F\u00e4bodbruk som f\u00f6retagsamhet<\/p>\n\n\n\n
\u00c5r 1991 inledde Sverige ett riktigt systemskifte g\u00e4llande hur Sveriges utmaningar, stora som sm\u00e5, skulle l\u00f6sas. Receptet hette d\u00e5 nyf\u00f6retagande. \u00c5ret innan hade en omfattande finansiell kris brutit ut och b\u00e5de hush\u00e5ll och f\u00f6retag upplevde stora utmaningar. Arbetsl\u00f6sheten sk\u00f6t i h\u00f6jden och d\u00e5varande regering under ledning av Carl Bildt lanserade d\u00e5 i regeringsdeklarationen 1991 \u2019f\u00f6retagande\u2019 som det som skulle ta Sverige ur krisen.<\/p>\n\n\n\n
Det nya tankes\u00e4ttet hittade s\u00e5 sm\u00e5ningom sin v\u00e4g genom systemet \u00e4nda ner till politiken f\u00f6r lokal utveckling och f\u00f6r landsbygdsutveckling, d\u00e4r l\u00f6sning p\u00e5 syssels\u00e4ttningsfr\u00e5gan inte l\u00e4ngre skulle g\u00e5 genom offentliga anst\u00e4llningar eller genom att f\u00f6rs\u00f6ka dra till sig n\u00e5gon storindustri. Bygderna skulle bli f\u00f6retagsamma!<\/p>\n\n\n\n
M\u00e5nga olika typer av starta-eget bidrag och andra st\u00f6dformer har kommit och g\u00e5tt under de 30 \u00e5ren som passerat. Men fokus i st\u00f6dinsatserna ligger oftast p\u00e5 att utveckla produktionen, till exempel att l\u00e4ra sig mathantverk genom bland annat mathantverkskurser, eller p\u00e5 att fr\u00e4mja vissa f\u00f6reteelser som staten anser \u00e4r extra viktiga, till exempel biologisk m\u00e5ngfald. Men fr\u00e5gan om sj\u00e4lva f\u00f6retagandet har kommit lite p\u00e5 undantag. Detta g\u00e4ller i synnerhet f\u00e4bodbruk, som inte \u00e4r en vanlig typ av f\u00f6retagsamhet och som inte rakt av kan stoppas in i aff\u00e4rskonsulternas mallar.<\/p>\n\n\n\n
Men att bygga sin verksamhet p\u00e5 aff\u00e4rsprinciper, om \u00e4n i det lilla, \u00e4r viktigt f\u00f6r att man ska kunna leva p\u00e5 det man producerar. Detta \u00e4r dock inte bara viktigt f\u00f6r f\u00e4bodbrukaren och hens ekonomi. Att bevara v\u00e5ra f\u00e4bodar \u00e4r viktigt ocks\u00e5 f\u00f6r de kommuner d\u00e4r f\u00e4bodarna finns. F\u00e4bodar \u00e4r viktiga bes\u00f6ksm\u00e5l i sina respektive kommuner. Intresset f\u00f6r att bes\u00f6ka levande f\u00e4bodar \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt f\u00f6r att kunna bevara lokala arbetstillf\u00e4llen. Levande f\u00e4bodar bidrar helt enkelt till att g\u00f6ra sina respektive kommuner mer attraktiva f\u00f6r turister. <\/p>\n\n\n\n
Vi tog fasta p\u00e5 behovet av ett verktyg f\u00f6r att st\u00f6dja den ekonomiska utvecklingen av f\u00e4bodbruket och utvecklade en manual som kan anv\u00e4ndas b\u00e5de av en enskild f\u00e4bodbrukare, eller anv\u00e4ndas som underlag f\u00f6r en studiecirkel. Materialet utvecklades av projektet \u201dBiologiskt kulturarv som h\u00e5llbar v\u00e4rdeskapare\u201d i samarbete med F\u00f6rbundet Svensk F\u00e4bodkultur och utmarksbruk (FSF), samt med Norsk Seterkultur.<\/p>\n\n\n\n
Utg\u00e5ngspunkten i manualen \u00e4r det som i f\u00f6retagsekonomiska termer kallas f\u00f6r tj\u00e4nstedesign, dvs. genom att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 och tillgodose de behov som kunden har och som kunden vill betala f\u00f6r. \u00d6versatt till verkligheten kan exempelvis bes\u00f6k och fika p\u00e5 f\u00e4boden \u00f6vers\u00e4ttas till kundens behov av att uppleva en trevlig stund med familjen, att f\u00e5 uppleva djur p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll, att tr\u00e4ffa en m\u00e4nniska som inspirerar och som av m\u00e5nga ses som en lokal hj\u00e4lte (f\u00e4bodbrukaren), med mera. Att \u00e4ta en f\u00e4bodost kan \u00f6vers\u00e4ttas med att uppleva barndomens smaker, eller att kunna bjuda sina v\u00e4nner p\u00e5 n\u00e5got i den egna bakgrunden som man \u00e4r riktigt stolt \u00f6ver. Tj\u00e4nstedesign underl\u00e4ttar f\u00f6retagarens beslut, s\u00e4rskilt g\u00e4llande vilken typ av varor och tj\u00e4nster f\u00f6retaget ska erbjuda, samt hur dessa ska priss\u00e4ttas.<\/p>\n\n\n\n
Men f\u00f6r en f\u00e4bodbrukare eller mathantverkare \u00e4r det inte tillr\u00e4ckligt med att arbeta med tj\u00e4nstedesign, det har \u00e4ven visat sig av st\u00f6rsta vikt att vara medveten om smak, konsistens, utseende, doft samt munh\u00e5leupplevelsen av en ost eller en charkbit, eller av de olika dimensionerna av den upplevelse som erbjuds \u2013 det handlar helt enkelt om att engagera sig i kvaliteten p\u00e5 de varor och tj\u00e4nster som erbjuds, samt att kunna utveckla ett spr\u00e5k som hj\u00e4lper producenten att kommunicera den erbjudna kvaliteten. Manualen erbjuder ocks\u00e5 enkla sensoriska verktyg som kan anv\u00e4ndas i kvalitetsutveckling, i produktutveckling och i marknadskommunikation.<\/p>\n\n\n\n
Manualen finns att ladda ner kostnadsfritt p\u00e5 f\u00f6ljande l\u00e4nk:<\/p>\n\n\n\n
https:\/\/www.slu.se\/globalassets\/ew\/org\/centrb\/cbm\/dokument\/publikationer-cbm\/cbm-skriftserie\/foretagsmanual-191107.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n Mer om f\u00e4bodbruk och entrepren\u00f6rskap finns kostnadsfritt p\u00e5 f\u00f6ljande l\u00e4nk:<\/p>\n\n\n\n Rytk\u00f6nen, P., & Tun\u00f3n, H. (2020). Summer Farmers, Diversification and Rural Tourism\u2014Challenges and Opportunities in the Wake of the Entrepreneurial Turn in Swedish Policies (1991\u20132019). Sustainability<\/em>, 12<\/em>(12), 5217.<\/p>\n\n\n\n