Rektorsblogg

Rektorsblogg på Södertörns högskola

Tyckande och fakta

Som kanske några såg så nämndes Södertörns högskola i tisdags 28e april på DNs ledarsida, under rubriken ’Sverige är större än Södertörn’. Detta med anledning av att Victoria Kawesa, adjunkt här på Södertörns högskola, i helgen blev partiledare för Fi, och jag gratulerar henne förstås till detta uppdrag. Men det var inte det som var ledarskribentens ärende, eller anledningen till att Södertörns högskola nämndes i artikeln. I stället använde skribenten Södertörns högskola som symbol för allt han ogillar med Fi. Jag har förstås ingenting att invända mot att ledarskribenter har åsikter om Fi och skriver om dessa, men vad man än tycker om Fi eller annat så är det illa när högskolan okunnigt och fördomsfullt används som ett slagträ, eller som en halmdocka. Vi är ju vana vid att det görs på ställen som flashback och avpixlat, men det är olustigt när det nu också sker på DNs ledarsida.

Lite fakta kring Södertörn är ju att:

På Södertörns högskola arbetar 800 personer och studerar mer än 11 000 studenter, som förstås representerar alla olika åsikter och partitillhörigheter. Som offentlig myndighet är vi självklart partipolitiskt obundna.

Några av våra största utbildningar är lärarutbildningarna, företagsekonomi, journalistik samt polisutbildningen. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har under åren 2011-2014 utvärderat kvaliteten på alla utbildningar vid Sveriges lärosäten på grundnivå och avancerad nivå som leder till en examen, cirka 2100 utbildningar, och där kommer Södertörn väl ut. Andelen lärare som har forskarutbildning är 65 procent, bara tre lärosäten har högre andel. (Siffror från 2014). Söktrycket till Södertörns högskola låg vid höstterminen 2016 på en toppnivå i landet med 1,7 behöriga förstahandssökande per antagen student. Det är lika många som Chalmers Tekniska högskola och Lunds universitet. Södertörn bedriver framgångsrik forskning i nationalekonomi, sociologi, statsvetenskap, genusvetenskap, filosofi och miljövetenskap, för att nu bara nämna några av våra områden. Södertörns högskola har också som en viktig del i sitt uppdrag att bredda rekryteringen till högskolan, varför vi placerades här i Flemingsberg vid starten 1996. Det har lett till en stor mångfald bland våra studenter som vi är mycket stolta över.

 

Jag mailade ungefär det ovanstående till skribenten i fråga, tillsammans med en protest mot att vi görs till föremål för svepande generaliseringar på DNs ledarsida. Jag gav honom också en uppriktigt menad inbjudan att besöka oss och bilda sig en uppfattning om vår verksamhet på plats. Och fick också ett svar där skribenten lovar att vakta sin tunga när han framgent skriver ordet Södertörn. Så med det låter jag detta vila för ögonblicket.

Våra studenter vill något annat

De senaste veckorna har jag ägnat en del tid åt att ta del av vår pågående marknadsföringskampanj, se jagvillnågotannat.se. Syftet är förstås att få fler att upptäcka oss och att välja att studera hos oss så här i ansökningstider. Det är en stark kampanj som rör hela Södertörns högskola, som tar ställning och kopplar till våra strategier och vår vision.

Bakom en sådan här kampanj ligger som jag har förstått bland annat undersökningar som visar att de blivande studenterna har ett stort samhällsintresse och att de vill studera och arbeta med något som intresserar dem. De är dessutom oroliga över att välja fel utbildning och känner också oro över vart världen är på väg. Det här är en oro som är lätt att dela; vår omvärld präglas av växande nationalism, faktaresistens, krig och våld, miljöproblem. Det som gör mig glad är att unga idag visar så stor vilja att vara med och bidra till att förändra. Vi har ju i vår vision slagit fast att vi vill vara platsen för samtal om vår tids stora frågor, och vi välkomnar verkligen blivande studenter som vill delta i de här samtalen med oss. Det finns förstås också mycket i världen som förändras till det bättre, som att fattigdomen minskar totalt sett – men den utvecklingen hotas samtidigt av allt ifrån klimatförändringar till växande politisk oro.

VI kopplar ju i och med kampanjen och nu i arbetet framöver ihop våra utbildningar med FN:s 17 globala mål för en hållbar framtid. De 17 målen utgör ju en genomtänkt karta över det som vi tillsammans behöver åstadkomma för en bra framtid. Vad kan då vara viktigare än att knyta an till dessa? Det är också intressant att på det här sättet se hur våra olika program och kurser tar upp de 17 målen. Alltifrån programmen Miljö och utveckling, Journalistik med samhällsstudier, Grundlärarutbildning med interkulturell profil, till någon av kurserna Historia A med genus- och interkulturellt perspektiv, eller Retorik A så finns de 17 målen där.