Rektorsblogg

Rektorsblogg på Södertörns högskola

Biträdande lektorat?

Under våren har det kommit några besked från regeringen som på sikt skulle kunna ha stor betydelse för Södertörns högskola och andra svenska lärosäten. Ett är att det nu blir klart att den nuvarande meriteringsanställningen ersätts av biträdande lektorat. Detta flaggades för i forskningspropositionen i höstas, men nu har det aviserats att de förordningsändringar som behövs ska införas från 1 januari 2018.

Meriteringsanställningen som den ser ut just nu innebär en tidsbegränsad anställning för personer med doktorsexamen där syftet är att meritera sig för fortsatt akademisk verksamhet, men det sägs inget om vad som händer efter de fyra åren. I praktiken har svenska lärosäten använt sig av detta på samma sätt som antingen den tidigare forskarassistenten, eller det tidigare biträdande lektoratet. Forskarassistentanställningen upphör efter fyra år, utan någon möjlighet till befordran eller annan fortsättning, medan det för ett biträdande lektorat finns en rätt att mot slutet av de fyra åren prövas för befordran till lektor och fast anställning. Prövningen sker med sakkunniga på vanligt akademiskt sätt, att jämföra med bedömningen av befordran av lektor till professor.

De nya reglerna kommer att innebära att det inte går att göra 4-åriga forskarassistentsanställningar, som inte har någon fortsättning. Det nya biträdande lektoratet liknar det som har använts tidigare, med en rätt att prövas för fast anställning, men en viktig skillnad är att det nu kommer att finnas 6 år för meritering till lektor.

Det kan tyckas att det här begränsar högskolans möjligheter att anställa lärare och forskare, men jag tror att det överlag är bra förändringar för svensk högskolesektor. Ett argument för en mer strukturerad karriärväg tidigt är att det borde vara en attraktiv anställning som riktigt duktiga personer vill söka, och att det erbjuds i en fas av karriären när dessa personer letar jobb. När det gäller att få bra personer så vill det ju till inte bara att ett visst lärosäte är lite mer attraktivt än ett annat, utan också att det är attraktivt att överhuvudtaget arbeta inom akademin. En mer tydlig och förutsägbar karriärväg vill jag också hävda är en förutsättning för jämställdhet inom akademin. Det är också bra att det nya biträdande lektoratet med 6 år för meritering ansluter till ett internationellt igenkännbart ’tenure track’-system.

På Södertörns högskola har biträdande lektorat använts mycket sparsamt hittills, och det blir en fråga för oss nu att se hur vi vill se på det och vad som passar här. Dessutom är det ju, här liksom på alla andra lärosäten, också en fråga om långsiktig finansiering och planering av rekryteringar. Och då för det över till en annan nyhet i sektorn: att regeringen har tillsatt en utredning (http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2017/04/dir.-201746/) som ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. En fråga där lär bli basanslag för lärosätena, som gör det möjligt för oss att göra bra långsiktiga rekryteringar – och bra villkor för forskning och utbildning överhuvudtaget.

Södertörns högskolas studenter fuskar inte

Då och då i media dyker det upp rubriker i stil med ’Fusket ökar på universiteten’. Jag har inte sett någon samlad statistik som entydigt och övertygande skulle visa att det faktiskt är så, så för mig återstår det att se hur det är egentligen. Det finns säkert också ett visst mörkertal och olika rutiner på olika universitet och högskolor, så en eventuell ökning i antalet rapporterade fall kan också bero på hur fusk rapporteras och bedöms.

Misstankar om fusk på universitet och högskolor hanteras av högskolans disciplinnämnd, där rektor är ordförande. De fall som kommer till disciplinnämnden på Södertörns högskola är ofta sorgliga och onödiga. Det tråkigaste är förstås att den som försöker fuska inte lär sig det hen ska och på det sättet får mer problem i sin fortsatta utbildning. En misstanke om fusk dyker ofta upp vid en salstenta eller när inlämningsuppgifter eller hemtentor ska rättas. Inte helt ovanligt är att andra texter har hittats som är mer eller mindre identiska med delar av en inlämnad hemtenta. Då gör läraren en anmälan till disciplinnämnden, som har att bedöma om det är fråga om fusk eller inte. Och när det visar sig att långa stycken är i princip ordagrant desamma som i en text som kan hittas på internet så är det inte mycket annat att göra än att konstatera att det är mot reglerna. Beroende på omfattningen av fusket så blir studenten i ett sådant fall avstängd i mellan två och sex veckor.

På Södertörns högskola gjordes förra året drygt 97 anmälningar till disciplinnämnden, och 47 studenter fick en avstängning. Det var också en tydlig ökning från det föregående året. 47 avstängningar kan tyckas mycket, men räknar man med att det går minst 10000 studenter här så är det alltså knappt 5 promille som drabbas av detta under ett år. Eller annorlunda uttryckt, på ett program eller en kurs med 100 studenter så är det ungefär en avstängning vartannat år. Men naturligtvis är fusk alltid helt oacceptabelt även om det alltså inte är särskilt vanligt. Varje fall som inträffar är förstås ett för mycket, och innebär ett pedagogiskt misslyckande.

PS1: I princip samma text som det ovanstående är också publicerat som en krönika på den utmärkta nyhetssajten nyttiflempan (http://nyttiflempan.sh.se/torget/) som görs av studenter på Södertörns journalistutbildning termin ett och tre.

PS2: För den som vill ha mer siffror kring disciplinärenden på Södertörns högskola så visas i diagrammet nedan antalet anmälningar och antalet avstängningar per år sedan 2010. Siffrorna kommer från sammanställningar ur disciplinnämndens egna protokoll.