Rektorsblogg

Rektorsblogg på Södertörns högskola

Internt finansierad forskningstid, Processen framåt

För snart ett år sedan la regeringen fram forskningspropositionen, (se blogginlägg från i höstas). Där framgår att en förändring i hur anslaget för forskning och forskarutbildning beräknas bör ge en ordentlig och mycket välbehövlig och välkommen förstärkning för Södertörns högskolas del från 2018. Nu har ytterligare ett steg tagits mot detta när regeringens budgetproposition idag har lagts fram. Där framgår att vårt forskningsanslag föreslås öka från 57 Mkr för 2017 till 83 Mkr för 2018.  Det som återstår nu är alltså att riksdagen också röstar för budgeten, vilket ska ske i december.

Vi måste förstås invänta det slutgiltiga beskedet i regleringsbrevet i december, men det hindrar inte att vi tänker och planerar. Som jag hoppas att många på högskolan känner igen, så har frågan om hur ett system som ger en viss internt finansierad forskningstid skulle kunna se ut diskuterats under våren.

En grupp bestående av Fredrika Björklund, Marta Edling, Sören Jansson (sammankallande), Minna Räsänen och Martin Wottle fick i våras i uppdrag att med stöd av Controller Jenny Almén utreda förutsättningar för ökad internt finansierad forskningstid till lärare. Gruppen lämnade den 21 juni sin rapport som finns tillgänglig på internwebben. Jag ska först som sist tacka gruppen för det nedlagda arbetet, och anser att detta ger ett stabilt underlag för de fortsatta diskussioner som nu behöver föras. De ekonomiska förutsättningar som gruppen fick att utgå från var bland annat att 20 Mkr nya medel skulle finnas tillgängliga, och med dagens besked är det något som gäller i högsta grad.

Under hösten behöver de olika modellerna och utredningens förslag och rekommendationer diskuteras brett så att frågorna blir belysta ur olika perspektiv. På projektets hemsida beskrivs en tidplan för den öppna remissomgång som nu har startat. Fakultetsnämnden, institutionsnämnderna, lärarutbildningen, arbetstagarorganisationerna och studentkåren, och alla andra som vill lämna synpunkter ombeds skicka in dessa senast den 7 november. I mitten av remissperioden, den 13 oktober, inbjuds alla anställda till ett allmänt för att diskutera detta. Efter den 7 november sammanställs remissvaren, och ett konkret beslutsförslag formuleras. Detta och de inkomna remissvaren presenteras på ett andra allmänt möte den 8e december. Efter detta görs de justeringar som kan ha kommit upp, och därefter vidtar den gängse beslutsprocessen.

Det ska bli spännande att se vad vi kommer fram till! Men oavsett hur så kommer detta att öppna nya möjligheter.

Teori och praktik

Precis som förra året kommer jag att besöka högskolans alla ämnen under läsåret, och hoppas på öppna samtal om vad som händer i ämnet, vilka spännande möjligheter som finns, och vilka hindren och problemen är. För mig är det också viktigt att hela tiden försöka lära mig och bilda mig om högskolans alla olika verksamheter. Jag kommer förstås aldrig att själv nå djupa kunskaper i sociologi, estetik, mediateknik, etnologi eller polisiärt arbete, för att bara nämna några, men jag vill ju kunna känna att jag vet tillräckligt mycket för att kunna företräda hela högskolan. Det här är också något av det roligaste jag har som rektor; jag tar mig rätten att ställa naiva frågor, och det är spännande och fascinerande att få tillfälle att samtala med Södertörns högskolas alla djupt kunniga lärare och forskare.

Jag har börjat så smått nu med detta och bland annat hälsat på hos journalistik. Mitt intryck från tidigare, att vår journalistutbildning är eftertraktad och högt respekterad i branschen, förstärks. Journalistik är ju också särskilt viktigt i dessa tider när förutsättningarna för nyhetsförmedling förändras snabbt, och själva formerna för hur saker presenteras och sprids också påverkar vad som blir en nyhet.

En fråga som upptog en del av samtalet med journalistikämnet var också spännvidden mellan praktik och teori; den praktiska yrkeskunskapen och erfarenheten hos journalister, socialarbetare, lärare, poliser, eller företagsekonomer är förstås i symbios med de teorier som sociologer, medie- och kommunikationsvetare eller nationalekonomer utvecklar. Att hålla den dialogen och det samspelet igång är förstås något som bidrar till att göra våra utbildningar och vår forskning angelägna och relevanta.