Skärgårdsföretagarportalen

Inom Central Baltic Interreg-projektet Archipelago Business Development

Slutrapport för studierapport om skärgårds- och insjöturismen i Finland (2017)

Skärgårdsdelegationen, Onvisio Consulting, Caprice Consulting (2017) Finlands skärgårds- och insjöturism utvecklas till europeisk attraktionsfaktor- Slutrapport för studierapport om skärgårds- och insjöturismen. Jord- och skogsbruksministeriets publikationer 3/2017

http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/79421/03_17_Suomen_saaristo_ja_vesistomatkailusta_FINAL.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Skärgårdsdelegationen och jord- och skogsbruksministeriet genomförde och finansierade 2016–2017 ett projekt för utredning av utvecklingen av turismen i skärgårdarna, vid kusterna och på sjöar och vattendrag i Finland. Syftet med projektet var att skapa en helhetsbild av utbudet, aktörerna, marknadsföringen och efterfrågan inom Finlands skärgårds-, kust- och vattenturism. Målet var också att studera utvecklingsmöjligheterna samt att ge utvecklingsförslag gällande dessa frågor. Detta är en rapport om projektet. Rapporten är på finska.

 

Skärgårdsprogrammet 2017-2019 (Finland)

Skärgårdsdelegationen, Spatia (2017), Det nationella skärgårdsprogrammet 2017–2019 Öar, hav, sjöar, älvar och strandzonen som faktorer i den regionala utvecklingen. Jord- och skogsbruksministeriets publikationer 6a 2017

http://mmm.fi/documents/1410837/5294657/Valtakunnallinen_saaristoohjelma_SVE+painoversio.pdf/4ed1a5f6-fad8-4c93-9acd-8a4c0cf41256

 

Rapporten är en redogörelse av Finlands nationella skärgårdsprogramm för perioden 2017-2019. Avsikten med programmet är att förverkliga målen i skärgårdslagen, bidra till att balansera den regionala utvecklingen i skärgårds-, kust- och vattenområden och att dra fördel av skärgårdskaraktären, hav, sjöar, älvar och strandzonen som faktorer i den regionala utvecklingen i hela landet.

Programmet främjar skärgårdens trafik- och datakommunikationsförbindelser, skärgårdens ställning i regional- och kommunpolitiken, tryggandet av basservicen, tryggandet av verksamhetsförutsättningarna för havsklustret, produktutvecklingen och marknadsföringen av skärgårds- och insjöturismen, yrkesfisket, ett ökat boende i fritidsbostäder, fritidsboendets utveckling till permanent boende, skyddet av Östersjön och vattendragen, beredskapen inför och säkerheten vid exceptionella naturfenomen samt behoven av rekreation, naturskydd och kultur.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:851879/FULLTEXT01.pdf

Det finns 53 licensierade yrkesfiskare i Stockholms län varav 5 är verksamma i Mälaren. Saltsjöfisket domineras av strömming och torsk medan fisket i Mälaren domineras av gös.I Mälaren har fisket efter siklöja minskat mycket drastiskt under senare år, från 150-200 ton under slutet av 1980-talet till 0,5-1 ton under början av 2000-talet. Merparten av yrkesfisket i Stockholms län bedrivs från små båtar, under 12 meter. Statistiken över yrkesfisket i Stockholms skärgård är ofullständig och endast 23 av de 48 licensieradefiskarena förekommer i den officiella statistiken. Fritidsfisket är omfattande i Stockholms län och ca 650 000 av länets invånare är intresserade av fiske. Fritidfisketsfångster är stora och de enkätundersökningar som genomförts av Fiskeriverket pekar mot att de överstiger yrkesfiskets av arter som gädda och abborre.Från och med 2002 ingår fisk i Länsstyrelsens regionala miljöövervakning och under augusti genomfördes ett provfiske i Stockholms skärgård och under hösten elfiskades 56 lokaler i 14 kustmynnande vattendrag. Utöver Länsstyrelsens provfiske genomförde Tyresö fiskeförening ett provfiske i Kalvfjärden i Tyresö kommun med länsstyrelsens hjälp. Provfiskefångsten vid Lagnö överensstämde med vad som är att förvänta i ett förhållandevis ostört nutida kustområde. Totalt fångades 18 fiskarter vilket var många i förhållande till andra provfiskade längs ostkusten. Fångsten av dominerades abborre både i vikt och antal. I Kalvfjärden var fångsten mindre, i förhållande till övriga områden, än vad som varförväntat. Det fångades även färre fiskarter än vad som var att förvänta och fångsten av karpfiskar var förhållandevis stor. Vid elfiskeunderökningen fångades totalt 13 arter i de undersökta vattendragen. Öring, abborre och gädda var de fiskarter som påträffades på flest lokaler. Flest fiskarter fångades i Bränningeån, Broströmmen, Loån, Skeboån och Moraån. De högsta tätheterna av fisk uppmättes i Igelbäcken, Kagghamraån, Moraån och Åvaån. I Igelbäcken utgjordes fångsten i huvudsak av grönling, i Kagghamraån och Moraån dominerades fångsten av stensimpa och öring medan den i Åvaån mestadels utgjordes av öring. Lite fisk fångades i Skeboån, Penningbyån och Skillebyån. Mycket öring påträffades i Bergshamraån, Hammerstaån,Kagghamraån och Åvaån. I vattendrag som Skillebyån och Penningbyån fångades oväntat få öringar. Kagghamraån har elfiskats kontinuerligt sedan 1994 och förekomstenav öring har ökat avsevärt genom olika typer av fiskevårdande åtgärder.

Fakta – Om Sveriges kust och skärgårdar

Glesbygsverket (2008). Fakta – Om Sveriges kust och skärgårdar

http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.4258ed2314e1fb32612361a8/1435231068283/fakta-om-sveriges-kust-och-skargardar-08.pdf

I Sverige finns många olika skärgårdsområden, inte bara vid kusterna utan också i alla våra insjöar. Karaktäristiskt för den svenska skärgården är många öar med få invånare på varje ö. I skärgårdsområden, som består av både öar och delar av kustområdet, bor ca. 80 000 människor. Detta enligt en avgränsning som Glesbygdsverket gjorde i samråd med länsstyrelserna 1997. Statistikmaterialet i denna broschyr avser
dock bara öar utan fast landförbindelse.

Fiskerinäringens betydelse för samhällsekonomin på Åland

ÅSUB (2004) Fiskerinäringens betydelse för samhällsekonomin på Åland. Rapport 2004:9

http://www.asub.ax/sv/utredning/fiskerinaringens-betydelse-samhallsekonomin-pa-aland

Sammanfattning/abstract

Ålands statistik- och utredningsbyrå har av näringsavdelningens fiskeribyrå fått i uppdrag att ge ett samlat faktaunderlag och en analys av fiskerinäringens betydelse för den åländska samhällsekonomin i dagsläget. Projektet omfattar såväl yrkesfisket, fiskodling, fiskförädling och -handel samt fisketurism.

Den åländska fiskerinäringen står inför stora och smärtsamma förändringar – laxfisket med drivgarn kommer att förbjudas helt från och med början av år 2008 och trålfisket av strömming är inte längre lönsamt. Åländska laxfiskare som fiskar med drivgarn och strömmingstrålfiskare har sålunda ansökt om skrotningsbidrag för sina båtar. Det småskaliga kust- och skärgårdsfisket, som är inriktat på icke kvoterade arter såsom sik, gös och abborre, kan komma att bli en allt viktigare del av det åländska fisket.

Då det gäller de åländska fiskodlarna har antalet företag minskat med hälften sedan år 1995 -flera företag har fusionerats, så antalet odlingsenheter har således inte minskat i motsvarande grad. De två senaste åren minskade den årliga tillväxten av odlad regnbåge betydligt, vilket delvis kan förklaras med icke optimala väderleksförhållanden för fiskodlingsverksamhet. Dessutom har lönsamheten inom fiskodlingsverksamheten varit pressad på grund av konkurrens från importerad odlad fisk. Prisläget stabiliserades dock i någon mån, då en importtull av regnbågslax infördes under hösten 2003 genom beslut av EU-kommissionen.

Fiskerinäringens (fiske och fiskodling) direkta betydelse för Ålands BNP uppskattas till ca en procent och de direkta och indirekta effekterna sammantaget till 1,3 procent. Fiskets betydelse för den åländska ekonomin som helhet är alltså inte så stor, men inom vissa delar av Åland är den relativa betydelsen större. En analys av omsättningsutvecklingen inom fiskerinäringen på basen av mervärdesskatteskyldiga företags månadsrapporter till skattemyndigheten, visar nämligen att av näringens omsättning sedan år 1995 kom i snitt 82 procent från skärgårdsföretag, 14 procent från företag i randkommunerna, 3 procent från företag i centralkommunerna och en procent från företag i Mariehamn.

Både omsättningen och lönesumman inom fiskerinäringen har sedan år 1995 sjunkit med ca hälften, om man beaktar inflationsutvecklingen. År 2003 uppgick fiskerinäringens omsättning till nästan 8,9 miljoner euro, av vilket största delen eller ca 7,5 miljoner euro kom från fiskodlingsverksamheten. Lönesumman uppgick samma år till ca 1,1 miljoner euro, nästan en miljon euro betalades av fiskodlingsföretag. Omsättningen inom handeln med och förädlingen av fisk uppgick till ca 27,2 miljoner euro år 2003.

Sportfisketurismen utgör en säsongsförlängningsaktivitet, det turistrelaterade fisket infaller främst utanför den egentliga högsäsongen för turismen. Dessutom bidrar det turistrelaterade fisket till inkomsterna i skärgården, där inkomstmöjligheterna annars är begränsade.

Förutom fiskerinäringens ekonomiska effekter har även miljöeffekterna diskuterats. Fiskodlingsverksamheten påverkar miljön genom utsläpp av näringsämnen och fasta partiklar främst i samband med utfodring av fisk och vid slakt. Fiskodlingen utgör den största lokala utsläppskällan för närsalter, medan dess andel av den totala tillförseln till åländska vatten är lägre.

Fiskodlarna anser att en oklar tolkning av miljölagstiftningen inom ramen för tillståndsprövningen bromsar utvecklingen av företagen. Landskapsregeringen kommer dock sannolikt under hösten 2004 eller i början av 2005 att fastslå ett miljöhandlingsprogram. I vattenvårdsdelen kommer långsiktiga mål och åtgärder för bland annat fiskodlingen att fastställas.

Det torde finnas en framtid för åländsk fiskerinäring trots att laxfisket med drivgarn och trålfisket av strömming försvinner, förutsatt att näringen satsar på att öka fångstvolymerna av fisk med ett högre medelpris, det vill säga fjällfisk, samt ökar förädlingsgranden av fisken. Det turistrelaterade fisket, som har en utvecklingspotential, kan i vissa fall vara ett komplement till yrkesfisket, men den största ekonomiska nyttan av detta fiske har dock turistnäringen. Slutligen ser näringen fram emot att klara och långsiktiga mål och åtgärder för vattenvården fastslås, vilket inte bara befrämjar miljön utan även ger fiskodlarna bättre framförhållning och möjlighet till långsiktig planering och utveckling av sin verksamhet.

Gastronomiska regioner: ett verktyg för regional utveckling

Abstract

Rapporten sammanfattar resultatet från 8 fokusgrupper, samt intervjuer, seminarier och en enkät som genomfördes  under 2013 i syfta att  ta fram ett underlag för hur vi skall bygga gastronomiska regioner i Sverige. Projektets huvudfrågor var: 1. Vad är gastronomiska regioner i ett svenskt sammanhang? 2. Hur skall gastronomiska regioner byggas i Sverige? 3. Vad kan satsningen heta?. På förslag från deltagarna föreslås att satsningen framgent skall heta kulinariska regioner. Dessutom föreslås en handlingsplan som bygger på fem identifierade områden, nämligen en tydlig organisation och ledarskap; framtagning av en terroiratlas på nationell och regional nivå; satsa på marknadsutveckling; att utveckla regional unikitet och särart; samt att tillämpa de sistnämnda. Projektet genomfördes på uppmaning från landsbygdsdepartementet som ett samarbete mellan Lantbrukarnas Riksförbund, Restaurangakademien och Södertörns Högskola.

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län

Berglund, Lars (2017) Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län. WSP.

http://www.siko.org.se/files/2017-02-24_WSP_analys_landsbygd_och_skrgrd_-_presentation_skrgrdsrdet.pdf

Sammanfattning/abstract

Befolkningen på den tätortsnära landsbygden ökar betydligt snabbare än övriga länet. Befolkningen i skärgården har en lägre ökningstakt jämfört med övriga länet. Stora skillnader i åldersstruktur mellan olika områden i länet. Påtagligt äldre befolkning (och fler män) i skärgården. Men antalet kvinnor har ökat mer än männen sedan år 2000. Andelen höginkomsttagare ökar på landsbygden och i Skärgården, men minskar samtidigt i övriga länet Primära och tillverkande näringsgrenar vanliga på landsbygd och i skärgård. Även branscher med stort ytbehov uppvisar höga kvoter utanför tätort . Antal arbetsställen på landsbygden ökar betydligt snabbare än länet, medan skärgården ökar i takt med övriga länet Tydligt större andel småföretag i skärgård och på landsbygden.

1 2