Både svenska myndigheter och historieböckerna har en egen bild av vad fäbodbruket och fäbodkulturen är. Men fäbodbrukets och fäbodkulturens framtid är starkt förknippat.
Pågående undersökning av vad fäbodturisten värderar vid sitt fäbodbesök
Under de senaste decennierna har turismen framhållits som ett allt viktigare medel för att främja landsbygdsutveckling. I takt med en ökande efterfrågan på naturupplevelser och aktiviteter som bryter mot den moderna människans stressiga tillvaro har intresset för att besöka en fäbod ökat. I många landsbygdskommuner är öppna fäbodar viktiga besöksmål som skapar intresse och erbjuder rekreationsmöjligheter för både inresta stadsbor och lokala invånare. Staten har inte varit sen att uppmärksamma detta och uppmaningar och att utveckla landsbygdsturismen, men medan fokus oftast ligger på att fäbodturism kan skapa lokala intäkter, har besökarperspektivet sällan uppmärksammats.
Denna artikel presenterar delresultatet av en pågående undersökning av varför turister besöker fäbodar. Vad värdesätter fäbodbesökaren? Varför äter man fäbodmat? Vem är fäbodbesökaren? Och kan det komma sig att man hittade en fäbod? Artikeln bygger på en sammanfattning av en enkätundersökning som genomfördes på en svensk och en norsk fäbod (se länk i slutet av texten), samt en pågående analys av fäbodbesökares recensioner, inlägg och kommentarer av norska och svenska fäbodars Facebooksidor.
Utflykt, genuint och goda produkter
Resultatet från enkäten visar att de flesta turister som inte redan kände till fäboden fick information av vänner och bekanta. Ofta är ”vänner och bekanta” lokalbor, eller sommarstugeägare som tipsar vänner om att det finns möjlighet att besöka en fäbod. Det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan vad de svenska, respektive norska besökarna uppskattar. En kanske inte oväntad, dock sällan uppmärksammad dimension av fäbodbesöket är att det fyller en social funktion. Besökarna är på utflykt där de, oftast tillsammans med familj och vänner, vill uppleva en trevlig stund i en genuin miljö och i det som ses som ett levande kulturarv. En extra bonus, särskilt i Sverige, är att det finns möjlighet att uppleva djur på nära håll, att landskapet är vackert, samt att fika och handla. Dessutom ansågs värdskapet spela en viktig roll för om besöket upplevdes som positivt eller inte. Med värdskap menas att personalen (om det finns ett café) är trevlig och att det är ”rent och gemytligt”. En för oss förvånande skillnad mellan Sverige och Norge är att de norska besökarna inte alls nämnde möjligheten att uppleva djur på nära håll som anledning till besöket.
Förstagångsbesökare är oftast öppnare för vad fäboden kan erbjuda, medan flergångsbesökare ofta förväntar sig våfflor, ost och andra mejeriprodukter, fäbodkorv, och hembakt. Det är viktigt att fäbodprodukterna smakar gott och att de ser aptitliga ut. Vidare gör turisten ofta en koppling mellan fäbodprodukterna och upplevelsen, djuren, platsen samt med fäbodbrukaren själv. Det är endast marginell andel av de tillfrågade som tyckte att produkterna var dyra, tvärtom, tyckte de flesta att produkterna är prisvärda.
Fäbodbrukaren, buföring och möjlighet att uppleva djur på nära håll
Bilden ser delvis olika ut när vi analyserar inläggen från Facebook. De teman som tas upp är otaliga och varierade. Men det är buföringen, djuren, men framför allt fäbodbrukaren själv som är viktigast bland Facebookinläggen. En ganska spännande slutsats från Facebookinläggen är att de som har besökt en fäbod kommenterar och drömmer sig bort till fäboden även under vinterhalvåret då kommentarer som: ”tänk att få vara där med korna och getterna”, eller ”det var så trevligt att fika”, ”fin setervoll”, ”paradis på jord” och ”längtar till sommaren”. Bifogade hjärtan och kaffekoppar används för att stärka de egna meddelandena. Vi drar försiktigt slutsatsen att har man en gång besökt en fäbod så är det sannolikt att man gärna vill besöka fäboden på nytt.
En dimension som knappast finns närvarande i enkätsvaren är frågor som handlar om politik och där allt från skattemyndighetens eller en kommuns beslut stötts och blötts och där stöd för fäbodbrukarna delas. Man kan kanske tycka att några likes på ett Facebookinlägg inte spelar någon roll, men när det gäller frågor av det politiska slaget visar sig Facebook vara en bra kommunikationskanal och kanske ett forum för att hitta och mobilisera stöd när så behövs.
Tio i topp
För närvarande pågår en summering av resultatet för att se vad som sammantaget är viktigas. Här kommer dock en mycket preliminär ”tio i topp-lista”.
Fäbodturistens TIO I TOPP
| Sverige | Norge | |
| 1 | Träffa en fäbodbrukare | Bra stämning och trevlig atmosfär |
| 2 | Trevlig utflykt med familj och vänner | Fäbodbrukaren |
| 3 | Uppleva djur på nära håll | Välorganiserat och bra värdskap |
| 4 | Buföring | Fika |
| 5 | Genuin miljö och kulturarv | Evenemang/aktivitet |
| 6 | Fika | Välsmakande produkter |
| 7 | Välsmakande produkter | Möte över generationsgränser |
| 8 | Lära sig hur man gjorde förr | Öppettider |
| 9 | Välorganiserat och bra värdskap | Djur |
| 10 | Evenemang/aktivitet | Att det är prisvärt |
Vill du läsa mer? Ta gärna del av rapporten: Lokale matprodukter, kundepreferanser og biologisk kulturarv Oppsummering av en kundeundersøkelse i Gävleborgs län, Sverige og i Trøndelag Fylke, Norge. https://nibio.brage.unit.no/nibio-xmlui/bitstream/handle/11250/2717050/NIBIO_RAPPORT_2020_6_156.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Paulina Rytkönen
Institutionen för Samhällsvetenskaper, Södertörns högskola