Interreg-projekt med fokus på fäbodbruk i Sverige och Norge

Under perioden 2010–2020 genomfördes fyra stycken Interreg-projekt i området Nordens gröna bälte (Trøndelag på norsk sida och Jämtlands och Gävleborgs län på svensk sida). De har genomförts i samarbete mellan SLU Centrum för biologisk mångfald, Norsk Institutt før Bio-økonomi och norska och svenska fäbodbrukare. I projektet 2016–2020 medverkade även Södertörns högskola och Proneo A/S. 

• Interreg IIIA Sverige–Norge. Småprojekt: Seterbrukets biologiske kulturarv som ressurs for en bærekraftig framtid. 2010–2011. 

Naturbetesmarker i skogs- och fjälltrakter är resultatet av bete under mycket lång tid och de är ofta mycket artrika. Om betet upphör så växer dessa marker igen och börjar förlora biologisk mångfald. Därför är det viktigt att betesdriften fortsätter, och konventionen om biologisk mångfald från 1992 betonar att man behöver skydda och bibehålla den traditionella kunskaoen och de traditionella driftssystemen. Detta var ett förprojekt i syfte att undersöka intresset för ett huvudprojekt med fokus på biologiskt kulturarv som resurs för ett hållbart bruk och utveckling av utmarksbetet på svensk och norsk sida. Projektet har genomförts av Bioforsk Midt-Norge (numer Norsk Institutt før Bio-økonomi), SLU Centrum för biologisk mångfald, Föreningen Sveriges fäbodbrukare, Norsk Seterkultur, Nordisk kulturlandskapsforbund och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Med stöd från Interreg Sverige-Norge 2007–2013, delområde Nordens Grønne Belte, Nord-Trøndelag Fylkeskommune, Sør-Trøndelag Fylkeskommune och Länsstyrelsen i Jämtlands län. 

• Interreg IIIA Sverige–Norge. Utmarksbete: ett biologiskt kulturarv som resurs för en hållbar framtid. 2011–2013. 

Historiskt sett har utmarkerna i Norden använts som betesmark och/eller för fodertäkt och de har därför haft en stor roll i hushållningen. Samtidigt har denna hävd lett till ett kulturlandskap med hävdgynnade arter och strukturer, ett kulturlandskap som har stora natur- och kulturvärden, men också betydande turistiska värden. Under 1900-talet har samhällets strukturomvandling lett till en successiv avveckling av detta utmarksbruk, vilket också resulterat i en förändring av landskapsbilden och även den biologiska mångfaldens sammansättning. Denna utveckling fortskrider fortfarande idag. Projektet har haft som syfte att synliggöra den potential som utmarken utgör för samhället idag och i framtiden och inte enbart som ett historiskt kulturarv. Ett fortsatt utmarksbete skapar inte bara en hållbar livsmedelsproduktion utan bidrar också till ett bevarande av många natur- och kulturvärden i dessa delar av våra bägge länder. 

Inom ramen för projektet har vi genomfört workshops, intervjuer, inventeringar och sammanställningar i syfte att både samla in fakta och att sprida information och lyfta projektets tema i diskussionen. I juli 2014 genomfördes en ”fäbodresa” med deltagande av forskare, myndighetsrepresentanter och brukare från både Sverige och Norge i syfte att skapa en arena där man i ett praktiskt sammanhang skulle kunna diskutera olika erfarenheter och perspektiv på utmarksbete och dess värden. Resultaten från projektet har presenterats i olika sammanhang med finns också i form av ett antal publikationer. Förhoppningen är att de även lever kvar i de brukare och myndighetsrepresentanter som på olika sätt har deltagit under projektets gång. 

• Interreg IIIA Sverige–Norge. Småprojekt: Natur- og kulturarv som bærekraftig verdiskaper. 2014.  

Detta var ett småprojekt som genomfördes i syfte att undersöka om fäbodbrukare från Sverige och Norge såg ett behov av att närmare studera hur natur- och kulturvärden skulle kunna användas för att synliggöra exklusiviteten av produkter från fäbodar och andra utmarksbeten. En workshop arrangerades i Stjørdal i april 2014. Genom att koppla lokal mat och reselivsupplevelser till platsens historia och kulturlandskap borde man kunna öka produktens mervärde. Marknaden efterfrågar numer ofta exempelvis mat med identitet, kultur- och landsbygdsturism och naturupplevelser vilket borde kunna skapa värdeskapande för lantbruket.  

Slutrapport:

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/cbm/dokument/publikationer-cbm/bioforsk-rapport_9_134_interreg_smaaprosjekt.pdf

• Interreg IIIA Sverige–Norge. Biologiskt kulturarv som som hållbar värdeskapare. 2016–2020.  

Avsikten med projektet var att undersöka på vilket sätt natur- och kulturvärden och särskilt biologiskt kulturarv kan användas för att skapa mervärde i företagandet för fäbodbrukare och andra som använder utmarkens resurser. Målet har varit skapa bättre ekonomiska förutsättningar för brukarna att fortsätta bedriva utmarksbruk utan att detta på ett negativt sätt påverkar dessa verksamheters bidrag till bevarande av exempelvis biologisk mångfald, kulturvärden och annat som går under benämningen biologiskt kulturarv. Under projektets gång har vi därför fokuserat på koncept som biologisk mångfald, biologiskt kulturarv, immateriellt kulturarv, terroir och sensorisk utvärdering i syfte att peka på värden som upprätthålls genom ett fortsatt bruk av utmarken, som numera till stor del handlar om en igenväxande resurs för framtiden. Projektet har till största delen varit deltagarstyrt och med inslag av återkommande workshopar med brukare för att kunna bidra till att utveckla deras företag. Det gjordes också en konsumentundersökning för att få veta vad man egentligen förväntar sig av platsen och produkterna (se Allmänheten och fäbodbruket). Ett resultat från projektet var en utgivning av böckerna ”Fäbod: natur, kultur och kulturlandskap”, ”Seterlandskapet: historia, naturen og kulturen” och ”Fäbod and seter: summer farms on the Scandinavian peninsula” (2019). 

Slutrapport: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/cbm/dokument/publikationer-cbm/cbm-skriftserie/interreg-redovisning-slutrapport-administrativ-2016-2019_reviderad.pdf  

Svensk populär: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/cbm/dokument/publikationer-cbm/cbm-skriftserie/popular_slutrapport-svensk-liten.pdf 

Norsk populär: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/cbm/dokument/publikationer-cbm/cbm-skriftserie/popular_slutrapport-norsk-liten.pdf