Rektorsblogg

Rektorsblogg på Södertörns högskola

Onormal onsdag

Onsdagen den 9 november var egentligen på flera sätt en mycket bra dag. Jag tillbringade förmiddagen tillsammans med institutionen för naturvetenskap miljö och teknik som hade en heldag kring blended learning och flipped classroom. I min tolkning betyder det undervisningsmetoder som delvis med elektroniska hjälpmedel skapar interaktiva lärandesituationer där studenterna är mer aktiva och också lär av varandra. IKT-pedagogerna Anna och Rickard höll i det hela. Jag fick visa upp mina egna anspråkslösa erfarenheter från egen undervisning med föreläsningar med clickers.

På eftermiddagen var jag med ett tag på den årliga genusvetardagen och hörde bland annat om turistisk vithet, och om en turism som vill se ’ursprungliga’ folk och miljöer. När ’ursprunglighet’ också innebär att vara fattig och inte ha tillgång till sådant som utbildning blir den turismen ganska komplicerad. På kvällen var jag sedan på KTH och var med och avtackade KTHs rektor Peter Gudmundson som slutar sitt uppdrag denna vecka. Och där hade jag med mig som present till honom boken ’Vad är praktisk kunskap?’ från CPK här på Södertörn.

Så långt en rolig, intressant och bra dag.

Att det sedan också var en dag med det värsta snöfallet på 111 år och fullständig trafikkollaps orsakade förstås en hel del bekymmer, för mig som för alla Södertörns studenter, lärare och anställda. Jag kom i alla fall hem till slut vid halv nio efter att ha åkt från östermalm vid sextiden.

Men sen var det det amerikanska valresultatet. Det har sagts och sägs mycket om det redan, och jag tänker inte referera detta. Jag konstaterar bara att Södertörns uppdrag kring mångkulturalitet, och visionen att bidra till en hållbar samhällsutveckling genom bildning och kritiska samtal om vår tids stora frågor, är fortsatt oerhört viktig. På Södertörn finns mycket kunskap som lär bli än mer relevant nu.

Östersjö, Östeuropa och litteraturvetenskapen

Södertörn har sedan starten sitt östersjötema, och dessutom Östersjöstiftelsen som har som uppgift att stödja östersjö- och Östeuropa-forskning vid Södertörns högskola. Jag tror ju att det är en mycket värdefull nisch och möjlighet för Södertörn i stort, även om det inte är självklart att alla ämnen och forskningsfrågor har en direkt koppling till östersjön eller Östeuropa.

När jag nu går runt och träffar alla olika ämnen så har jag med mig det som en stående fråga, alltså ’ni som forskar och undervisar i ämnet X, hur passar det här med Östersjö in hos er?’

När jag nyligen var hos litteraturvetenskap var reaktionen på detta att ’jamen en viktig sak hos oss är ju svensk litteratur på svenska, som ett sätt att förstå utvecklingen i Sverige, så för oss så kan det bli lite krångligt med forskning om litteratur på östeuropeiska språk.’ Efter att ha diskuterat ett tag formulerade en av deltagarna ämnets uppgift som ’att förstå vad det är att vara svensk, på svenska, i en föränderlig värld’. I ljuset av globaliseringen, ökade spänningar kring östersjön, och ökande nationalism i Östeuropa, kändes detta för mig som mycket angelägna frågor. Med en ökande populism och nationalism även i Sverige, blir det dessutom extra viktigt att diskutera vad det egentligen kan innebära att vara svensk på svenska.

Jag fick förstås höra också mycket annat intressant om litteraturvetenskap. Men jag tar också med mig att även för studiet av svensk litteratur så finns viktiga östersjö- och östeuropaperspektiv att ta vara på. Av de svar jag får överlag, så stärks jag i min bild av att östersjötemat faktiskt finns närvarande på många olika sätt, även där det inte skulle verka uppenbart.

Julia Kristeva

Jag lyssnade nyss på Julia Kristeva, en mycket framstående fransk intellektuell, filosof och psykoanalytiker. Hon är huvudperson på the Kristeva Circles konferens här på Södertörn 13-15 oktober. Konferensen inleddes med att hon gav ett föredrag med titeln ’interpreting radical evil’; hur ska man förstå radikal ondska.

Julia Kristeva talade om hur det egentligen går till när unga människor blir radikaliserade och går in i helt destruktiva roller, som att resa till Syrien för att ansluta sig till IS. Den tes som jag uppfattade (med mina begränsade förkunskaper i filosofi och psykoanalys) var ungefär som följer: I tonåren (adolescence) söker unga människor efter idealitet och saker att tro på. Det kan verka som ett trivialt påstående, men som jag förstod henne är detta sökande en vital del i hur människor skapar sin identitet, upprättar sin egen person och hur en ska förhålla sig till andra människor. Alltså inte en lite romantiskt barnslig fas som vi bara ska ta oss igenom utan nånting som är avgörande för att bli människa.

När det då inte finns något positivt och trovärdigt att tro på, kan den unga människan i stället drabbas av en ’adolescence ideality disorder’, kanske skulle det kunna kallas tonårsidealitets-störning på svenska. Detta kan leda till att personen gör destruktiva saker, som att ansluta sig till IS och begå terrorhandlingar. Julia Kristeva berättade om Souad som hon hade fått kontakt med genom sitt arbete inom vården. Souad hade högsta betyg i alla ämnen, hade drabbats av anorexi i tidiga tonåren, för att sedan i 15 årsåldern fantisera om att resa till Syrien och gifta sig med en IS-krigare.

Det botemedel som Julia Kristeva ville föreslå är då: fyll detta tomrum hos tonåringen och den unga vuxna med positiv idealitet! Som ger meningsfulla saker att göra och som knyter an till kultur och mänskliga rättigheter. Här finns då en viktig uppgift för alla vuxna, inte minst lärare, professorer, och alla som arbetar med utbildning.

Ny på Södertörn

Det här är första posten i den blogg jag tänker driva under min tid som rektor. Jag har använt bloggformatet tidigare och känner att det är ett både enkelt och snabbt verktyg för att lyfta och lufta olika tankar. Det kommer förstås inte att ersätta andra fora och möten, utan komplettera dessa.

I bloggen avser jag att ta upp stort och smått som rör sig både inom och utanför Södertörns högskola. Min plan är att skriva här så ofta jag hinner, gissningsvis mellan en gång i veckan och en gång i månaden.

Jag har nu hunnit vara här i tre månader. Dagarna är fyllda av möten med många olika människor på och utanför Södertörn. Precis som för alla andra som har varit nya på en arbetsplats, så är allt nytt för mig. Det är intensivt, spännande och lärorikt!

Att besöka olika ämnen, avdelningar och grupper är ett sätt för mig att lära känna er som jobbar på högskolan och samtidigt lära mig mer om verksamheten och få koll på aktuella frågor. De senaste dagarna har jag fått närkontakt med bland annat litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, miljövetenskap och religionsvetenskap, samt stöd till studenters skrivande och talande i studieverkstan. Mina besök hos olika ämnen, avdelningar och grupper kommer att pågå under hela hösten och kanske en bit in på nästa år.

Just dessa besök är något jag verkligen har sett fram emot ända sedan i februari då jag blev föreslagen som rektor och jag började ställa in mig på att få komma hit. Och ja, det är precis så spännande och roligt som det låter! Jag har mött ett starkt engagemang och känner mig överhuvudtaget väldigt välkommen till högskolan. Jag ska göra mitt bästa för att leva upp till det stora förtroende som det innebär att jag har fått det här jobbet!

Vill du kommentera mina bloggposter eller fråga något så går det naturligtvis bra.

1 2