Civila samhället

Vetenskapsrådets ramprogram för forskning om det civila samhället

Civilsamhället och den deliberativa demokratin: frivilligföreningars roll i offentliga samtal om förortsupplopp och dess orsaker

Civil Society and Deliberative democracy: Suburban Riots in Sweden and Civic Associations Representation of Marginalisation in Public Discourses

Suruchi Thapar-Björkert, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, projektledare.

 

Projektbeskrivning

Scroll down for project description in English

Så kallade ’’förortsupplopp” har blivit omdebatterade händelser i flera Europeiska städer, från London och Paris till nu senast i Stockholm. Det här projektet ställer frågan: vilka är förutsättningarna för lokalt förankrade aktörer inom civilsamhället att påverka berättelser om upplopp som sker i deras förorter? Studien fokuserar på ungdomsföreningar i Stockholms förorter och deras sociala och politiska funktioner i samband med de upplopp som startade i Husby i maj 2013 och spreds till andra Stockholmsförorter.
Tidigare forskning och teorier om civilsamhället pekar på att föreningar kan spela en dubbel roll vid kritiska tidpunkter. De kan dels försöka nå ut till en bredare publik, med ett budskap som utmanar dominerande föreställningar om händelserna och deras orsaker. De kan också spela en viktig roll i lokalsamhället genom att fungera som sociala platformer för att diskutera och utbyta erfarenheter. Upplopp är en särskilt intressant händelse eftersom de kan aktivera civilsamhällets olika funktioner. De gör också civilsamhällets dubbla roller särskilt angelägna. Dels finns ett särskilt starkt behov av en plats att utbyta erfarenheter och åsikter om händelser som direkt berör människor i föreningarnas omgivning. Dels finns ett särskilt behov från det demokratiska systemet av socialt förankrade föreningar som kan representera marginaliserade röster i offentliga samtal. Studien undersöker hur ungdomsföreningar i Stockholms förorter agerar för att fylla dessa funktioner. Vilken roll spelade de för människor i berörda förorter under upploppen och de efterföljande debatterna i riksmedier? Vilka är deras förutsättningar för att kunna göra sig hörda i debatter där professionella intressegrupper, partier och medieföretag ofta har större möjligheter att styra dagordningen? Förortsupploppen i Stockholm i maj 2013 väckte stor uppmärksamhet och ett antal representanter för lokala föreningar kom att engagera sig i debatter om upploppen och deras orsaker. Megafonen, en ungdomsförening som säger sig vilja ”ge förorten en röst” var den förening som tog mest plats i dessa debatter. Andra lokala föreningar tog inte lika stor plats i de offentliga samtalen om upploppen, men kan ha haft andra viktiga funktioner som sociala plattformer för diskussioner och utbyten av erfarenheter av upploppen. Genom en triangulering av metoder kommer projektet ge en samlad bild av föreningars roll i Husby, Tensta och Rinkeby, tre förorter som särskilt berördes av upploppen 2013. Genom granskning av mediernas rapportering och debatter i medier kommer studien att undersöka diskurser om upploppen. Med hjälp av enkäter undersöks också erfarenheter av upploppen bland de boende i förorterna, både föreningsaktiva och de som inte deltar i föreningar. En tredje del undersöker föreningarnas roll i lokalsamhället kvalitativt, genom intervjuer med föreningsaktiva och deltagande observationer. Tillsammans bidrar dessa olika metoder till en samlad bild av föreningars betydelse för hur berättelser skapas om upploppen. Projektet tar sin utgångspunkt i pågående diskussioner om civilsamhällets roll i ”den deliberativa demokratin”. Fokus läggs här på hur gemensamma berättelser om samhällets utmaningar och problemformuleringar skapas i offentliga samtal som i sin tur kan uppmana till politisk handling från de representativa institutionerna. Samhällets och det politiska systemets legitimitet grundar sig, med detta synsätt, i att samtliga medborgare kan delta på lika villkor i de offentliga samtalen. Genom sin förankring i det vardagliga samhällslivet tänks föreningar bidra till offentliga samtal om frågor som är angelägna för människor i deras omgivning. Projektet ger ett empiriskt och teoretiskt bidrag till denna diskurs, som också är av stor samhällsrelevans. Bättre kunskap om erfarenheter av marginalisering och förutsättningar för deltagande i debatter om marginalisering, gör makthavare likväl som engagerade medborgare bättre rustade att förebygga samhällsproblem som har konsekvenser för demokratins och rättstatens funktionssätt.

Project description

The project investigates the deliberative roles of civic youth associations in three suburbs of Stockholm during ’the suburban riots’ of 2013 and their aftermath. It focuses on youth associations that provide social arenas for discussing the events and exchanging experiences in immigrant majority suburbs that were especially affected by the riots. The project investigates the conditions of youth associations for affecting public narratives and debates about the nature and causes of the riots and associated concerns of marginalization and failed integration. Using a triangulation of methods to study the roles of youth associations in Husby, Tensta and Rinkeby, the project contributes both empirically and theoretically to current debates on the role of civil society in deliberative democracy. In particular, it examines the dual roles of associations in providing platforms for social activities while at the same time informing public discussions on the lived realities of residents in the suburbs. This research will be of significant relevance for policy makers and engaged citizens. It will improve our knowledge of the dimensions of marginalization required to avoid riots in the future. It will also be of importance for integration policies as well as the broader need for making the public sphere of deliberation accessible to all citizens.