Daniel Naurin, Docent, statsvetenskapliga institutionen, G\u00f6teborgs universitet, projektledare.<\/p>\n
Projektbeskrivning<\/strong> Daniel Naurin, Docent, statsvetenskapliga institutionen, G\u00f6teborgs universitet, projektledare. Projektbeskrivning Projektets syfte \u00e4r att identifiera de organisationer och f\u00f6retag i det civila samh\u00e4llet som ut\u00f6var lobbying i svensk politik p\u00e5 riksniv\u00e5. Organiserade intressen utg\u00f6r ett dilemma f\u00f6r demokratier. \u00c5 ena sidan \u00e4r det en grundl\u00e4ggande r\u00e4ttighet att kunna organisera sig f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5verka den f\u00f6rda […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":39,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/detcivilasamhallet\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/198"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/detcivilasamhallet\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/detcivilasamhallet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/detcivilasamhallet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/detcivilasamhallet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=198"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/detcivilasamhallet\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/198\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":200,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/detcivilasamhallet\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/198\/revisions\/200"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/detcivilasamhallet\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/39"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/detcivilasamhallet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=198"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nProjektets syfte \u00e4r att identifiera de organisationer och f\u00f6retag i det civila samh\u00e4llet som ut\u00f6var lobbying i svensk politik p\u00e5 riksniv\u00e5. Organiserade intressen utg\u00f6r ett dilemma f\u00f6r demokratier. \u00c5 ena sidan \u00e4r det en grundl\u00e4ggande r\u00e4ttighet att kunna organisera sig f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5verka den f\u00f6rda politiken. Dessutom kan den h\u00e4r typen av p\u00e5verkan ha ett v\u00e4rde, om de fr\u00e5gor som hanteras blir mer m\u00e5ngsidigt belysta, och besluten mer legitima, \u00e4n vad som annars skulle vara fallet. Intressegrupper kan ocks\u00e5 bidra till kvalit\u00e9n p\u00e5 det offentliga samtalet. \u00c5 andra sidan visar forskningen kring organiserade intressen att vissa intressen tenderar att vara b\u00e4ttre representerade \u00e4n andra – inte minst g\u00e4ller det resursstarka grupper – och d\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r en otillb\u00f6rligt stor inverkan p\u00e5 det politiska beslutsfattandet. Detta hotar den centrala demokratiska principen om j\u00e4mlikhet i politiken. Att unders\u00f6ka hur v\u00e4l olika intressen representeras i gruppen av lobbyister \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r centralt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur demokratin fungerar. Vi fr\u00e5gar oss allts\u00e5 vilka lobbyisterna \u00e4r, vilken typ av intressen de representerar (\u00e4r de exempelvis f\u00f6retag, fackf\u00f6reningar, ideella organisationer, etc) samt hur resursstarka de \u00e4r. Vi vill dessutom ta reda p\u00e5 om de agerar enbart i vissa specifika sakfr\u00e5gor eller om de engagerar sig i m\u00e5nga typer av fr\u00e5gor. Sverige har l\u00e4nge haft ett korporativt system, d\u00e4r vissa intressegrupper har haft ett privilegierat tilltr\u00e4de till maktens rum. Vi vet att detta system kraftigt har f\u00f6rsvagats, och att denna f\u00f6rsvagning h\u00e4nger ihop med utbudet av lobbygrupper samt hur dessa agerar. Vi kommer d\u00e4rf\u00f6r att genomf\u00f6ra v\u00e5r unders\u00f6kning vid tv\u00e5 olika tidpunkter, 1977 och 2011, dvs. b\u00e5de f\u00f6re och efter avkorporativiseringen. Vilka lobbyister man hittar beror ocks\u00e5 p\u00e5 var man letar, och i det h\u00e4r projektet kommer vi att s\u00f6ka efter lobbyisterna p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt. Dels kommer vi att unders\u00f6ka vilka politikerna sj\u00e4lva ser som de grupper som b\u00f6r ha inflytande \u00f6ver politiken. Dessa hittar vi genom att se vilka grupper politikerna v\u00e4ljer att skicka sina utredningar p\u00e5 remiss till. Vi vill dessutom se vilka grupper som faktiskt f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5verka politiken, oavsett om de \u00e4r inbjuda att g\u00f6ra det eller inte. F\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 vilka dessa grupper \u00e4r kommer vi att identifiera de f\u00f6retag och organisationer som har skickat brev till Regeringskansliet under ett \u00e5r. F\u00f6r 2011 kommer vi att unders\u00f6ka alla brev till Regeringskansliet, medan vi f\u00f6r 1977 kommer att fokusera p\u00e5 n\u00e5gra, strategiskt valda, departement. En s\u00e5dan unders\u00f6kning har tidigare inte gjorts i Sverige. Efter att ha identifierat vilka lobbyisterna \u00e4r kommer vi att samla information om dem – via myndigheter, arkiv och fr\u00e5n organisationerna sj\u00e4lva. Med hj\u00e4lp av den information vi har samlat in kommer vi att kunna svara p\u00e5 en rad viktiga fr\u00e5gor. Exempelvis, i vilken utstr\u00e4ckning best\u00e5r den svenska lobbyistk\u00e5ren av stora f\u00f6retag? Hur m\u00e5nga \u00e4r ideella organisationer? Och hur \u00e4r \u00f6verensst\u00e4mmelsen mellan vilka som s\u00f6ker inflytande (genom att tex skriva brev) och vilka som bjuds in att framf\u00f6ra sina \u00e5sikter (genom att svara p\u00e5 remisser)? Hur har populationen av lobbyister f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid? Svaren p\u00e5 dessa och andra fr\u00e5gor kommer att p\u00e5 olika s\u00e4tt belysa hur den svenska demokratin fungerar. Vid projektets slut kommer vi att publicera v\u00e5r databas s\u00e5 att andra cilvilsamh\u00e4lles- och intressegruppsforskare kan anv\u00e4nda den.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"