Tillit och följsamhet till råd och rekommendationer
Peter Jakobsson, Anne Kaun & Fredrik Stiernstedt
Under det gångna året har vi hört mycket om den svenska tilliten, både om svenskars tillit till varandra och till regering och expertmyndigheter. Visserligen har denna tillit fluktuerat under året men den har alltjämt setts som en grundförutsättning för en framgångsrik bekämpning av Covid-19, till följd av att människor som litar på varandra och på myndigheterna i större utsträckning antas följa existerande råd och rekommendationer kring smittbekämpning.
Det finns dock få undersökningar om huruvida det faktiskt finns ett sådant samband mellan tillit och följsamhet till råd och rekommendationer. Vi har sedan i mars 2020 genom återkommande enkätundersökningar mätt tilliten till information om Covid-19 bland den svenska befolkningen samt frågat människor i vilken utsträckning de följer och avser att följa råd och rekommendationer från regering, myndigheter och WHO. Här redovisar vi några av våra resultat kring människors benägenhet att följa råd och rekommendationer, hur den har förändrats över tid, hur den ser ut i olika grupper i samhället, samt hur den hänger samman med människors tillit till information om Covid-19.
Människors följsamhet till råd och rekommendationer – utveckling över tid
Vad det gäller svenskarnas följsamhet till råd och rekommendationer från regering och myndigheter så visar den sig generellt vara hög. Åtminstone är det vad människor uppger när de tillfrågas. Följsamheten har till viss del förändrats över tid, men förändringarna är ganska små. Våra tre mätpunkter visar att följsamheten var som störst i maj, minskade något i september, men ökade igen i november. Följsamheten samvarierar alltså med virusets spridning i samhället. När virusspridningen avtog i september så slappnade en del människor av och var mindre följsamma till rekommendationerna, men när smittspridningen åter tog fart så ökade följsamheten.
I maj svarade cirka 92% att de hade för avsikt att ”fullt ut” eller ”i stort sett” följa rekommendationerna från WHO. I september sjönk samma siffra till 78,5% men steg igen i november till 81,8%. Så även om fler återigen avsåg att följa rekommendationerna från myndigheterna i november så var det alltså ändå inte lika många som avsåg att följa rekommendationerna i maj. Däremot så var det något fler som i november (86,8%) uppgav att de hade hållit avstånd från människor i deras omgivning i jämförelse med motsvarande siffra i maj (83,8%).
Följsamhet inom olika grupper
Följsamheten till råd och rekommendationer ser lite olika ut inom olika grupper i samhället. Kvinnor är till exempel mer följsamma till myndigheternas rekommendationer än vad män är. De uppger till exempel i högre utsträckning än män att de följer myndigheternas råd om att tvätta händer och att hålla social distans. 64% av kvinnorna uppger att de håller social distans, men endast 49% av männen. Vi kan också se skillnader mellan människor ur olika åldrar. Äldre personer följer myndigheternas rekommendationer i större utsträckning än vad yngre gör. Bland människor över 65 så är det 64% som anger att de håller socialt avstånd och bland personer mellan 18-29 år är motsvarande siffra 48%.
Det har under året framkommit att personer med sämre ekonomisk ställning har blivit värre drabbade av Covid-19 på flera sätt. Dels på grund av förlorad inkomst, men också hälsomässigt. Personer med lägre inkomst har oftare blivit sjuka och är överrepresenterade bland de som blir svårt sjuka och/eller avlider. I vår undersökning hittar vi dock inga samband mellan inkomst och följsamhet till råd och rekommendationer. Rika och fattiga följer reglerna i samma utsträckning. Inte heller finns det något samband med utbildning, på så sätt att till exempel högutbildade skulle följa råd och rekommendationer noggrannare.
Däremot finns det ett samband med vilket politiskt parti man röstar på och följsamhet till råd och rekommendationer. Eftersom de flesta personer i samhället följer myndigheternas råd och rekommendationer så gäller det även de flesta personer oavsett vilket parti de röstar på. Men det är samtidigt tydligt att bland de personer som röstar på Sverigedemokraterna är det färre som följer råden än vad det är bland människor som röstar på andra partier. Detta hänger förmodligen ihop frågan om tillit, eftersom tidigare forskning har visat att det bland Sverigedemokraternas väljare också finns fler som misstror institutioner i samhället, som till exempel medier och myndigheter, i jämförelse med andra väljargrupper.
Finns det samband mellan tillit till information och regelföljsamhet?
Det har som sagt påståtts att den ”svenska strategin” bygger på tillit. Men finns det ett samband mellan tillit till den tillgängliga informationen om Covid-19 och följsamheten till råd och rekommendationer från myndigheterna? Ja, inte helt oväntat så finns det ett sådant samband. Om man inte litar på råd och rekommendationer från en viss institution så är man inte heller benägen att följa dessa, och vice versa. De människor som i vår undersökning anger att de hyser stor tillit till informationen från WHO, regeringen och medierna om Covid-19 försöker också i större utsträckning att efterleva rekommendationer och råd för att hindra smittspridning. De uppger också att de följt rekommendationer om till exempel handtvätt och social distansering i större utsträckning än vad personer med lägre tillit uppger att de har gjort. Tillit till de institutioner som sysslar med att sprida information under en pandemi är således viktig för att den lämnade informationen ska tas på allvar och råd och rekommendationer efterlevas.