Daniel Naurin, Docent, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, projektledare.

Projektbeskrivning
Projektets syfte är att identifiera de organisationer och företag i det civila samhället som utövar lobbying i svensk politik på riksnivå. Organiserade intressen utgör ett dilemma för demokratier. Å ena sidan är det en grundläggande rättighet att kunna organisera sig för att försöka påverka den förda politiken. Dessutom kan den här typen av påverkan ha ett värde, om de frågor som hanteras blir mer mångsidigt belysta, och besluten mer legitima, än vad som annars skulle vara fallet. Intressegrupper kan också bidra till kvalitén på det offentliga samtalet. Å andra sidan visar forskningen kring organiserade intressen att vissa intressen tenderar att vara bättre representerade än andra – inte minst gäller det resursstarka grupper – och därför får en otillbörligt stor inverkan på det politiska beslutsfattandet. Detta hotar den centrala demokratiska principen om jämlikhet i politiken. Att undersöka hur väl olika intressen representeras i gruppen av lobbyister är därför centralt för att förstå hur demokratin fungerar. Vi frågar oss alltså vilka lobbyisterna är, vilken typ av intressen de representerar (är de exempelvis företag, fackföreningar, ideella organisationer, etc) samt hur resursstarka de är. Vi vill dessutom ta reda på om de agerar enbart i vissa specifika sakfrågor eller om de engagerar sig i många typer av frågor. Sverige har länge haft ett korporativt system, där vissa intressegrupper har haft ett privilegierat tillträde till maktens rum. Vi vet att detta system kraftigt har försvagats, och att denna försvagning hänger ihop med utbudet av lobbygrupper samt hur dessa agerar. Vi kommer därför att genomföra vår undersökning vid två olika tidpunkter, 1977 och 2011, dvs. både före och efter avkorporativiseringen. Vilka lobbyister man hittar beror också på var man letar, och i det här projektet kommer vi att söka efter lobbyisterna på två olika sätt. Dels kommer vi att undersöka vilka politikerna själva ser som de grupper som bör ha inflytande över politiken. Dessa hittar vi genom att se vilka grupper politikerna väljer att skicka sina utredningar på remiss till. Vi vill dessutom se vilka grupper som faktiskt försöker påverka politiken, oavsett om de är inbjuda att göra det eller inte. För att få reda på vilka dessa grupper är kommer vi att identifiera de företag och organisationer som har skickat brev till Regeringskansliet under ett år. För 2011 kommer vi att undersöka alla brev till Regeringskansliet, medan vi för 1977 kommer att fokusera på några, strategiskt valda, departement. En sådan undersökning har tidigare inte gjorts i Sverige. Efter att ha identifierat vilka lobbyisterna är kommer vi att samla information om dem – via myndigheter, arkiv och från organisationerna själva. Med hjälp av den information vi har samlat in kommer vi att kunna svara på en rad viktiga frågor. Exempelvis, i vilken utsträckning består den svenska lobbyistkåren av stora företag? Hur många är ideella organisationer? Och hur är överensstämmelsen mellan vilka som söker inflytande (genom att tex skriva brev) och vilka som bjuds in att framföra sina åsikter (genom att svara på remisser)? Hur har populationen av lobbyister förändrats över tid? Svaren på dessa och andra frågor kommer att på olika sätt belysa hur den svenska demokratin fungerar. Vid projektets slut kommer vi att publicera vår databas så att andra cilvilsamhälles- och intressegruppsforskare kan använda den.