På besök i Ovanåker

 

Lördagen den 9 mars var vi på besök i Ovanåker. Vi presenterade projektresultaten såhär långt för styrelsen för Föreningen för fäbod- och utmarksbruk. Mötesdeltagarna är både kloka och kunniga i alla de frågor som vi arbetar med så vi fick fantastisk input inför slutspurten. Att mötet sedan skedde i en sådan vacker miljö gjorde bara saken bättre.

En väldigt intressant diskussionspunkt på mötet var frågan om grödkoder. Nedan finns ett inlägg i diskussionen som Carin Gisslén-Schönning skickade till oss efter mötet. Viktigt! Nedan finns hennes text i sin helhet.


                                                                                                             Älgnäs 8 mars -19

Behöver markerna delas upp i åker, bete och skog?

Så inleder föreningen Knytkraft sin inbjudan till konferens 28 mars 2019:

”Är det en myt eller en naturgiven konflikt mellan bruk av naturen och vård av naturen? Kan hög vitalitet förorenas i ekosystemet och effektivt tillfredsställda behov hos människan? Vad kan vi lära oss av det gröna kulturarvet och fäbodens principer? Behöver markerna delas upp i åker, bete och skog?”

Fäbodrörelsen behöver påverka regelsystemet på många nivåer.

Ett konkret förslag som vi inom GFF formulerade i samband med Swotanalysen inför kommande Landsbygdsprogram GJP vill jag gärna dela:

Ge oss nya/fler grödkoder för de Ekosystemtjänster som betande djur på skog och i utmarker utför inom Miljöersättningarna. 

   En ny kod, betesmark i fäbod, kan ge oss en bredare uppfattning av
omfattningen av Fäbodbruk och en annan kod för utmarksbete, kan ge oss mer
kunskap i viktiga förhållanden där bete sker.

Eller slå dem samman till en kod Ersättning för bete i skog och utmarker

   Vi önskar även att man ser över begreppet, ersättningen Skogsbete, som vi lägger så
olika innebörd i. Jordbruksverket har en innebörd och gemene man en annan.
Med dessa konkreta ändringar kan man få en tydligare bild av hur många fäbodar som

betas och sköts utan att den sk Fäbodersättningen har betaltas ut.

 

Så här ser Nuvarande Grödkoder/ersättningarna ut i dagsläget:
inom Miljöersättningarna

52 Betesmark

53 Slåtteräng

54 Skogsbete def. se Jordbruksverkets hemsida

55 Fäbodbete utan gårdsstöd- mestadels i skog, endast för dem med sk Fäbodåtagande

61 Fäbodbete med gårdsstöd- troligtvis inhägnat, endast för dem med sk Fäbodåtagand

95 Restaurering

Med de nya grödkoderna, betesmark i fäbod och en annan kod för utmarksbete, eller den sammanslagna koden Ersättning för bete i skog och utmarker

kan vi få en bredare uppfattning av omfattningen bete knutet till fäbodar och utmarker,
oavsett Fäbodersättning eller ej. Det kan ge oss mer kunskap om viktiga förhållande.

Genom detta kan man även identifiera dessa skogens tillskyndare för Biologiska mångfald,

ge dem nya och markandsmässiga ersättningar för att förhindra igenväxning utifrån
miljömålet Levande skogar. Och för att tillsammans återta den viktiga traditionella
kunskapen om bete i skog och i utmarker.
Fäbodkulturens särställning genom Konventionen om biologisk mångfald med
artiklarna 8 och 10 befästs ytterligare.

Till vem, med påverkan inom hela ersättningssystemet ska vi skicka detta konkreta förslag?

Carin Gisslén-Schönning

Medlem i Förbundet Svensk Fäbodkultur (FSF) och
Gävleborgs Fäbodförening (GFF)

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.