Walldius, Åke; Gulliksen, Jan; Lantz, Ann

KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (Medieteknologi och Interaktionsdesign)

Sandblad, Bengt

Uppsala Universitet

Digital arbetsmiljö, en kartläggning (RAP 2015:17)

Stockholm: Arbetsmiljöverket , 2015.

Gulliksen, Jan. Kungliga Tekniska Högskolan .

Cajander, Åsa. Uppsala universitet,

Wiggberg, Mattias. Kungliga Tekniska Högskolan .

Pears, Arnold. Uppsala universitet,

Kungliga Tekniska Högskolan Rapport

Abstract [sv]

Att Sverige ska vara “bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter” är sedan 2011 regeringens övergripande digitaliseringsmål. Regeringens digitaliseringsstrategi från 2016 bryter ner målet i fem delmål, där digital kompetens är det som lyfts först och innehåller största andelen förslag. För att möta näringslivets och offentlig sektors behov måste matchningen av kompetens och behovet av en ökad digitalt kompetent arbetskraft tillgodoses enligt digitaliseringsstrategin. I “Smart industri”, regeringens nyindustrialiseringsstrategi, lyftes digitalisering av industri och ökade kompetensbehov, i regeringens nationella strategi för informations‐ och cybersäkerhet måste Sverige stärka behovet av kompetensförsörjning inom området. Det betonas även i regeringens nationella inriktning för artificiell intelligens från 2018 att om Sverige ska vara ledande i att tillvarata AI:s möjligheter för ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft, behöver vi öka andelen personer som har de kunskaper som behövs för att använda och utveckla AI. I OECD:s analys “Going Digital in Sweden” från 2018 av vad Sverige behöver göra för att vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, konstateras att bristen på digitala specialister och digital spetskompetens är en flaskhals för innovation och tillväxt i Sverige och behovet kommer att öka när digitaliseringen utvecklas och nya teknologier som AI får genomslag. Även Digitaliseringsrådet efterfrågar ett gemensamt agerande från arbetsmarknad, näringsliv och utbildningssektorn för ökad matchning mellan utbud och efterfrågan på digital kompetens samt för ökad jämställdhet i IT‐ branschen.   Begreppet digital spetskompetens har flitigt använts i media och rapporter, utan att ha haft en gemensamt överenskommen definition eller betydelse. Denna rapport har analyserat och penetrerat digital spetskompetens för att förstå hur begreppet uppfattas av näringsliv och offentlig sektor, av de som anställer och de som utbildar, av de som själva besitter digital spetskompetens och de som har behov av att anlita sådan. Vi har diskuterat vad utbildning spelar för roll, huruvida det krävs en bred digital förståelse eller djup unik spetskompetens inom ett specifikt område, vad färdigheter har för betydelse, huruvida attityder och värderingar spelar någon roll och huruvida det krävs en konstant vidareutveckling av kunskapen för att kunna sägas besitta digital spetskompetens. Rapportens titel “Digital spetskompetens – den nya renässansmänniskan” är vald för att belysa de många krav och förväntningar som läggs på den digitalt spetskompetente i att vara såväl högutbildad och allmänbildad, vara ansvarstagande, föränderlig och stadigt i vidareutveckling, etc. Vi ser en förväntansbild som visar på komplexiteten att faktiskt kunna definiera begreppet på ett heltäckande sätt. Begreppet renässansmänniska avses inte tolkas maktstrukturellt.   Arbetet har genomförts under perioden januari‐april 2020 av undertecknande forskare vid KTH och Uppsala universitet. Förutom huvudförfattarna har även Jeffrey Buckley, postdoktor i teknikvetenskapens lärande, bidragit med sammanställning och analys av litteraturen och rapid reviewprocessen. Vi vill härmed tacka alla som bidragit genom intervjuer, workshops, analyser och diskussioner och framför allt våra uppdragsgivare från UKÄ och Tillväxtverket för stöd och diskussioner under projektets gång. Tack också till Helena Bernald som korrekturläst och bistått med transkribering. För rapporten svarar dock huvudförfattarna.   

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Tillväxtverket och Universitetskanslerämbetet , 2020.

Melin, Ulf

Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Rapport (Övrigt vetenskapligt)

Abstract [sv]

Digitalisering innehåller en potential för fortsatt förändring i och av samhället. Samtidigt har digitalisering många former och uttryck och det är inte självklart att goda sidor realiseras. Utredningen, som bygger på studier av tidigare forskning, intervjuer och enkäter, visar med tydlighet att det finns ett behov av vetenskaplig kunskap och bildning för att nå en mera reflekterad praktik gällande samhällets digitalisering. Det framkommer ett antal glapp i mötet mellan nuvarande digitaliseringsforskning och -praktik som gör att den kunskap om digitalisering som genereras inom både forskningen och inom praktiken inte tillräckligt ömsesidigt och aktivt tas tillvara. Med sådana glapp riskerar vi att inte nyttja den potential som finns i digitalisering inom både privat och offentlig sektor; att inte tillräckligt lära av generell kunskap, sammanhang och heller inte av framgångsmönster eller misstag i praktiken. För att framgångsrikt kunna adressera dessa glapp ställs höga krav både på praktiken, på den vetenskapliga kunskapsgenereringen och på den bildning som finns idag och i framtiden. Digitalisering är därmed både kunskapskrävande och kunskapsdrivande. Att samla en förmåga att kunna adressera dessa glapp är centralt för att vi som nation skall kunna nå de intentioner om att bli bäst på att nyttja digitaliseringens möjligheter som allt oftare artikuleras. Här krävs en medveten, långsiktig och samlad satsning på forskning om digitalisering bortom enskilda ämnen och specifika tillämpningsområden. En mångdisciplinär forskning med en samtidig ämnesmässig legitimitet har en viktig roll att spela för att bidra till en reflekterad digitaliseringspraktik. Relevant och vederhäftig utbildning på grundläggande och på avancerad nivå, forskarutbildning samt fort- och vidareutbildning likaså. Sammantaget skall detta resultera i en hantering av digitalisering som en kvalificerad praktisk kunskap guidad av såväl nyttoorientering som av klassiska bildningsideal. Ett nationellt centrum för vetenskaplig kunskap och bildning om samhällets digitalisering kan anta dessa utmaningar och stå för en relevant, möjliggörande, men också kritisk, och rigorös forskning för att ta sig an de ”stora frågorna”. Ett sådant centrum, organiserat med en mindre kärna, och ett omfattande nätverk av forskning och utbildning om digitalisering baserat i Sverige, kan ta en samordnande och tankeledande roll i arbetet. Centret kan vara den kunskapsgenerator och -resurs som krävs för att ta det svenska samhällets digitalisering, och dess olika sektorer, till nästa och nödvändiga nivå av framgång.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018. , s. 117

Reitan, Therese

De statliga myndigheternas rekrytering sker oftast genom platsannonser. Här gäller det att framhäva den egna verksamheten och beskriva vilka kompetenser och meriter som eftersöks – men även om att förmedla faktiska eller önskade värden i den egna organisationen.

Som arbetsgivare konkurrerar offentliga och privata verksamheter i grunden om samma arbetskraft. Inom ramen för ett delegerat statligt arbetsgivaransvar har varje myndighet dessutom ansvar för sin egen kompetensförsörjning utifrån egna behov och prioriteringar.

I den här rapporten granskas ett urval platsannonser för två typer av tjänster vid flera statliga myndigheter. Vilka värden går det att identifiera i platsannonserna? Vilka värden är mest framträdande när staten vill locka till sig rätt medarbetare? Hur mycket ”stat” och ”offentlig tjänsteman” finns det plats för i en platsannons egentligen? Finns det skillnader mellan myndigheter och olika typer av tjänster inom staten?

Huddinge : Södertörns högskola, 2020. 121 sidor.

ISBN 978-91-88663-91-7

Serie: Förvaltningsakademin, ; 21

Castillo, Daniel; Ivarsson Westerberg, Anders

Rapportens syfte är att undersöka och diskutera vilka administrativa effekter den indirekta statliga styrningen ger i den kommunala verksamheten. Kommunernas verksamheter styrs av en mängd olika styrsignaler, där styrningen sker i form av direkt, indirekt och efterhandsstyrning. Statliga myndigheter har i detta en roll som uttolkare, översättare och förmedlare av styrning. Studien visar att den komplexa styrbilden, mängden aktörer som är involverade i den indirekta styrningen, hörsammandet av efterhandsstyrningen och dominansen av ängsliga byråkrater och duktiga administratörer tillsammans bidrar till en överproduktion av administration inom skola, förskola och primärvård.

Huddinge : Södertörns högskola, 2019. 108 sidor.

ISBN 978-91-88663-57-3

Serie: Förvaltningsakademin, ; 17

Anders Ivarsson Westerberg,

Göran Sundström,

Samlingsverk (redaktörskap)

Abstract [sv]

Ska skolan och sjukvården förstatligas? Hur utses och avskedas myndighetschefer? Vad är egentligen New Public Management? Frågor om hur offentliga åtaganden organiseras och styrs står i centrum för samhällsdebatten. Men varför gör förvaltningspolitiken så lite väsen av sig?

Så stod det i inbjudan till seminariet ”Syns inte men finns ändå…” som arrangerades av Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola den 7 februari 2014.

Vid seminariet deltog några personer som vid olika tidpunkter och på olika sätt varit delaktiga i svensk förvaltningspolitik. Paneldeltagarna diskuterade hur de uppfattade den förvaltningspolitiska utvecklingen, hur de själva har påverkat utvecklingen och vad som bör göras i framtiden. Även om det fanns skillnader var panelen rörande överens om att förvaltningspolitik är viktigt och borde spela en större roll i den politiska diskussionen.

I denna skrift publiceras en utskrift av seminariet tillsammans med en inledande artikel av Anders Ivarsson Westerberg och Göran Sundström där de placerar förvaltningspolitik i ett vetenskapligt sammanhang.

Förvaltningsakademin är en mångvetenskaplig centrumbildning vid Södertörns högskola som bedriver uppdragsutbildning och forskar om statsförvaltning samt verkar för kvalificerade möten mellan forskning och praktik.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Huddinge: Södertörns högskola, 2014, 1. , s. 63

Serie

Förvaltningsakademin ; 2

Anders Ivarsson Westerberg, Bent Jacobsson,

Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)

Abstract [sv]

Granskningar har blivit både vanligare och alltmer omdiskuterade. Många har börjat tala om förekomsten av ett granskningssamhälle. Granskningar – vare sig de kallas revision, tillsyn, kontroll, kvalitetssäkring, inspektion, utvärdering eller certifiering – har idag många förespråkare, men börjar också få sina kritiker.

Den 15 februari 2013 hölls ett vittnesseminarium med rubriken ”Staten och granskningssamhället” vid Södertörns högskola. Där fördes en livlig diskussion såväl om granskandets välsignelser som om dess avigsidor. Tre frågor stod i fokus: varför granskas det så mycket? Vad händer när man granskar? Vilka konsekvenser får det myckna granskandet?

I denna skrift publiceras utskriften av vittnesseminariet tillsammans med en inledande artikel av Bengt Jacobsson och Anders Ivarsson Westerberg som ställer frågan om det finns någon väg ut ur granskningssamhället?

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Huddinge: Södertörns högskola, 2013, 1. , s. 86

Castillo, Daniel

Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Förvaltningsakademin. 2014 (Svenska)

Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 116, nr 3, s. 293-320

Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Lund, 2014. Vol. 116, nr 3, s. 293-320

Ahlbäck Öberg, Shirin

Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.

Texten ingår i Snabbtänkt – reflektioner från valet 2018 av ledande forskare (Nord, Lars, Grusell, Marie, Bolin, Niklas och Falasca, Kajsa (red.), där närmare 100 forskare bidrar med 80 texter som analyserar och reflekterar över 2018 års val och valrörelse. Texterna är samlade i en gratis nedladdningsbar rapport, publicerad 10 dagar efter valet 2018.

Snabbtänkt är ett initiativ från forskningscentret DEMICOM vid Mittuniversitetet.

Abstract [sv]

I Sverige arbetar en tredjedel av arbetskraften i statlig eller kommunal regi. Väljarnas kontaktyta med den offentliga verksamheten är således stor, och ändå skulle jag säga att en sammanhållen diskussion om den offentliga sektorns arbete och organisation – s.k. förvaltningspolitik – har lyst med sin frånvaro i årets valrörelse. För vad vet vi om partiernas hållning till statsförvaltningen och den kommunala förvaltningen?

Ort, förlag, år, sidor

Sundsvall: Mittuniversitetet , 2018. , s. 1

Ivarsson Westerberg, Anders (red.)

Den första januari 2015 sjösattes den kanske största organisationsreform som genomförts i Sveriges statsförvaltning – omorganisationen där de 21 länspolismyndigheterna slogs ihop till en enda nationell polismyndighet. Syftet med reformen var att komma närmare medborgarna samtidigt som förmågan att fatta beslut på en samordnad central nivå skulle stärkas.

I november 2016 arrangerade Förvaltningsakademin ett seminarium om denna reform. I panelen deltog forskare, poliser, journalister och rikspolischef Dan Eliasson. Första delen av seminariet handlade om hur själva reformen blev till. Den andra delen var ett panelsamtal där deltagarna utifrån sina olika perspektiv diskuterade kring frågor som: Vilka negativa och positiva effekter kan vi se så här långt? Hur ser vi på framtiden?

I denna skrift presenteras en utskrift av seminariet. Här ges även ett teoretiskt perspektiv samt en översikt över de reformer den svenska polisen genomgått sedan mitten av 1960-talet.

Anders Ivarsson Westerberg är docent i företagsekonomi och verksam vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.

Huddinge : Södertörns högskola, 2017. 88 sidor.

ISBN 978-91-88663-06-1

Serie: Förvaltningsakademin, ; 11