      

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Stockholm: Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet , 2018. , s. 298

Serie

Stockholm studies in politics, ISSN 0346-6620 ; 177

Digitalisering i den offentliga förvaltningen: IT, värden och legitimitet

Andréasson, Ester

Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.2015 (Engelska)Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)

Abstract [sv]

Vi lever i ett samhälle där elektronisk information och kommunikation får en allt större betydelse både i vardags- och arbetslivet. I föreliggande avhandling studeras den utveckling som innebär att offentliga organisationer digitaliseras, det som kan kallas för e-förvaltning. Utgångspunkten för dessa studier är en vilja att undersöka vilka betydelser värden har i digitaliseringsprocesser i offentliga organisationer. Tre kvalitativa, tolkande, studier har genomförts. En av dessa var en studie av svenska e-förvaltningspolicyer. De två andra delstudierna var fallstudier av digitalisering som företogs i dels Landstinget i Östergötland, dels på Försäkringskassan. Fallstudierna har baserats på intervjuer, dokumentstudier och observationer. Teoretiskt bygger avhandlingens analyser på teorier om offentliga värden, legitimitet samt samspelet mellan teknik och organisation. Analyserna visar på vilka värden som ges betydelse i digitaliseringsprocesser i det offentliga och hur digitaliseringen kan påverka grundläggande demokratiska värden i offentliga organisationer. Avhandlingens resultat kan sammanfattas i tre övergripande slutsatser: 1) Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är kontextberoende och sker i ett samspel mellan teknik, policy och förvaltning samt de värden som är knutna till dessa. 2) Utvecklingen mot e-förvaltning ger uttryck för en mångfald av värden, och inspireras och formas av tankegods från olika värdegrunder. 3) Digitaliseringen kan påverka de demokratiska värdenas ställning i offentliga organisationer, och därmed ha betydelse för förvaltningens legitimitet. Avhandlingens centrala kunskapsbidrag är en större förståelse för vilka implikationer e-förvaltningsreformer kan ha för förvaltningens demokratiska och byråkratiska värden och dess legitimitet. Digitaliseringsprocesser är inte värdeneutrala, utan både formas av och formar värden i samspelet mellan teknik, politiska målsättningar och förvaltningens unika organisatoriska och verksamhetsmässiga förutsättningar. En medvetenhet kring digitaliseringens värden är därför betydelsefull när e-förvaltningsreformer initieras och genomförs. Ytterligare forskning om hur de processer ser ut där värden hos teknik och offentliga organisationer formar och präglar varandra kan bidra till att upprätthålla den offentliga förvaltningens legitimitet i en digitaliserad värld.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015. , s. 336

1 2 3 4 5 6 14