Tidigare studier av tolkning i asylprocessen har främst fokuserat på risker med att använda tolkar som saknar utbildning och professionell kompetens. Men tolkning är en så komplex praktik att mycket kan gå snett trots att tolken är professionell. I artikeln Managing a discourse of reporting – the complex composing of an asylum narrative undersöker vi på mikronivå hur en tolkad, rysk-svensk intervjusekvens på tre och en halv minut omvandlas till en mening på svenska i intervjuprotokollet.

Under asylintervjun formas asylberättelsen, som sedan ligger till grund för det beslut som ska fattas av Migrationsverket – uppehållstillstånd eller avvisning. Men det är en mycket speciell form av berättande som äger rum i denna situation. I artikeln Asylintervjun som genre – berättande, dilemman och symbolik (s. 172-194) diskuteras berättandet under asylintervjun mot bakgrund av både filosofisk och essäistisk litteratur samt forskning om ritualer.

Asylintervjuer består till stor del av metakommunikation. Det kan till exempel handla om att deltagarna samtalar om ramarna för intervjun eller försöker reda ut språkliga missförstånd. Samtidigt som metakommunikation äger rum positionerar deltagarna både varandra och sig själva, vilket innebär att de tillskriver varandra och sig själva specifika, ständigt skiftande roller. Detta är något som vi undersöker i artikeln ’Do I have to say exactly word by word?’ (Re)producing and negotiating asymmetrical relations in asylum interviews

I den här artikeln utgår vi från en obegriplig mening i ett protokoll från en asylintervju – en mening som den asylsökande och hans offentliga biträde ville stryka från protokollet. Genom att i detalj analysera den ordväxling som fångats via vår ljudinspelning blottlägger vi vilka språkliga och pragmatiska omständigheter som ledde fram till att meningen hamnade i protokollet. Artikelns titel är Från tolkad interaktion till enspråkig text – om en asylberättelses framväxt

I kunskapsöversikten Tolkfunktionen i asylprocessen, som vi har skrivit på uppdrag av Delegationen för migrationsstudier (Delmi), har vi samlat resultat från nationell och internationell forskning om tolkning i asylprocessen.

Tolkning i asylprocessen är ett omtvistat ämne. I dessa artiklar, publicerade i tidskriften Artikel 14, kommer personer med egna erfarenheter av asylintervjuer till tals – framför allt asylsökande och tolkar:
”Asylintervjuer borde alltid spelas in”
Stor skillnad i tolkars kompetens vid asylintervjuer

Forskning framhålls ofta som en central beståndsdel i ett demokratiskt och öppet samhälle. Men att forska om något så känsligt som asylintervjuer är svårt på många sätt – inte minst när det gäller materialinsamling. Våra egna erfarenheter är utgångspunkten för artikeln Negotiating access with public authorities in research on asylum, som på ett normativt sätt diskuterar öppenhet, forskningsetik och relationen mellan myndigheter och externa forskare.