Fäbodbruk som företagsamhet
År 1991 inledde Sverige ett riktigt systemskifte gällande hur Sveriges utmaningar, stora som små, skulle lösas. Receptet hette då nyföretagande. Året innan hade en omfattande finansiell kris brutit ut och både hushåll och företag upplevde stora utmaningar. Arbetslösheten sköt i höjden och dåvarande regering under ledning av Carl Bildt lanserade då i regeringsdeklarationen 1991 ’företagande’ som det som skulle ta Sverige ur krisen.
Det nya tankesättet hittade så småningom sin väg genom systemet ända ner till politiken för lokal utveckling och för landsbygdsutveckling, där lösning på sysselsättningsfrågan inte längre skulle gå genom offentliga anställningar eller genom att försöka dra till sig någon storindustri. Bygderna skulle bli företagsamma!
Många olika typer av starta-eget bidrag och andra stödformer har kommit och gått under de 30 åren som passerat. Men fokus i stödinsatserna ligger oftast på att utveckla produktionen, till exempel att lära sig mathantverk genom bland annat mathantverkskurser, eller på att främja vissa företeelser som staten anser är extra viktiga, till exempel biologisk mångfald. Men frågan om själva företagandet har kommit lite på undantag. Detta gäller i synnerhet fäbodbruk, som inte är en vanlig typ av företagsamhet och som inte rakt av kan stoppas in i affärskonsulternas mallar.
Men att bygga sin verksamhet på affärsprinciper, om än i det lilla, är viktigt för att man ska kunna leva på det man producerar. Detta är dock inte bara viktigt för fäbodbrukaren och hens ekonomi. Att bevara våra fäbodar är viktigt också för de kommuner där fäbodarna finns. Fäbodar är viktiga besöksmål i sina respektive kommuner. Intresset för att besöka levande fäbodar är därför viktigt för att kunna bevara lokala arbetstillfällen. Levande fäbodar bidrar helt enkelt till att göra sina respektive kommuner mer attraktiva för turister.
Vi tog fasta på behovet av ett verktyg för att stödja den ekonomiska utvecklingen av fäbodbruket och utvecklade en manual som kan användas både av en enskild fäbodbrukare, eller användas som underlag för en studiecirkel. Materialet utvecklades av projektet ”Biologiskt kulturarv som hållbar värdeskapare” i samarbete med Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk (FSF), samt med Norsk Seterkultur.
Utgångspunkten i manualen är det som i företagsekonomiska termer kallas för tjänstedesign, dvs. genom att försöka förstå och tillgodose de behov som kunden har och som kunden vill betala för. Översatt till verkligheten kan exempelvis besök och fika på fäboden översättas till kundens behov av att uppleva en trevlig stund med familjen, att få uppleva djur på nära håll, att träffa en människa som inspirerar och som av många ses som en lokal hjälte (fäbodbrukaren), med mera. Att äta en fäbodost kan översättas med att uppleva barndomens smaker, eller att kunna bjuda sina vänner på något i den egna bakgrunden som man är riktigt stolt över. Tjänstedesign underlättar företagarens beslut, särskilt gällande vilken typ av varor och tjänster företaget ska erbjuda, samt hur dessa ska prissättas.
Men för en fäbodbrukare eller mathantverkare är det inte tillräckligt med att arbeta med tjänstedesign, det har även visat sig av största vikt att vara medveten om smak, konsistens, utseende, doft samt munhåleupplevelsen av en ost eller en charkbit, eller av de olika dimensionerna av den upplevelse som erbjuds – det handlar helt enkelt om att engagera sig i kvaliteten på de varor och tjänster som erbjuds, samt att kunna utveckla ett språk som hjälper producenten att kommunicera den erbjudna kvaliteten. Manualen erbjuder också enkla sensoriska verktyg som kan användas i kvalitetsutveckling, i produktutveckling och i marknadskommunikation.
Manualen finns att ladda ner kostnadsfritt på följande länk:
Mer om fäbodbruk och entreprenörskap finns kostnadsfritt på följande länk:
Rytkönen, P., & Tunón, H. (2020). Summer Farmers, Diversification and Rural Tourism—Challenges and Opportunities in the Wake of the Entrepreneurial Turn in Swedish Policies (1991–2019). Sustainability, 12(12), 5217.