Abakan och Nattlig ryttare. Magdalena Abakanowicz och Władysław Hasior Södertörn 1970 / 2022

25 september – 28 oktober 2022

Öppningsutställningen vid Art Space, Södertörns högskola, kretsar kring två konstnärskap som en gång verkat i området, och frågor det aktiverar. Magdalena Abakanowicz och Władysław Hasior spelade en central roll för gestaltningen av 1970-talets Huddinge och Södertälje, i en tid då välfärdspolitiken spelade en central roll. Art Space vill med utställningen inbjuda till samtal kring frågor om demokrati, yttrandefrihet, kulturpolitik och konstnärlig frihet. I utställningen visas två större skulpturala verk tillsammans med teckningar och dokumentation.

”Medan verket Abakan 32 (1968) breder ut sig över väggen och ut mot betraktaren, med sina veck och flätade testar, tronar Nattlig ryttare (1967) på ett podium på golvet, riktad snett uppåt. Abakan 32 är gjord av sisal, som för tankarna till halm, gräs och jordens växlighet, medan Nattlig ryttare står på jorden och har en riktning som pekar mot luftens element. Władysław Hasior och Magdalena Abakanowicz spenderade tid i Södertörnområdet under 1970- och 1980-talen. De medverkade i utställningar och skapade verk för specifika platser. Abakan 32 och Nattlig ryttare kan ses som förelöpare till de offentliga verk Hasior och Abakanowicz utförde här som direkta svar på platser och miljöer,  och i samarbete med konstinsitutioner i Södertörnkommunerna.

I utställningen sätts Abakan 32 och Nattlig ryttare i dialog med två senare verk, där konstnärerna har utvecklat sina motiv och material. Abakan 32 har sin fortsättning i Abakanowiczs stora textila installation Black-Brown, som utfördes i Huddinge sjukhus foajé vid tidigt 1970-tal. Fram till 1977 kunde patienter, personal och besökare i sjukhuset förlora sig i den rumslighet som skapades av flera större hängande former av vävd sisal. Det starka fibermaterialet som påminner om rep, möjliggjorde storskaliga skulpturer och att Abakanowicz experimenterande med uttryck och skala på för tiden nya sätt.

Nattlig ryttare fortsätter i Solspann (1972-73), som Hasior föreslog för Södertälje stad. Idén föddes 1972 när Hasior var i Södertälje för sin utställning på Södertälje konsthall. Solspann består av en grupp uppåtsträvande hästar och av cirklar utgrävda i marken. Jorden och stenarna som grävdes upp på platsen användes som material för gjutningar. I en ceremoni som har återkommit nästan varje höst sedan 1970-talet omvandlas också hästarna till behållare för eldar. Första gången tände Hasior själv elden och lät alla på plats bli en del i ett större historiskt, ekologiskt och kosmologiskt sammanhang tillsammans med skulpturerna. Hasior fortsatte sedan att utmana idén om det offentliga monumentet med storskalig skulptur placerad direkt ute i landskapet, i ett stort antal verk i Polen och på spridda platser som Montevideo och Köpenhamn.

De båda offentliga verken kom till när Stockholm och Södertörnkommunerna genomgick stora omvälvningar. Bostadsområden inom miljonprogrammet och stora sjukhus som Huddinge och Södertälje anlades. Stadsomvandlingen präglades av en kraftfull kulturpolitik, där konst spelade en central roll. Det var också en tid som var kantad av ansträngda relationer mellan nationer under kalla kriget. En rådande uppfattning är att Europa var delat av en sluten järnridå, men i konstlivet skedde trots det vitala utbyten mellan polska och svenska konstnärer, institutioner, curatorer och kritiker. Utrikespolitiken var på många sätt låst och ansträngd, medan konstlivet kunde skapa kontakter. Dessa östligt riktade utbyten har inte blivit tillräckligt genomlysta i tidigare konsthistorisk forskning.

Genom utställandet av Abakan 32 och Nattlig ryttare med dokumentation av de större verken Black-Brown och Solspann på Södertörns högskola, aktiveras flera relationer och frågeställningar som spänner över de senaste 50 åren. Utställningen återskapar linjer mellan verk, mellan platser i Södertörnområdet och mellan Sverige och Polen.”

Camilla Larsson

Camilla Larson, fil dr i konstvetenskap, disputerade vid Södertörns högskola 2021 med avhandlingen Framträdanden : performativitetsteoretiska tolkningar av Tadeusz Kantors konstnärskap

Curator: Camilla Larsson.

Utställningsperiod: 25 september – 28 oktober 2022

Utställningen är del i ett pågående samverkansprojekt, Inblick Södertörn, Utblick Polen. 50 år av konst, offentlighet och kulturpolitik, som drivs av Konstvetenskapen på Södertörns högskola i samverkan med Region Stockholm, Södertälje konsthall, Botkyrka konsthall och Polska Institutet. Det är finansierat genom Samverkansenheten vid Södertörns högskola.

Art Space drivs av Södertörns högskola i samverkan med Stiftelsen Clara.

Kontakt:
Annika Öhrner, utställningsansvarig, annika.ohrner@sh.se.
E-post: artspace@sh.se.