Abstract [en]

This article illustrates, through a combination of administrative and legal perspectives, how ambitions to centralise prioritisation decisions within a police organisation can be limited by the legal rules relating to crime investigations and public order policing. As a case study, we use the centralisation of the Swedish Police, a reform intending to reduce the previously far-reaching operational independence of regional police authorities in favour of a centralised and uniform single authority. Through this case study, we analyse the interaction between the legal and institutional frameworks of policing and prosecution, including positive obligations enshrined in the European Convention on Human Rights. We conclude that legal responsibilities affecting the Swedish Police may significantly limit the possibility for managers and officers to de-prioritise many cases and public order concerns, which, in turn, may limit the ability to divert resources to other—centrally prioritised—tasks. Failure to account for such limits may cause reform ambitions to collide with legal responsibilities in day-to-day operative policing. The results indicate that research into organisational reform and police prioritisation may benefit from a more systemic analysis of the legal and institutional factors limiting institutional discretion.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Routledge, 2019.

Nyckelord [en]

Policing, prioritisation, discretion, centralisation, positive obligations

Nyckelord [sv]

Polis, prioriteringar, skön, centralisering, positiva skyldigheter

Nationell ämneskategori

Juridik (exklusive juridik och samhälle) Studier av offentlig förvaltning

Identifikatorer

URN: urn:nbn:se:umu:diva-162063DOI: 10.1080/10439463.2019.1634717ISI: 000479566400001OAI: oai:DiVA.org:umu-162063DiVA, id: diva2:1342067

Ingår i projekt

Polisarbetet – mellan effektivitet och rättsstatlighet, Riksbankens Jubileumsfond

Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Epub ahead of print

Abstract [en]

In 1991, Christopher Hood made a substantial contribution to public administration research when he formulated the concept of New Public Management (NPM). His article can in many ways be understood as an enabler of research focused on public sector reforms. To this day, numerous articles and books have been published, discussing the concept itself and the empirical phenomenon. In celebration of the 25-year period since the concept of NPM was introduced, this article revisits the current knowledge through a systematic literature review of 299 articles published between 1991 and 2016. This approach enables a meta-analysis of research published in five top-ranked international public administration journals. We identify four important themes as emerging from our review: (i) a reform with a vague intention, (ii) the limping concept, (iii) the one-sided perspective and (iv) NPM as the new norm. An important effect of this is that Hood’s framework may have been curtailed, leading to a distorted knowledge base when it comes to future studies.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

John Wiley & Sons, 2020. Vol. 36, nr 1

Nyckelord [en]

New Public Management, Management reforms, Future developments, Literature review

Nationell ämneskategori

Företagsekonomi

Forskningsämne

Ekonomi, Företagsekonomi

Identifikatorer

URN: urn:nbn:se:lnu:diva-87104DOI: 10.1111/faam.12214ISI: 000484821900001OAI: oai:DiVA.org:lnu-87104DiVA, id: diva2:1340958

Abstract [en]

This article analyzes the recurrent “erosion thesis” in the governance literature  arguing  that  bureaucratic  or  procedural government institutions have come to play a less significant role in the formation of  public  policy.  This  article  supports  these  claims  by  drawing evidence  from  the  Swedish  and  neo-corporatist  policy-making institutions  referred  to  as  the ‘governmental  commissions’  and  the perspective  of  interest  organizations.  Using  various  theories  on institutional change I show that increasing government steering has reduced  the  role  of  the  governmental  commissions  in  influencing policy, but has not eliminated interest organizations’ belief that they are  legitimate  institutions.  The  resulting  article concludes  that although the governmental commissions have eroded, the capability of the state to steer or govern society has not necessarily declined.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

2017.

Nationell ämneskategori

Statsvetenskap

Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published

Abstract [en]

This paper focuses on a national governmental school inspections program that was reintroduced in the Swedish school system in 2003. The program included controls conducted by governmental inspectors whose task was to strictly inspect, ignoring activities such as consulting and advice-giving. In the article, we show that while the reintroduced school inspections pointed to the contours of a stricter audit regime in Sweden, studies of micro-level processes provided a more complex picture. Based on an interview study including inspectors, teachers, principals and public employees in the Swedish school system, our results show that the practices of the inspectors did not change dramatically. The inspectors participated in institutional maintenance work that kept institutionalised practices more or less intact. The paper contributes to the discussion on institutional maintenance work by investigating the role of hybrid professionals (inspectors with dual loyalties and obligations both to the state and to their professional peers) and how their interdependent relationship to stakeholders affected the conditions and character of institutional work activities.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Gothenburg, 2019. Vol. 23, nr 1, s. 3-22

Nyckelord [en]

Institutional maintenance, school inspection, hybrid professionalism, interdependent relationships

Nationell ämneskategori

Företagsekonomi

Identifikatorer

URN: urn:nbn:se:uu:diva-380611OAI: oai:DiVA.org:uu-380611DiVA, id: diva2:1300797

Projekt

Swedish Research Council (421-2011- 1382).

Forskningsfinansiär

Vetenskapsrådet, 421-2011- 1382

Abstract [sv]

Är medborgarna verkligen i fokus när staten organiserar sina verksamheter? Hur har nya och förändrade styrformer påverkat skolan? Hur hanterar man att den finansiella revisionen inom statsförvaltningen hämtat mycket av regler från ett näringsliv som i grunden har helt andra uppgifter än de flesta myndigheter? Här presenteras elva essäer med utgångspunkt i uppdragsutbildningen ”Förändring och styrning i staten” som Förvaltningsakademin gav för Riksrevisionen under 2013.

Förvaltningsakademin är en mångvetenskaplig centrumbildning vid Södertörns högskola som bedriver uppdragsutbildning och forskar om statsförvaltning samt verkar för kvalificerade möten mellan forskning och praktik.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Huddinge: Södertörns högskola , 2014, 1. , s. 163

Serie

Förvaltningsakademin ; 1

Nationell ämneskategori

Statsvetenskap

Governing the state Jacobsson, Bengt Sundström, Göran Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). 2016 (Engelska) Ingår i: The Oxford handbook of Swedish politics / [ed] Jon Pierre, Oxford: Oxford University Press, 2016, s. 347-361 Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)

Abstract [sv]

”Det systematiska lärandet har aldrig riktigt fått fotfäste i staten. Politiska logiker är mestadels framåtblickande, och inriktade mot hur man genom reformer och andra åtgärder ska kunna uppnå önskvärda framtider. Trots expansionen av granskning under senare år är reflektioner kring den existerande organiseringens ändamålsenlighet en bristvara.”

Bengt Jacobsson diskuterar i denna essä hur man kan förstå den styrning som förekommer i staten, hur styrningen i dagens statsförvaltning har utvecklats över tiden och hur mål och resultatstyrningen kommit att dominera i svensk statsförvaltning. Avslutningsvis ger han förslag på hur regeringen både skulle kunna stimulera myndigheternas men också sin egen förmåga att på ett systematiskt sätt lära av erfarenheter.

Bengt Jacobsson är professor i företagsekonomi och verksam vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.

Förvaltningsakademin är en mångvetenskaplig centrumbildning vid Södertörns högskola som bedriver uppdragsutbildning och forskar om statsförvaltning samt verkar för kvalificerade möten mellan forskning och praktik.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Huddinge: Södertörns högskola , 2015, 1. , s. 64

Serie

Förvaltningsakademin ; 3

Nationell ämneskategori

Statsvetenskap Studier av offentlig förvaltning

This book explores contemporary and historical examples of bureaucratic discretion to describe a continuum of resistance to authoritative directives by hierarchical superiors. Resistance ranges from blind obedience or complete nonresistance to street-level opposition; in between these extremes, however, are minimal compliance and resistance sanctioned by immediate superiors. Although politicians may pass legislation, the subject of bureaucratic implementation or lack thereof remains an area of vital concern. Grounded in administrative theory (beginning with Woodrow Wilson’s seminal discussion of the virtue of adopting a businesslike approach to American governing) and emphasizing the power of street-level bureaucrats, the aim of this book is to expand awareness of the potentially dangerous power of insulated bureaucrats. 

Offentliga sektorns tillhandahållande av tjänster är resultatet av ett komplext adaptivt system och involverar ett stort antal intressenter från olika institutioner och organisationer. I en tid av snabba förändringar av kraven och förväntningar från offentliga sektorn förändras behövs förändringsprocesser som involverar intressenter från olika nivåer och positioner.

Participativa metoder ger möjlighet att involvera ett brett spektrum av intressenter. Även om participativa metoder visat sig framgångsrika i enstaka fall, och tillämpningar när det gäller att involvera medborgarna i myndighetsbeslut är väl beskrivna, så finns mycket litet bevis på metodens roll när det gäller yrkesverksamma.

Denna studie undersöker tillämpningen av participativa metoder för stödja förändringsprocesser i den offentliga sektorn ur ett komplext adaptivt systemperspektiv. Syftet med denna tvåstegs explorativa sekventiella blandade metodstudie med deskriptiva delar är att först kvalitativt undersöka vilka förändringsbehov i den offentliga sektorn som kan dra nytta av participativa metoder och sedan att tillämpa participativa metoder i sex experiment för att bedöma hur effektiva sådana metoder är i att stödja förändringsprocesser av komplexa adaptiva system inom den offentliga sektorn.

Fyra metoder har innefattats: participativ simulering, gamification, Q-metodik och participativ modellbyggnad. Vart och ett av fallen har poängsatts utifrån ett ramverk. Fallen har hämtats från områdena vägnät, transit och hälsovård.

Analys av experimenten påvisar flera trender. För det första visade experiment på fältnivå, där expertis och kunskap utanför en organisation krävs, en starkare demokratisering och fokus på att kartlägga mångfalden jämfört med andra nivåer. På samma sätt visar experiment på delsystemnivå mer sannolikt att fokus ligger på att nå konsensus och använda deltagare för rådgivning. För det andra har ett mönster påvisats mellan högre deltagande nivå av en metod, högre grad av fördelning mellan deltagarna och bättre resultat av en bedömning. En korrelation observerades mellan övergripande bedömning och andra applikationsparametrar: kommunikationseffektivitet, kunskap om orsaker och effekter och ledarskapsdirektiv.

Erkännandet av att den offentliga sektorn är ett komplext adaptivt system visade sig vara mer närvarande i de serviceorienterade områdena än inom infrastrukturen. Storskaliga problem på organisationsnivå eller till och med på fältnivå visade sig vara mer komplexa än problem på delsystemnivå.

Participativa metoder visade sig vara effektiva för att handlägga frågor av komplex natur. Särskilda styrkor var förmågan att tillhandahålla öppna strukturer för att tänka utanför lådan och att identifiera flaskhalsar och begränsningar i system. Möjligheten att identifiera skillnader i intressentperspektiv visar sig vara värdefull och kan samlas från ett brett spektrum av källor i och kring en deltagarmiljö.

Framgångsrika participativa metoder kräver hög kommunikationseffektivitet, användandet av retroaktiv utvärdering och måste baseras på samarbete med intressenter på hög nivå. Kostnader kan överskugga alla fördelar om problemet inte är komplext nog eller om förberedelserna inte har utförts på lämpligt sätt. Tillgång till rätt personer, stöd från organisationen och motiverade deltagare, liksom det rätta valet för nivån på deltagande visade sig vara avgörande för framgång.