{"id":77,"date":"2020-12-04T21:33:40","date_gmt":"2020-12-04T21:33:40","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.sh.se\/medietillit\/?p=77"},"modified":"2020-12-04T21:34:37","modified_gmt":"2020-12-04T21:34:37","slug":"research-note-4-tillit-och-foljsamhet-till-rad-och-rekommendationer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.sh.se\/medietillit\/uncategorized\/research-note-4-tillit-och-foljsamhet-till-rad-och-rekommendationer\/","title":{"rendered":"Research note 4"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>Tillit och f\u00f6ljsamhet till r\u00e5d och rekommendationer<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Peter Jakobsson, Anne Kaun &amp; Fredrik Stiernstedt<\/p>\n\n\n\n<p>Under det g\u00e5ngna \u00e5ret har vi h\u00f6rt mycket om den svenska tilliten, b\u00e5de om svenskars tillit till varandra och till regering och expertmyndigheter. Visserligen har denna tillit fluktuerat under \u00e5ret men den har alltj\u00e4mt setts som en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r en framg\u00e5ngsrik bek\u00e4mpning av Covid-19, till f\u00f6ljd av att m\u00e4nniskor som litar p\u00e5 varandra och p\u00e5 myndigheterna i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning antas f\u00f6lja existerande r\u00e5d och rekommendationer kring smittbek\u00e4mpning.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns dock f\u00e5 unders\u00f6kningar om huruvida det faktiskt finns ett s\u00e5dant samband mellan tillit och f\u00f6ljsamhet till r\u00e5d och rekommendationer. Vi har sedan i mars 2020 genom \u00e5terkommande enk\u00e4tunders\u00f6kningar m\u00e4tt tilliten till information om Covid-19 bland den svenska befolkningen samt fr\u00e5gat m\u00e4nniskor i vilken utstr\u00e4ckning de f\u00f6ljer och avser att f\u00f6lja r\u00e5d och rekommendationer fr\u00e5n regering, myndigheter och WHO. H\u00e4r redovisar vi n\u00e5gra av v\u00e5ra resultat kring m\u00e4nniskors ben\u00e4genhet att f\u00f6lja r\u00e5d och rekommendationer, hur den har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid, hur den ser ut i olika grupper i samh\u00e4llet, samt hur den h\u00e4nger samman med m\u00e4nniskors tillit till information om Covid-19.<\/p>\n\n\n\n<h2>M\u00e4nniskors f\u00f6ljsamhet till r\u00e5d och rekommendationer \u2013 utveckling \u00f6ver tid<\/h2>\n\n\n\n<p>Vad det g\u00e4ller svenskarnas f\u00f6ljsamhet till r\u00e5d och rekommendationer fr\u00e5n regering och myndigheter s\u00e5 visar den sig generellt vara h\u00f6g. \u00c5tminstone \u00e4r det vad m\u00e4nniskor uppger n\u00e4r de tillfr\u00e5gas. F\u00f6ljsamheten har till viss del f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid, men f\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r ganska sm\u00e5. V\u00e5ra tre m\u00e4tpunkter visar att f\u00f6ljsamheten var som st\u00f6rst i maj, minskade n\u00e5got i september, men \u00f6kade igen i november. F\u00f6ljsamheten samvarierar allts\u00e5 med virusets spridning i samh\u00e4llet. N\u00e4r virusspridningen avtog i september s\u00e5 slappnade en del m\u00e4nniskor av och var mindre f\u00f6ljsamma till rekommendationerna, men n\u00e4r smittspridningen \u00e5ter tog fart s\u00e5 \u00f6kade f\u00f6ljsamheten.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>I maj svarade cirka 92% att de hade f\u00f6r avsikt att \u201dfullt ut\u201d eller \u201di stort sett\u201d f\u00f6lja rekommendationerna fr\u00e5n WHO. I september sj\u00f6nk samma siffra till 78,5% men steg igen i november till 81,8%. S\u00e5 \u00e4ven om fler \u00e5terigen avs\u00e5g att f\u00f6lja rekommendationerna fr\u00e5n myndigheterna i november s\u00e5 var det allts\u00e5 \u00e4nd\u00e5 inte lika m\u00e5nga som avs\u00e5g att f\u00f6lja rekommendationerna i maj. D\u00e4remot s\u00e5 var det n\u00e5got fler som i november (86,8%) uppgav att de hade h\u00e5llit avst\u00e5nd fr\u00e5n m\u00e4nniskor i deras omgivning i j\u00e4mf\u00f6relse med motsvarande siffra i maj (83,8%).<\/p>\n\n\n\n<h2><strong>F\u00f6ljsamhet inom olika grupper<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p>F\u00f6ljsamheten till r\u00e5d och rekommendationer ser lite olika ut inom olika grupper i samh\u00e4llet. Kvinnor \u00e4r till exempel mer f\u00f6ljsamma till myndigheternas rekommendationer \u00e4n vad m\u00e4n \u00e4r. De uppger till exempel i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n m\u00e4n att de f\u00f6ljer myndigheternas r\u00e5d om att tv\u00e4tta h\u00e4nder och att h\u00e5lla social distans. 64% av kvinnorna uppger att de h\u00e5ller social distans, men endast 49% av m\u00e4nnen. Vi kan ocks\u00e5 se skillnader mellan m\u00e4nniskor ur olika \u00e5ldrar. \u00c4ldre personer f\u00f6ljer myndigheternas rekommendationer i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n vad yngre g\u00f6r. Bland m\u00e4nniskor \u00f6ver 65 s\u00e5 \u00e4r det 64% som anger att de h\u00e5ller socialt avst\u00e5nd och bland personer mellan 18-29 \u00e5r \u00e4r motsvarande siffra 48%.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Det har under \u00e5ret framkommit att personer med s\u00e4mre ekonomisk st\u00e4llning har blivit v\u00e4rre drabbade av Covid-19 p\u00e5 flera s\u00e4tt. Dels p\u00e5 grund av f\u00f6rlorad inkomst, men ocks\u00e5 h\u00e4lsom\u00e4ssigt. Personer med l\u00e4gre inkomst har oftare blivit sjuka och \u00e4r \u00f6verrepresenterade bland de som blir sv\u00e5rt sjuka och\/eller avlider. I v\u00e5r unders\u00f6kning hittar vi dock inga samband mellan inkomst och f\u00f6ljsamhet till r\u00e5d och rekommendationer. Rika och fattiga f\u00f6ljer reglerna i samma utstr\u00e4ckning. Inte heller finns det n\u00e5got samband med utbildning, p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att till exempel h\u00f6gutbildade skulle f\u00f6lja r\u00e5d och rekommendationer noggrannare.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e4remot finns det ett samband med vilket politiskt parti man r\u00f6star p\u00e5 och f\u00f6ljsamhet till r\u00e5d och rekommendationer. Eftersom de flesta personer i samh\u00e4llet f\u00f6ljer myndigheternas r\u00e5d och rekommendationer s\u00e5 g\u00e4ller det \u00e4ven de flesta personer oavsett vilket parti de r\u00f6star p\u00e5. Men det \u00e4r samtidigt tydligt att bland de personer som r\u00f6star p\u00e5 Sverigedemokraterna \u00e4r det f\u00e4rre som f\u00f6ljer r\u00e5den \u00e4n vad det \u00e4r bland m\u00e4nniskor som r\u00f6star p\u00e5 andra partier. Detta h\u00e4nger f\u00f6rmodligen ihop fr\u00e5gan om tillit, eftersom tidigare forskning har visat att det bland Sverigedemokraternas v\u00e4ljare ocks\u00e5 finns fler som misstror institutioner i samh\u00e4llet, som till exempel medier och myndigheter, i j\u00e4mf\u00f6relse med andra v\u00e4ljargrupper.<\/p>\n\n\n\n<h2><strong>Finns det samband mellan tillit till information och regelf\u00f6ljsamhet?<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p>Det har som sagt p\u00e5st\u00e5tts att den \u201dsvenska strategin\u201d bygger p\u00e5 tillit. Men finns det ett samband mellan tillit till den tillg\u00e4ngliga informationen om Covid-19 och f\u00f6ljsamheten till r\u00e5d och rekommendationer fr\u00e5n myndigheterna? Ja, inte helt ov\u00e4ntat s\u00e5 finns det ett s\u00e5dant samband.&nbsp;Om man inte litar p\u00e5 r\u00e5d och rekommendationer fr\u00e5n en viss institution s\u00e5 \u00e4r man inte heller ben\u00e4gen att f\u00f6lja dessa, och vice versa. De m\u00e4nniskor som i v\u00e5r unders\u00f6kning anger att de hyser stor tillit till informationen fr\u00e5n WHO, regeringen och medierna om Covid-19 f\u00f6rs\u00f6ker ocks\u00e5 i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning att efterleva rekommendationer och r\u00e5d f\u00f6r att hindra smittspridning. De uppger ocks\u00e5 att de f\u00f6ljt rekommendationer om till exempel handtv\u00e4tt och social distansering i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n vad personer med l\u00e4gre tillit uppger att de har gjort. Tillit till de institutioner som sysslar med att sprida information under en pandemi \u00e4r s\u00e5ledes viktig f\u00f6r att den l\u00e4mnade informationen ska tas p\u00e5 allvar och r\u00e5d och rekommendationer efterlevas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tillit och f\u00f6ljsamhet till r\u00e5d och rekommendationer Peter Jakobsson, Anne Kaun &amp; Fredrik Stiernstedt Under det g\u00e5ngna \u00e5ret har vi h\u00f6rt mycket om den svenska tilliten, b\u00e5de om svenskars tillit till varandra och till regering och expertmyndigheter. Visserligen har denna tillit fluktuerat under \u00e5ret men den har alltj\u00e4mt setts som en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r en framg\u00e5ngsrik [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/medietillit\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/medietillit\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/medietillit\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/medietillit\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/medietillit\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=77"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/medietillit\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":79,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/medietillit\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77\/revisions\/79"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/medietillit\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=77"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/medietillit\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=77"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/medietillit\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=77"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}