Den svenska fäbodrörelsen var tidigt på bollen för att försöka använda sig av Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet för att lyfta värdet med fäbodkulturen.
2003 – Unesco:s konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet antas av Unesco.
2004 – Håkan Tunón reflekterar över kopplingen mellan Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet och artikel 8j om bibehållande av traditionell kunskap inom Konventionen om biologisk mångfald samt om traditionella lokalkulturer i Sverige, bl.a. fäbodbrukare, i rapporten Traditionell kunskap och lokalsamhällen: artikel 8j i Sverige (https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/cbm/dokument/publikationer-cbm/cbm-skriftserie/cbm-skriftserie-10-traditionell-kunskap-och-lokalsamhallen.pdf), s. 87–88.
2009 – Årets fäbodriksdag genomfördes med temat fäbodbruket som immateriellt kulturarv och med norsk representation. Mötet finns sammanfattat i fäbodriksdagsrapporten (https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/cbm/dokument/publikationer-cbm/cbm-skriftserie/fabodriksdag2009.pdf)
2009–2011 – Kelvin Ekeland genomförde för Gävleborgs fäbodförenings räkning en förstudie över fäbodbrukets immateriella aspekter (http://www.xfabodar.se/PDF/Immateriellt_forstudie.pdf)
2013–2014 – Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk och Gävleborgs fäbodförening deltog i ett antal möten för noden för ”fältet kunskap och sedvänjor rörande naturen” inom ramen för konventionen, men man funderade på att dra sig ur arbetet eftersom det inte verkade leda någonstans. Arr. Riksantikvarieämbetet och Institutet för språk och folkminnen.