Rektorsblogg

Rektorsblogg på Södertörns högskola

Södertörn hyllar är här – boka in 7:e februari

Varje lärosäte har sin akademiska högtid där framgångar och forskning lyfts fram och där medarbetare samlas med inbjudna gäster för en stor fest. Så även Södertörns högskola – men i år har vi utökat högtiden med en eftermiddag vi döpt till ”Södertörn hyllar – en eftermiddag med kunskap, mingel och möten”. Under den här eftermiddagen kommer några av våra nyblivna professorer hålla SH Talks, korta populärvetenskapliga anföranden om sin forskning som livesänds. Vi kommer också dela ut priser till Guldgripen (årets lärare, som studenterna utser) och årets alumn. Eftermiddagen avslutas med att årets hedersdoktor håller sitt tal.

Med Södertörn hyllar vill vi öppna upp högskolan, visa upp bredden och djupet i vår forskning och bjuda in till samtal och mingel. Självklart hoppas vi att många studenter, alumner och medarbetare kommer hit och deltar den 7:e februari! Bjud in vänner och sprid informationen i era forum så att fler kan ta del av Södertörn hyllar!

Ett nytt intressant år

Nu har det nya året satt igång, och januari är snart slut. När jag ser tillbaka på år 2017 finns det flera höjdpunkter; det höjda forskningsanslag som har aviserats tidigare kommer nu från och med 2018; vi har fått positiva utvärderingar av våra utbildningar och varit framgångsrika i vår samverkan, med mera.

I oktober beslutade Universitetskanslersämbetet att ge Södertörns högskola tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamen inom området utbildningsvetenskapliga studier. Att vi alltså nu får ett femte tillstånd att examinera doktorer är en kvalitetsstämpel både för vår utbildning och forskning. Examenstillståndet i utbildningsvetenskapliga studier stärker också forskningsbasen för lärarutbildningen, vilket var en anledning till att Södertörn ansökte om examenstillståndet. Under året fick vi också beskedet om att vi nu kan utfärda socionomexamen. Programmets inriktning mot storstadsprofil förbereder studenterna för samhällets utmaningar och att utbildningen ges av en modern högskola med placering i Flemingsberg känns verkligen passande. Vi får också sällskap i Moas båge av Delmos, delegationen mot segregation. Vi har varit lyckosamma hos externa forskningsfinansiärer och under året tagit fram en ny modell för användningen av det höjda anslaget för forskning och forskarutbildning som ger professorer viss garanterad forskningstid, och som jag hoppas ska öka möjligheterna till initiativ i forskningen.

Under 2018 finns ett antal saker att ta tag i. En sådan är att vi, liksom landets övriga lärosäten behöver ta hand om de erfarenheter som har kommit fram i metoo-rörelsen, och omsätta det i tryggare miljöer för studenter, doktorander, lärare och alla anställda. En annan fråga som jag tror att vi behöver närma oss och ägna energi åt under året är att fortsätta utveckla hur vi rekryterar lärare och forskare. Det är en väldigt viktig uppgift som får stora konsekvenser för hur och vad vi kommer att göra i framtiden. Det läggs förstås mycket arbete och engagemang på detta inom rekryteringskommittéerna och personalavdelningen med flera, men det är också någonting som vi ständigt behöver utveckla och förbättra, inte minst när det gäller jämställdhet.

Jag ser hursomhelst fram mot ett intressant 2018!

Metoo och akademiuppropet

Att nu metoo rörelsen har nått universitet och högskolor är viktigt och positivt. De händelser som beskrivs är skrämmande och deprimerande, men att de nu genom metoo blir synliga gör att vi har en möjlighet att faktiskt förändras. Den chansen måste vi ta, och förvalta på rätt sätt.

Det första är att de hemska händelser som nu kommer fram naturligtvis är helt oacceptabla och måste upphöra. Jag måste försäkra mig om att det som inträffar hos oss fångas upp och tas om hand. Här finns rutiner och planer att använda och jag förväntar mig nu att vi alla har koll på dessa och att vi använder dom. I den nyhet som publicerades på medarbetarwebben på sh.se 17 november finns information och länkar, den finns upplagd som en separat post här.

Det andra är den kultur och de normer som under lång tid har gjort detta möjligt. En viktig sak som jag tycker att metoo också belyser är de strategier som den som riskerar att utsättas måste använda för att undvika trakasserier; per definition innebär ju det att just det övergreppet inte inträffar, men till stor kostnad för den som måste skydda sig. Kostnaden kommer i form av förlorad tillit, kreativitet, arbetsglädje, allt det som är riktigt dyrbart.

Att förändra denhär kulturen är den svåra och långsiktigt viktigaste uppgiften. Den faller ju framförallt på de av oss som har formell eller informell makt. Ett speciellt ansvar har vi män. Vi behöver lyssna noga på berättelserna, ta till oss dessa och se vår egen roll.

Vi kan börja med att se över sådant som handledarutbildning och ledarskapsutbildningar i ljuset av det vi nu får veta. Men vi borde också se till att ta ett övergripande perspektiv. Formerna för detta får jag återkomma till, men är säker på att det finns mycket kunskap hos oss som kan bidra.

I spåren av #metoo (publicerad som nyhet på internwebben 2017-11-17)

Södertörns högskola ska vara en högskola fri från diskriminering och trakasserier, säger rektor Gustav Amberg.

Styrning och resurser

En utredning som arbetar nu och vars förslag kan komma att få stor betydelse för hela högskolesektorn är styr- och resursutredningen, kortare benämnd STRUT. Utredare är Pam Fredman, tidigare rektor för Göteborgs universitet, med lång och gedigen erfarenhet. Hon har det svåra uppdraget att göra en samlad översyn av univer­si­te­tens och högskolornas styr­ning, inklusive resurstill­delning. Det handlar alltså både om enligt vilka principer staten ska fördela pengar, och på vilket sätt den ska styra lärosätena. Detta är förstås två olika saker; vi har ju nu stor frihet att använda anslagsmedel till den ena eller andra forskningen eller utbildningen, och vi har också uppdrag som vi förväntas utföra utan att det är några specifika pengar kopplade till dem. För att ytterligare krångla till det så gränsar detta också till frågor om lärosätenas autonomi, vilket dock ligger utanför utredningens uppdrag.

Dagens system har funnits länge, och att det kan vara dags att se över det lär få invända mot. Mycket förenklat kan det sägas att vi i grundutbildningen har en fast summa pengar att utbilda för. Kvalitén i utbildningen granskar UKÄ, men det finns inte egentligen några ekonomiska incitament eller nyckeltal kopplade till utbildningsanslaget, utan det är baserat på volym. I anslaget för forskning och forskarutbildning däremot finns indikatorer för bibliometri och externfinansiering, och kanske snart också en för samverkan, som påverkar anslagets storlek. Södertörns högskola får forskningsanslaget baserat på ett garantibelopp, så detta påverkar inte oss så som det ser ut nu, men jag tycker ändå att det är intressant att de två anslagen styrs av så helt olika logiker: I utbildningen är det volym som styr och kvalitet utvärderas utan ekonomiska styrmedel, medan det i forskningen inte finns något mått på volym, men däremot en förhoppning om att ekonomiska incitament ska ge kvalitet. Ett intressant tankeexperiment kunde vara att känna på hur det skulle bli om vi bytte logik mellan de två!

Det finns mycket för utredningen att tänka på. Det som den föreslår ska effektivt och ändamålsenligt stödja målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, och ska bland annat också leda till att jämställdheten i sektorn stärks. En fråga är om vi ska fortsätta att ha skilda anslag för forskning och utbildning eller om vi kan ha ett samlat anslag. Hur blir det med prislappar på olika utbildningar? Hur kan en ökad profilering av lärosätena stödjas? Hur ska lärosätenas åtaganden formuleras och förhandlas fram? I dagens regleringsbrev får vi uppdrag ett år i taget, går det att göra detta mer långsiktigt?

Utredningens betänkande ska läggas fram den 3 december 2018, men den har aviserat att den kommer att lägga fram en grov skiss på ett förslag redan nu innan nyår. Fortsättning följer alltså.

Internt finansierad forskningstid, Processen framåt

För snart ett år sedan la regeringen fram forskningspropositionen, (se blogginlägg från i höstas). Där framgår att en förändring i hur anslaget för forskning och forskarutbildning beräknas bör ge en ordentlig och mycket välbehövlig och välkommen förstärkning för Södertörns högskolas del från 2018. Nu har ytterligare ett steg tagits mot detta när regeringens budgetproposition idag har lagts fram. Där framgår att vårt forskningsanslag föreslås öka från 57 Mkr för 2017 till 83 Mkr för 2018.  Det som återstår nu är alltså att riksdagen också röstar för budgeten, vilket ska ske i december.

Vi måste förstås invänta det slutgiltiga beskedet i regleringsbrevet i december, men det hindrar inte att vi tänker och planerar. Som jag hoppas att många på högskolan känner igen, så har frågan om hur ett system som ger en viss internt finansierad forskningstid skulle kunna se ut diskuterats under våren.

En grupp bestående av Fredrika Björklund, Marta Edling, Sören Jansson (sammankallande), Minna Räsänen och Martin Wottle fick i våras i uppdrag att med stöd av Controller Jenny Almén utreda förutsättningar för ökad internt finansierad forskningstid till lärare. Gruppen lämnade den 21 juni sin rapport som finns tillgänglig på internwebben. Jag ska först som sist tacka gruppen för det nedlagda arbetet, och anser att detta ger ett stabilt underlag för de fortsatta diskussioner som nu behöver föras. De ekonomiska förutsättningar som gruppen fick att utgå från var bland annat att 20 Mkr nya medel skulle finnas tillgängliga, och med dagens besked är det något som gäller i högsta grad.

Under hösten behöver de olika modellerna och utredningens förslag och rekommendationer diskuteras brett så att frågorna blir belysta ur olika perspektiv. På projektets hemsida beskrivs en tidplan för den öppna remissomgång som nu har startat. Fakultetsnämnden, institutionsnämnderna, lärarutbildningen, arbetstagarorganisationerna och studentkåren, och alla andra som vill lämna synpunkter ombeds skicka in dessa senast den 7 november. I mitten av remissperioden, den 13 oktober, inbjuds alla anställda till ett allmänt för att diskutera detta. Efter den 7 november sammanställs remissvaren, och ett konkret beslutsförslag formuleras. Detta och de inkomna remissvaren presenteras på ett andra allmänt möte den 8e december. Efter detta görs de justeringar som kan ha kommit upp, och därefter vidtar den gängse beslutsprocessen.

Det ska bli spännande att se vad vi kommer fram till! Men oavsett hur så kommer detta att öppna nya möjligheter.

Teori och praktik

Precis som förra året kommer jag att besöka högskolans alla ämnen under läsåret, och hoppas på öppna samtal om vad som händer i ämnet, vilka spännande möjligheter som finns, och vilka hindren och problemen är. För mig är det också viktigt att hela tiden försöka lära mig och bilda mig om högskolans alla olika verksamheter. Jag kommer förstås aldrig att själv nå djupa kunskaper i sociologi, estetik, mediateknik, etnologi eller polisiärt arbete, för att bara nämna några, men jag vill ju kunna känna att jag vet tillräckligt mycket för att kunna företräda hela högskolan. Det här är också något av det roligaste jag har som rektor; jag tar mig rätten att ställa naiva frågor, och det är spännande och fascinerande att få tillfälle att samtala med Södertörns högskolas alla djupt kunniga lärare och forskare.

Jag har börjat så smått nu med detta och bland annat hälsat på hos journalistik. Mitt intryck från tidigare, att vår journalistutbildning är eftertraktad och högt respekterad i branschen, förstärks. Journalistik är ju också särskilt viktigt i dessa tider när förutsättningarna för nyhetsförmedling förändras snabbt, och själva formerna för hur saker presenteras och sprids också påverkar vad som blir en nyhet.

En fråga som upptog en del av samtalet med journalistikämnet var också spännvidden mellan praktik och teori; den praktiska yrkeskunskapen och erfarenheten hos journalister, socialarbetare, lärare, poliser, eller företagsekonomer är förstås i symbios med de teorier som sociologer, medie- och kommunikationsvetare eller nationalekonomer utvecklar. Att hålla den dialogen och det samspelet igång är förstås något som bidrar till att göra våra utbildningar och vår forskning angelägna och relevanta.

Välkomna!

Så har terminen startat och det är med glädje jag hälsar medarbetare och studenter välkomna till Södertörns högskola! För en del av er studenter är det ett välkommen tillbaka. Ni är vana studenter, hittar till föreläsningssalarna och i biblioteket. För andra av er är det ett välkommen till ett helt nytt liv som student, ett välkommen till att skaffa er kunskaper, och kanske vänner för livet. Jag hoppas att er första vecka här varit bra!

Södertörns högskola har en vision som lyder: ”Södertörns högskola bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom forskningsframsteg, bildning och kritiska samtal om vår tids stora frågor.” Jag tänker att ni som nu fortsätter eller påbörjar era studier här hos oss är de som ju kommer att driva de här samtalen. Att samtalen kanske startar över en kopp kaffe i cafét, fortsätter i föreläsningssalen och lever vidare i kårens lokaler på kvällen. Att vi lyssnar till andras åsikter, som kanske inte alltid stämmer överens med min, att vi respekterar varandras olikheter, att vi förenas av en vilja att hitta lösningar och förändringar till det bättre. Att de här samtalen är viktiga, att ni är viktiga, för att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Stora ord kanske, men jag tror att ni har engagemanget och viljan och som rektor ser jag det som min uppgift att ge er de bästa förutsättningarna och verktygen att föra samtalen och ta till er kunskaperna.

Vi ses säkert i korridorerna framöver, annars kan ni också nå mig på mailadressen rektor@sh.se.

Och till alla medarbetare och samarbetspartners; jag hoppas ni haft en skön sommar och att ni liksom jag ser fram emot att sätta igång ännu ett läsår här på Södertörns högskola.

Tack för det här året!

Jag började jobba på Södertörns högskola nu för exakt ett år sedan. Min första vecka på jobbet i juli 2016 var ganska stillsam, och jag kunde i lugn och ro börja orientera mig i hur högskolan är organiserad, var kaffet finns, hur pengarna flödar, vem som gör vad, och många andra saker. Sedan dess har jag varit med om mycket, lärt mig om områden som jag inte visste nånting om, och träffat och lärt känna många nya människor. Överallt på högskolan har jag mött engagemang, kunskap, och god vilja.

Det har förstås varit ett väldigt intensivt år, och allt jag nu kan komma på som har hänt är roliga saker; alldeles nyss tog våra första polisstudenter examen och vi fick examenstillstånd för socionomexamen; det kommer in nya forskningsprojekt, och vi räknar med ett ökat anslag för forskning och forskarutbildning från 2018. För att nu bara nämna nånting.

När jag skriver det här är jag i Tokyo och det är fredag kväll och jag ska börja förbereda mig på att i morgon åka hem. Jag har haft två produktiva veckor när jag har fått fördjupa mig i egen forskning ett tag, men också träffat folk på svenska ambassaden, och fått chans att med dom prata om Södertörns högskola och internationalisering.

Många av oss har kanske redan börjat sommarsemester, eller ska snart göra det. Själv ska jag vara tre dagar i Almedalen nästa vecka, men efter det kommer jag att vara ledig. Det finns förstås många saker att ta itu med när allting sätter igång på allvar igen i augusti, men just nu vill jag bara önska oss alla en härlig sommar, med gott om tid för eftertanke och uppladdning, och tid att göra andra saker än de som vi brukar ägna oss åt!

Biträdande lektorat?

Under våren har det kommit några besked från regeringen som på sikt skulle kunna ha stor betydelse för Södertörns högskola och andra svenska lärosäten. Ett är att det nu blir klart att den nuvarande meriteringsanställningen ersätts av biträdande lektorat. Detta flaggades för i forskningspropositionen i höstas, men nu har det aviserats att de förordningsändringar som behövs ska införas från 1 januari 2018.

Meriteringsanställningen som den ser ut just nu innebär en tidsbegränsad anställning för personer med doktorsexamen där syftet är att meritera sig för fortsatt akademisk verksamhet, men det sägs inget om vad som händer efter de fyra åren. I praktiken har svenska lärosäten använt sig av detta på samma sätt som antingen den tidigare forskarassistenten, eller det tidigare biträdande lektoratet. Forskarassistentanställningen upphör efter fyra år, utan någon möjlighet till befordran eller annan fortsättning, medan det för ett biträdande lektorat finns en rätt att mot slutet av de fyra åren prövas för befordran till lektor och fast anställning. Prövningen sker med sakkunniga på vanligt akademiskt sätt, att jämföra med bedömningen av befordran av lektor till professor.

De nya reglerna kommer att innebära att det inte går att göra 4-åriga forskarassistentsanställningar, som inte har någon fortsättning. Det nya biträdande lektoratet liknar det som har använts tidigare, med en rätt att prövas för fast anställning, men en viktig skillnad är att det nu kommer att finnas 6 år för meritering till lektor.

Det kan tyckas att det här begränsar högskolans möjligheter att anställa lärare och forskare, men jag tror att det överlag är bra förändringar för svensk högskolesektor. Ett argument för en mer strukturerad karriärväg tidigt är att det borde vara en attraktiv anställning som riktigt duktiga personer vill söka, och att det erbjuds i en fas av karriären när dessa personer letar jobb. När det gäller att få bra personer så vill det ju till inte bara att ett visst lärosäte är lite mer attraktivt än ett annat, utan också att det är attraktivt att överhuvudtaget arbeta inom akademin. En mer tydlig och förutsägbar karriärväg vill jag också hävda är en förutsättning för jämställdhet inom akademin. Det är också bra att det nya biträdande lektoratet med 6 år för meritering ansluter till ett internationellt igenkännbart ’tenure track’-system.

På Södertörns högskola har biträdande lektorat använts mycket sparsamt hittills, och det blir en fråga för oss nu att se hur vi vill se på det och vad som passar här. Dessutom är det ju, här liksom på alla andra lärosäten, också en fråga om långsiktig finansiering och planering av rekryteringar. Och då för det över till en annan nyhet i sektorn: att regeringen har tillsatt en utredning (http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2017/04/dir.-201746/) som ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. En fråga där lär bli basanslag för lärosätena, som gör det möjligt för oss att göra bra långsiktiga rekryteringar – och bra villkor för forskning och utbildning överhuvudtaget.

1 2 3 4