{"id":364,"date":"2023-01-25T14:58:09","date_gmt":"2023-01-25T14:58:09","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.sh.se\/biologiskt_kulturarv\/?page_id=364"},"modified":"2023-02-03T14:26:45","modified_gmt":"2023-02-03T14:26:45","slug":"vad-ar-fabodbruk","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogg.sh.se\/biologiskt_kulturarv\/begrepp\/vad-ar-fabodbruk\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r f\u00e4bodbruk?"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Den grundl\u00e4ggande principen f\u00f6r f\u00e4bod- och seterbruket var m\u00f6jligheten att kunna nyttja foder- och betesresurser som l\u00e5g l\u00e5ngt bort fr\u00e5n hemg\u00e5rden. Genom att sk\u00f6rda vinterfoder och utnyttja det rikliga betet i utmarken kunde man ut\u00f6ka antalet betesdjur. Denna form av betesdrift \u00e4r inte unik f\u00f6r Skandinavien utan anv\u00e4nds i alla delar av v\u00e4rlden (j\u00e4mf\u00f6r begreppen pastoralism<\/a> och transhumans). <\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra skilda definitioner och begrepp: <\/p>\n\n\n\n

\u201cS\u00e6terbruk er det n\u00e5r ein gard (ein fast vinterbustad) har kr\u00f8tera sine i sumarbeite p\u00e5 ein stad eit stykke fr\u00e5 garden der det er husv\u00e6re og fast personale, s\u00e5 ein kan nytte ut st\u00f8rre vidder til beite, som regel \u00f3g til sl\u00e5tt og onnor f\u00f3rsanking, og s\u00e5 ein kan spara p\u00e5 heimemarkene og n\u00e5 i betre beite, f\u00f8de fleire kr\u00f8ter over vinteren og skaffe forr\u00e5d* til levem\u00e5ten p\u00e5 den faste bustaden\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Lars Reinton, Seterbruket i Noreg I. S\u00e6tertypar og driftsformer<\/em>. (1955).  <\/p>\n\n\n\n

F\u00e4bod. D\u00e4r afl\u00e4gse bel\u00e4gna betesmarker anv\u00e4ndas, uppf\u00f6ras byggnader f\u00f6r kreaturens hysande nattetid, bost\u00e4der f\u00f6r vallhjonen och stundom \u00e4fven hus f\u00f6r mj\u00f6lkens f\u00f6rvaring och bearbetning till ost och sm\u00f6r. En plats med s\u00e5dana byggnader ben\u00e4mnes f\u00e4bodvall l. s\u00e4ter. F\u00f6rr var i de flesta skogrika delar af landet vanligt, att n\u00f6tkreatur, f\u00e5r och getter regelbundet under viss tid af sommaren voro vid dylika f\u00e4bodst\u00e4llen, men d\u00e5 omkostnaderna f\u00f6r vallhjon och mj\u00f6lkens sk\u00f6tsel samt f\u00f6r boskapens flyttning fr\u00e5n hemmet till f\u00e4bodarna, vanligen tv\u00e5 g\u00e5nger om \u00e5ret (till f\u00e4bodarna i juni och aug. samt hem i juli o. sept.), blifva dyra samt mj\u00f6lkens bearbetning sv\u00e5rligen kan handhafvas s\u00e5 v\u00e4l och ekonomiskt som vid ordentliga mejerier och d\u00e5 tillika de betande kreaturen g\u00f6ra stor skada p\u00e5 skogen, har f\u00e4bodsv\u00e4sendet alltmer inskr\u00e4nkts och f\u00e4bodarna antingen ombildats till verkliga g\u00e5rdar eller \u00f6fvergifvits. F\u00e4bodsv\u00e4sendet anv\u00e4ndes dock fortfarande allm\u00e4nt i Dalarnas och Norrlands (med undantag af V\u00e4sterbotten) skogrika trakter, men anses i allm\u00e4nhet, med undantag blott d\u00e4r, hvarest fj\u00e4llbeten finnas, som en h\u00e4msko p\u00e5 kreaturssk\u00f6tselns fram\u00e5tskridande.  <\/p>\n\n\n\n

Ur Nordisk familjebok<\/em>, 1908, vol 9, sp. 206. <\/p>\n\n\n\n

\u201dEn f\u00e4bod var en periodisk bos\u00e4ttning f\u00f6r sommarhalv\u00e5ret i syfte att utnyttja utmarkens betesresurser och f\u00f6r f\u00f6r\u00e4dling av mj\u00f6lk till h\u00e5llbara produkter. D\u00e4r fanns byggnader f\u00f6r m\u00e4nniskor, boskap och mj\u00f6lkhantering. F\u00e4boden var en specialiserad kvinnlig arbetsplats och den hade ett funktionellt samband med hemg\u00e5rden och \u00e5kerbruket och \u00f6vrigt jordbruk.\u201d  <\/p>\n\n\n\n

Jesper Larsson, F\u00e4bodv\u00e4sendet 1550\u20131920<\/em>. (2009) <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

F\u00e4bodbrukets historia<\/strong>\u00a0<\/h2>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

I Norge har f\u00e4bodbruk, eller seterdrift, f\u00f6rekommit i hela landet, och det omtalas redan i Gulatingsloven, som skrevs ned p\u00e5 1000-talet. I Sverige \u00e4r historien inte lika tydlig vad g\u00e4ller skriftliga k\u00e4llor och olika forskningsdiscipliner har lite olika bild \u00f6ver n\u00e4r f\u00e4bodkulturen uppstod. Historikerna menar ofta att det uppstod under medeltiden, medan arkeologer och paleobotaniker framh\u00e5ller att det skedde v\u00e4sentligt tidigare.  <\/p>\n\n\n\n

Pollenanalyser har visat p\u00e5 ett betespr\u00e4glat landskap kring enstaka f\u00e4bodar s\u00e5 tidigt som vid b\u00f6rjan av v\u00e5r tider\u00e4kning. Det handlar d\u00e5 mycket om hur man definierar vad som \u00e4r ett fullt utvecklat f\u00e4bodbruk. Bete kan ha f\u00f6rekommit i ett omr\u00e5de innan man b\u00f6rjade med mj\u00f6lkkultur och annat. Variationen i bruket har varit stor b\u00e5de fr\u00e5n nord till syd och fr\u00e5n \u00f6st till v\u00e4st, men i grova drag kan man i Norge skilja p\u00e5 tre olika seterbruk<\/em>: melkeseterbruk <\/em>(sv. halvf\u00e4bodar), fullseterbruk <\/em>(sv. f\u00e4bodar) og sl\u00e5tteseterbruk <\/em>(sv. sl\u00e5tterbodar). I dessa tre grupper finns dessutom lokala och regionala skillnader. Seterbruket <\/em>i Nordnorge har trolig utvecklats n\u00e5got senare \u00e4n i s\u00f6dra delarna av landet, och i fjordarna i Vestlandet utvecklades en form av f\u00e4bodbruk redan under j\u00e4rn\u00e5ldern. Oftast var dock mj\u00f6lken och mj\u00f6lkprodukterna mycket viktiga vid f\u00e4bodarna<\/em>\/setrene<\/em>, men p\u00e5 sl\u00e5tterf\u00e4bodar<\/em>\/sl\u00e5ttesetrene<\/em> var sk\u00f6rd av vinterfoder den huvudsakliga verksamheten. P\u00e5 vissa platser fanns ocks\u00e5 fiskesetrer<\/em> eller laksesetrer<\/em> d\u00e4r fisket var huvudverksamheten- var hovedform\u00e5let med setringa. \u00c4ven i Sverige har det f\u00f6rekommit fiskef\u00e4bodar l\u00e4ngs kusten och vid fiskrika insj\u00f6ar. I Norge l\u00e5g setrer <\/em>b\u00e5de i fj\u00e4llomr\u00e5det och ute p\u00e5 \u00f6arna.  <\/p>\n\n\n\n

I Norge hade man vanligtvis flera setrer<\/em> som l\u00e5g p\u00e5 olika h\u00f6jd \u00f6ver havet s\u00e5 att man kunde utnytta de rikliga betena p\u00e5 fj\u00e4llet och i utmarken allteftersom sn\u00f6n sm\u00e4lte undan f\u00f6r s\u00e4songen. Omv\u00e4nt s\u00e5 flyttar man ner mot hemg\u00e5rden under h\u00f6sten. Flerf\u00e4bodsystem har varit vanliga \u00e4ven i Sverige med hemg\u00e5rd, n\u00e4rf\u00e4bod och l\u00e5ngf\u00e4bod.  <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r seterbruket<\/em> var som mest omfattande i Norge under slutet av 1800-talet r\u00e4knar man med att det fanns mellan 70\u202f000\u2013100\u202f000 setre<\/em> i drift. Fra omtrent 1900 og framover stuper antall setre i drift, og i 1949 var antallet nede p\u00e5 21812 setre. De siste ti\u00e5rene har antall setre i Norge har g\u00e5tt sterkt ned, og trenden er forsatt nedadg\u00e5ende. Statistikken (https:\/\/www.ssb.no\/jord-skog-jakt-og-fiskeri\/artikler-og-publikasjoner\/beitebruk-og-seterdrift<\/a>) over antall setre i Norge oppgis p\u00e5 to forskjellige m\u00e5ter, som \u201dantall seter i drift<\/em>\u201d eller som \u201djordbruksbedrifter med seter eller del i seter<\/em>\u201d (som blir et h\u00f8yere tall enn det f\u00f8rste). Figur x nedenfor viser utviklingen i perioden 2000 til 2020.  <\/p>\n\n\n\n

Tall fra SSB og Landbruksdirektoratet viser at  \u201dantall setre i drift\u201d (som inkluderer b\u00e5de enkeltsetre og fellessetre) er nede p\u00e5 1826 i 1995. Ti \u00e5r senere, i 2005 er tallet nede p\u00e5 1403 og i 2015 er det g\u00e5tt ytterligere ned til 915. I 2020 viser oversikten at antallet er nede p\u00e5 781 setre i drift. Ser vi p\u00e5 utviklingen de siste to \u00e5rene ser vi at den negative trenden fortsetter. Antall setre i drift i 2021 var 773 og i 2022 var det 707 setre i drift (forel\u00f8pige tall for de to siste \u00e5rene fra Landbruksdirektoratet). <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Figur x. Viser tallet p\u00e5 setrer og jordbruksbedrifter med seter eller del i seter. Kilde: SSB. <\/p>\n\n\n\n

 <\/p>\n\n\n\n

\"\"\/<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den grundl\u00e4ggande principen f\u00f6r f\u00e4bod- och seterbruket var m\u00f6jligheten att kunna nyttja foder- och betesresurser som l\u00e5g l\u00e5ngt bort fr\u00e5n hemg\u00e5rden. Genom att sk\u00f6rda vinterfoder och utnyttja det rikliga betet i utmarken kunde man ut\u00f6ka antalet betesdjur. Denna form av betesdrift \u00e4r inte unik f\u00f6r Skandinavien utan anv\u00e4nds i alla delar av v\u00e4rlden (j\u00e4mf\u00f6r begreppen … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dVad \u00e4r f\u00e4bodbruk?\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"parent":362,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/biologiskt_kulturarv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/364"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/biologiskt_kulturarv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/biologiskt_kulturarv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/biologiskt_kulturarv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/biologiskt_kulturarv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=364"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/biologiskt_kulturarv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/364\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":563,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/biologiskt_kulturarv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/364\/revisions\/563"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/biologiskt_kulturarv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/362"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.sh.se\/biologiskt_kulturarv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=364"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}