Förvaltningsakademin

En blogg från centrumbildningen Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola.

Samverkan och sekretess: en rättsvetenskaplig studie av myndigheters informationsutbyte vid olyckor och extraordinära händelser


Karlsson, Rikard

Umeå universitet, Juridiska institutionen.2015 Doktorsavhandling,

Abstract [en]

Cooperation between authorities is of great importance for effective crisis management. A new crisis management system was introduced in Sweden in 2002 to enhance the ability of public authorities to manage accidents and extraordinary events. It expects authorities to cooperate with each other both before and while dealing with such situations. An important aspect of this cooperation is the exchange of information, which is hampered when authorities are obliged to observe secrecy rules even if this limits their ability to manage accidents and extraordinary events. It may be said, therefore, that the legislation governing the exchange of information by authorities, chiefly the Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400), is essentially at variance with the rules that require cooperation.

The thesis analyses legal requirements on authorities to cooperate and exchange information when dealing with accidents and extraordinary events and how these requirements relate to secrecy rules. The study does not merely examine the legal requirements placed on authorities to cooperate and exchange information and to observe secrecy rules when dealing with accidents and extraordinary events; it also undertakes a critical analysis of the current legislation, with the aim of identifying deficiencies and ambiguities, taking as its criteria that good legislation should be clear, coherent and well-balanced. Since the thesis shows that there are deficiencies in the legislation, it also suggests improvements and alternative forms of regulation.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Umeå: Umeå universitet , 2015. , s. 404

The Relation Between Digital Technology and Values: Thinking Through Multiple Technologies

Sundberg, Leif

Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för informationssystem och –teknologi.ORCID-id: 0000-0002-1337-04792019 (Engelska)

Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)

Abstract [en]

This thesis addresses two topics: technology and values. More specifically, the studied technology is an ensemble of digital technologies that is often referred to as “digitalization,” and the values are gathered from empirical material from the Swedish (digital) government. The purpose of the thesis is to generate an enhanced understanding of the relation between digital technology and values. The study is motivated by, a) a need to theorize digital government research, b) a need to establish a link between narratives of technology and research on values, and c) a need to disclose how investments in digital technology are legitimized. The research question of this thesis is, “how can we understand the relation between digital technology and values?” To answer this question, theoretical concepts that are rooted in philosophy of technology are used: polytechnics and monotechnics, externalism, and internalism. Moreover, a theory of four value positions, namely professionalism, efficiency, service, and engagement is used. The thesis revolves around five papers, and its methodological approach is characterized by pragmatism. Data were gathered from relevant literature and document studies, an analysis of expert groups, and survey results from national and local government entities. The findings from the papers were subject to a narrative analysis. This analysis generated three conclusions, which constitute the theoretical contribution of the thesis. The relation between digital technology and values can be understood from these three key conclusions:

The first regards convergence, and incorporates two narratives of digital technology: as a polytechnic tool, and as a monotechnic force: a machine. Digital technology is pluralistic in the sense that it may enable several values through multiple technological frames. In parallel, it relies on uniformity and standardization. The technology is therefore subject to several tensions. The story of the machine tends to become dominant through calls for action: it emphasizes the need for rapid adaptation of both individuals and society. In digital government, such adjustment would include an uncertain transformation of professionalism values. The legitimacy of this transformation is highly dependent on which story of technology it is based on.

The second conclusion concerns technology as a paradigm. The digital paradigm, as studied in this thesis, is characterized by a story about a technological society for everyone. However, this story stems from a narrow range of actors with respect to educational and geographical context. A broadened view of digital technology and values would require a more symmetrical range of norms, since how values manifest themselves is dependent on the properties of the paradigm.

The third and final conclusion regards congruence and divergence. The relation between digital technology and values is shifting between value congruence, and value divergence. When digital technology becomes associated with a narrative of progress that suggests that its value lies in the future while the present is ”transformative,” it can develop in a seemingly self-augmented and autonomous manner. Contrasting stories of value divergence can be found in evaluations from practice. However, this divergent narrative is repositioned as a story of “barriers”, which tells us that values can be realized if society adapts. The interplay between these narratives has implications for how we perceive value realization.

The thesis concludes with the following summarizing contributions. Theoretically, it produces an enhanced understanding of the relation between digital technology and values, as described above. Through this theoretical understanding, a link between narratives of technology and values is established empirically. By doing so, this thesis has revealed how values are legitimized, manifested and perceived, depending on what technology ”is”. Finally, a societal need is fulfilled by suggestions for policy making. Democratization of the norms associated with digital technology would improve governance in the sense that policy makers would have to actively choose between incommensurable views. As a result of this, accountability would increase, together with transparency concerning the narratives that inform policy.

Abstract [sv]

Denna avhandling studerar relationen mellan digital teknik, ofta benämnd ”digitalisering”, och värden. Materialet tar sin utgångspunkt i historiska och aktuella utredningar och policys framtagna inom svensk offentlig sektor. Syftet att fördjupa förståelsen för hur olika tekniksyner i dessa påverkar värden såsom professionalitet, effektivitet, service och demokrati. Studiens motivation är att teoretisera forskning om digital förvaltning, skapa en länk mellan historier om teknik, och aktuell forskning om värden, och att förstå hur investeringar i digital teknik legitimeras. Avhandlingen hämtar teoretiska utgångspunkter från teknikfilosofi, och forskning om värden inom offentlig sektor. Resultaten från fem artiklar sammanfattades genom narrativ analys, och renderade följande slutsatser: relationen mellan teknik och värden kan förstås..:

 -Som en konvergens, där digital teknik assimilerat äldre tekniker. Två berättelser framträder i denna kontext: det flexibla verktyget, och den autonoma maskinen. Konvergens möjliggör realisering av flera värden med hjälp av tekniken, samtidigt som det ofta sker genom standardisering och uniformitet. Berättelsen om maskinen blir dominant eftersom den kommer med uppmaningar om att samhället och individen måste anpassas. I offentlig förvaltning innebär denna anpassning en transformation av professionella värden. Denna transformations legitimitet är i hög grad beroende på vilken tekniksyn den baseras på, då en autonom teknik påverkar värden som till exempel ansvarighet.

 -Som ett paradigm, där manifesteringen av värden påverkas av normerna inom detta paradigm. Det digitala paradigmet i det studerade materialet, är karaktäriserat av en berättelse om ett teknologiskt samhälle för alla. Denna berättelse berättas dock av aktörer från en smal kontext vad gäller utbildningsbakgrund och geografisk hemvist. I och med att direktiv om digital förvaltning ofta har som mål att bredda användningen av digital teknik, borde en förutsättning för denna bredd vara att bredda normerna som beskriver det digitala samhället.

 -I termer av kongruens och divergens. Relationen mellan digital teknik och värden skiftar mellan värdekongruens, och värdedivergens. Samspelet mellan dessa berättelser påverkar hur realisering av värden uppfattas. Berättelsen om ett epokskifte karaktäriserat av teknologiska och ekonomiska framsteg tenderar att generera en syn på tekniken som något autonomt, vars värde ligger i framtiden. Nutiden är alltid transformativ. Denna berättelse står i kontrast mot utvärderingar från praktiken, där värden divergerar. Divergensen positioneras som en berättelse om ”hinder” för fortsatt utveckling.

Avhandlingen konkluderas med att föreslå en breddning av de normer som informerar politik och beslutsfattare. Om dessa beslutsfattare aktivt skulle behöva navigera och välja mellan inkommensurabla tekniksyner skulle det ha positiva konsekvenser för legitimitet, ansvarighet och transparens.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Sundsvall: Mid Sweden University , 2019. , s. 82


Toward ICT-enabled Co-production for Effective Crisis and Emergency Response


Ramsell, Elina

Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informationssystem och digitalisering. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.

Doktorsavhandling,

Abstract [sv]

Avhandlingen undersöker hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan möjliggöra nya typer av nätverkssamverkan – co-production – mellan offentliga aktörer (kommuner i detta fall) och frivilliga civila medborgare för att på så sätt få en mer effektiv hantering av kriser och olyckor. Detta görs med bakgrund av minskade resurser i offentlig service, ökad digitalisering, och med fokus på slutanvändare som inte tillhör en formell organisation. Avhandlingen beskriver förändringen till IKT-möjliggjord co-production där frivilliga medborgare larmas ut trots avsaknad av specifik kompetens för uppdraget och organisatorisk tillhörighet. Avhandlingen identifierar även möjligheter och utmaningar när kommuner co-producerar med frivilliga medborgare. Möjligheter inkluderar t ex högt engagemang från frivilliga medborgare och att de är ett effektivt komplement till de professionella aktörerna. Utmaningar innefattar t ex svårigheter med IKT integration av slutanvändare utan organisatorisk tillhörighet, samt legala och etiska oklarheter. Avhandlingen bidrar med kunskap om viktiga aspekter att beakta när IKT-möjliggjord co-production utvecklas, för att på så sätt underlätta förståelse och utveckling av framtida co-productions. Avhandlingen har hög originalitet och värde då den undersöker två tidsperioder där lokal offentlig sektor, digital teknik och hantering av kriser och olyckor har genomgått dramatiska förändringar, samt undersöker ett av de första svenska initiativen där civila medborgare larmas ut som första insatspersoner.  

The Relation Between Digital Technology and Values: Thinking Through Multiple Technologies

Sundberg, Leif

Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för informationssystem och –teknologi.

Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)

Abstract [sv]

Denna avhandling studerar relationen mellan digital teknik, ofta benämnd ”digitalisering”, och värden. Materialet tar sin utgångspunkt i historiska och aktuella utredningar och policys framtagna inom svensk offentlig sektor. Syftet att fördjupa förståelsen för hur olika tekniksyner i dessa påverkar värden såsom professionalitet, effektivitet, service och demokrati. Studiens motivation är att teoretisera forskning om digital förvaltning, skapa en länk mellan historier om teknik, och aktuell forskning om värden, och att förstå hur investeringar i digital teknik legitimeras. Avhandlingen hämtar teoretiska utgångspunkter från teknikfilosofi, och forskning om värden inom offentlig sektor. Resultaten från fem artiklar sammanfattades genom narrativ analys, och renderade följande slutsatser: relationen mellan teknik och värden kan förstås..:

 -Som en konvergens, där digital teknik assimilerat äldre tekniker. Två berättelser framträder i denna kontext: det flexibla verktyget, och den autonoma maskinen. Konvergens möjliggör realisering av flera värden med hjälp av tekniken, samtidigt som det ofta sker genom standardisering och uniformitet. Berättelsen om maskinen blir dominant eftersom den kommer med uppmaningar om att samhället och individen måste anpassas. I offentlig förvaltning innebär denna anpassning en transformation av professionella värden. Denna transformations legitimitet är i hög grad beroende på vilken tekniksyn den baseras på, då en autonom teknik påverkar värden som till exempel ansvarighet.

 -Som ett paradigm, där manifesteringen av värden påverkas av normerna inom detta paradigm. Det digitala paradigmet i det studerade materialet, är karaktäriserat av en berättelse om ett teknologiskt samhälle för alla. Denna berättelse berättas dock av aktörer från en smal kontext vad gäller utbildningsbakgrund och geografisk hemvist. I och med att direktiv om digital förvaltning ofta har som mål att bredda användningen av digital teknik, borde en förutsättning för denna bredd vara att bredda normerna som beskriver det digitala samhället.

 -I termer av kongruens och divergens. Relationen mellan digital teknik och värden skiftar mellan värdekongruens, och värdedivergens. Samspelet mellan dessa berättelser påverkar hur realisering av värden uppfattas. Berättelsen om ett epokskifte karaktäriserat av teknologiska och ekonomiska framsteg tenderar att generera en syn på tekniken som något autonomt, vars värde ligger i framtiden. Nutiden är alltid transformativ. Denna berättelse står i kontrast mot utvärderingar från praktiken, där värden divergerar. Divergensen positioneras som en berättelse om ”hinder” för fortsatt utveckling.

Avhandlingen konkluderas med att föreslå en breddning av de normer som informerar politik och beslutsfattare. Om dessa beslutsfattare aktivt skulle behöva navigera och välja mellan inkommensurabla tekniksyner skulle det ha positiva konsekvenser för legitimitet, ansvarighet och transparens.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Sundsvall: Mid Sweden University , 2019. , s. 82

Samordning, effektivisering og forenkling: En sosiologisk analyse av begrunnelser for digitaliseringsprosesser i moderniseringen av norsk offentlig forvaltning

Madsbu, Jens Petter

Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för sociala och psykologiska studier (Norska)

Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)Alternativ titel

Coordination, efficiency and simplification : A sociological analysis of the rationales for digitalization processes in Norwegian public administration (Engelska)

Abstract [en]

This thesis examines the arguments used by politicians and civil servants to justify the implementation of digitalisation processes to modernise and reform the Norwegian public sector. The research questions are “What arguments are used within the Norwegian public administration to justify the implementation of digitalisation processes?” and “How can these arguments be understood in relation to ideas about modernisation and ongoing reforms within the administration more generally?”.

Three studies of digitalisation and reform processes within the Norwegian public administration have been carried out to answer the research questions. The first study is of the Minside public electronic communications service from its inception in 2004 until the service was discontinued in 2012. The second study is an analysis of governmental documents on the role and importance of digitalisation reforms in the Norwegian public sector from the mid-1980’s to today. The third outlines how digitalisation is related to a reform process within the public sector, widely referred to as New Public Management (NPM).

The analysis shows that justifications for the implementation of Minside and for digitalisation in the Norwegian public administration are generally focused on the simplification, coordination and rationalisation of the public sector. These justifications are closely connected to key normative ideas of NPM on how and why modernisation and reform processes should be carried out within the public sector in general.

Despite high expectations, many digitalisation and electronic service implementations aimed at the population do not achieve the effects expected. This does not, however, appear to have had any impact upon these seemingly deeply entrenched expectations. They continue to be as widely held and as high as they have always been, despite widespread evidence to the contrary.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Karlstad: Karlstads universitet, 2016. , s. 172

De små medlens betydelse: Om meningsskapande, mångtydighet och styrning i offentlig förvaltning

Lindgren, Christofer

Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.ORCID-id: 0000-0002-0393-48912018 (Svenska)

Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)Alternativ titel

The significance of the little measures : On sensemaking, ambiguity and steering in public administration (Engelska)

Abstract [en]

Some policy work within public administrations these days seems to rely heavily on individual officials’ efforts to make sense of new policy proposals and practices to other groups in their organizations. This is the case especially with local work on cross-cutting issues such as gender and equal treatment policies, children’s rights issues, sustainability and climate policies etc. Typically, work on these matters are meant to be carried out in all parts of the public sector. However, operations in many parts of this sector are guided by managerial models giving little weight to what is usually perceived as “side issues”. Also, new policy proposals in these areas tend to be formed in complex boundary-spanning practices, involving partnerships and collaborative work, not easily compatible with administrative ideals of clear divisions of tasks and mandates. As a result, the officials responsible for work with these issues often seem to have to invest time in explaining both why certain steps ought to be implemented, and by what legitimate processes they have come about. 

In this study, such micro-level attempts to gain support for new policy proposals or practices in the administration through efforts to influence the meanings ascribed to them, is seen as a form of steering. The aim of the thesis is to investigate them as such, with the help of governance theory and Karl Weick’s sensemaking perspective. Thereby, the study seeks to provide insights into questions of how this micro-level steering may be analyzed, as well as issues of what they may mean for public administrations’ capacity to make sense of conflicting demands. 

Theoretically, the study arrives at an analytical model based on two arguments. The first is that attempts to mobilize other members of an administration in complex practices via means of influencing their understanding of these practices, could be seen a project with two thresholds. One concerns the need of explaining what type of situation or practice members are faced with, and how it fits into the order of the administration. The other concerns the need to visualize its aims in such a way that it appears desirable to groups targeted for mobilization. The second argument is that micro-level attempts to influence meaning-making processes in public administrations could be undertaken in both direct and indirect ways. They may come in the form of words and “talk” directly intended to enact certain images in the organization, but also in the form of efforts to stabilize or reinforce the social dynamics holding such images in place. The study discusses several ways in which attempts to manage this dynamic may be carried out.

Empirically, the analytical model is applied to two case studies focusing on officials working in Swedish municipalities. The task set out for the cases is to investigate the officials’ attempts to gain support for an EU-funded partnership, with the objective of changing recruitment routines in their administrations. The results show that the officials indeed used both direct and indirect means to influence other members understanding of this practice. But also that there appeared to exist a certain dynamic between these means, underlining the need to apply a broad analytical framework when studying this steering, and on a more general note that such steering should be thought of as a product of both communicative and organizing skills.      

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Stockholm: Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet , 2018. , s. 298

Serie

Stockholm studies in politics, ISSN 0346-6620 ; 177

Digitalisering i den offentliga förvaltningen: IT, värden och legitimitet

Andréasson, Ester

Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.2015 (Engelska)Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)

Abstract [sv]

Vi lever i ett samhälle där elektronisk information och kommunikation får en allt större betydelse både i vardags- och arbetslivet. I föreliggande avhandling studeras den utveckling som innebär att offentliga organisationer digitaliseras, det som kan kallas för e-förvaltning. Utgångspunkten för dessa studier är en vilja att undersöka vilka betydelser värden har i digitaliseringsprocesser i offentliga organisationer. Tre kvalitativa, tolkande, studier har genomförts. En av dessa var en studie av svenska e-förvaltningspolicyer. De två andra delstudierna var fallstudier av digitalisering som företogs i dels Landstinget i Östergötland, dels på Försäkringskassan. Fallstudierna har baserats på intervjuer, dokumentstudier och observationer. Teoretiskt bygger avhandlingens analyser på teorier om offentliga värden, legitimitet samt samspelet mellan teknik och organisation. Analyserna visar på vilka värden som ges betydelse i digitaliseringsprocesser i det offentliga och hur digitaliseringen kan påverka grundläggande demokratiska värden i offentliga organisationer. Avhandlingens resultat kan sammanfattas i tre övergripande slutsatser: 1) Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är kontextberoende och sker i ett samspel mellan teknik, policy och förvaltning samt de värden som är knutna till dessa. 2) Utvecklingen mot e-förvaltning ger uttryck för en mångfald av värden, och inspireras och formas av tankegods från olika värdegrunder. 3) Digitaliseringen kan påverka de demokratiska värdenas ställning i offentliga organisationer, och därmed ha betydelse för förvaltningens legitimitet. Avhandlingens centrala kunskapsbidrag är en större förståelse för vilka implikationer e-förvaltningsreformer kan ha för förvaltningens demokratiska och byråkratiska värden och dess legitimitet. Digitaliseringsprocesser är inte värdeneutrala, utan både formas av och formar värden i samspelet mellan teknik, politiska målsättningar och förvaltningens unika organisatoriska och verksamhetsmässiga förutsättningar. En medvetenhet kring digitaliseringens värden är därför betydelsefull när e-förvaltningsreformer initieras och genomförs. Ytterligare forskning om hur de processer ser ut där värden hos teknik och offentliga organisationer formar och präglar varandra kan bidra till att upprätthålla den offentliga förvaltningens legitimitet i en digitaliserad värld.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015. , s. 336

Förvaltningsprocessen och rättegångsbalken 2018 Ribbing, Michaela Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)

The aim of the thesis Administrative procedure and the Code of Judicial Procedure isto analyse the role or function of the Code of Judicial Procedure in administrative procedure and the significance of administrative procedure in this regard.

Public administration is of great importance in Swedish society and concerns personal and economic values that are important for citizens. Administrative courts review the decisions of the public administra­tion in an administrative procedure. The administration of justice by adminis­trative courts is therefore an important part of the rule of law in Sweden.

Administrative procedure is a specific form of procedure with its own judicial structure in three instances. Because of the structure and design of the proce­dure, however, sometimes a rule in the Code of Judicial Procedure is used. This thesis identifies three typical situations where this happens. However, the Code of Judicial Procedure was drafted exclusively with regard to procedure in general courts and is based on procedural principles that are different from those on which administrative procedure is based. Against the background of the characteristics that form the basis of administrative procedure, it is therefore not obvious that a rule in the Code of Judicial Procedure should serve as guid­ance in administrative court procedure. The difficulty lies in determining in which procedural situations it is appropriate to use the Code of Judicial Proce­dure in administrative procedure. This uncertainty can be perceived as a prob­lem, since the Code of Judicial Procedure could, in some cases, be used without reflection. It cannot be precluded that such a use would involve a risk that the characteristics of administrative procedure may not be fully observed.

The thesis identifies and analyses cen­tral characteristics of administrative procedure, which are used as an analytical framework to establish how procedural situations are resolved in administrative procedure compared with general procedure. Additionally, the thesis analyses why and how the Code of Judicial Procedure is used in administrative pro­cedure, i.e., how such use is manifested through the three points of contact. Against this background, the thesis discusses how administrative procedure can be developed through legislation and case law.

What logics drive the choices of public decision-makers? Nilsson, Jens Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap. ORCID-id: 0000-0002-3038-8419 2018 (Engelska) Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)

This thesis explores what logics drive the decisions of public decision-makers. More specifically, and drawing on new institutional theory, this topic is investigated from the perspective of how institutions, i.e. the formal and informal patterns of rules and practices, influence public decision-makers. New institutionalism has a variety of ideas on how this decision-making occurs and recent research in this tradition emphasizes the importance that context has for the empirical support of these ideas. At the same time, studies exploring, contrasting and converging new institutional ideas, and how these vary depending on context i.e. their conditionality, are lacking. In this thesis, I set out to address this knowledge gap and, moreover, to examine the role of personal values for the new institutional ideas on how institutions affect the public decision-makers. Personal values have not been emphasized in new institutional studies but successfully explained decision-making from other perspectives. By adding this dimension, I seek to explore whether individual factors, in this case the personal values the public decision-makers bring with them into the institutional context, affect the way they make decisions. Consequently, the aim of this thesis is to explore what decision-making logics that are at play among public-decision-makers and how this varies depending on context and personal values. This exploration is conducted by deriving and testing hypotheses on decision-making, from rational choice institutionalism and sociological institutionalism, in two different contexts, parliaments and collaborative management, within the same national arena. Parliaments have a homogenous composition of actors, i.e. politicians, whereas collaborative management arenas are constituted by the inclusion of both public and private actors in decision-making, resulting in a more heterogeneous composition. Through a study of local parliaments and wildlife conservation committees (a form of collaborative management on the regional level) in Sweden, the aim of the thesis is fulfilled by survey and interview analyses of decision-making in regards to different policy issues. The results show that there are different decision-making logics at play in the parliamentary case compared with the collaborative management case. Further, personal values influence the decision-making logics among the public decision-makers. The implications of these results are, firstly, that the conditionality of new institutionalism, as suggested in earlier research, is empirically prevalent in the studied cases and, secondly, that personal values play a role for what decision-making logics that are at play. Further research is encouraged to delve deeper into the results, preferably through qualitative studies that could complement the primarily quantitative focus of this thesis, and through studies of other national contexts than Sweden.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Luleå: Luleå tekniska universitet, 2018.

Serie

Doctoral thesis / Luleå University of Technology 1 jan 1997 → …, ISSN 1402-1544

Vad händer i själva verket?: Om styrning och handlingsutrymme i Skolverket under åren 1991–2014 Magnusson, Eva Maria Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Företagsekonomiska institutionen. ORCID-id: Dalmatiner2 2018 (Svenska) Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)

Abstract [en]

This thesis deals with questions of governance, control and discretion in state agencies. It is grounded on a case study of the Swedish National Agency for Education (Skolverket), from its prelude in the late 1980s, to its start in 1991, through several governments, seven ministers and four direktor generals, up tp 2014.

The empirical part of the thesis follows the periods of the four director generals. The study is based on a vast number of documents, supplemented with interviews. For the analysis, a model of governance and control was condensed from the literature. This model attempts to cover both the political governing of agencies and the internal organizational control of agencies. This model was furthermore developed into three ideal type control styles: Old public management/ Agency, New public management/ Actor, and New public governance/ Arena.

Analysis showed that Skolverket started out as a new type of agency, resembling the ideal type of NPG/ Arena, but over time, with an increasing pressure from the political level, it gradually turned into a more “normal” state agency, at one period resembling the ideal type of NPM/ Actor but finally becoming more similar to the ideal type of OPM/ Agent, however with still strong internal traits of an Arena.

Further analysis showed that the actual governance and control featured several crucial characteristics that proved to be of importance for the amount of discretion left for the directors and officials of the agency. These characteristics were the degree of 1) unified or plural value systems, 2) partial or comprehensive use of control “tools”, and 3) high or low degree of specificity. These three characteristics were combined into eight different types of roles, each with a specific type and level of discretion, from the most restricted (“Authoritarian”) to the most unrestricted (“Laissez-faire”) and six other roles in between. It is proposed that this scheme of roles form a novel way of analysing the level and distribution of discretion in agencies.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Uppsala: Företagsekonomiska Institutionen , 2018. , s. 216

1 2