Rektorsblogg

Rektorsblogg på Södertörns högskola

Seminarier, till frukost och lunch

Nu på måndag 1 april startar arbetet med utvecklingsplanen 2020-2024 på allvar, i och med att det första frukost/lunchseminariet avhålls. Syftet med dessa seminarier är att få in material för att identifiera de 6-8 teman som utvecklingsplanen är tänkt att ta upp. Alla högskolans medarbetare är välkomna att själva initiera ett tema och föreslå en rubrik för ett av seminarierna. Dessa behöver förstås också deltagare, och alla inbjuds att vara med i så många som möjligt av de seminarier som nu håller på att ta form. Här kan den som vill anmäla sig till att delta.

Det sista passet är schemalagt till den 28 maj. Utöver de här seminarierna kommer också dialoger att föras med högskolans organisatoriska enheter, såsom institutionsnämnder eller ledningsgrupper. Det som har kommit upp samlas in och tas in i arbetet med att formulera ett första utkast till plan, som efter sommaren skickas på en remissrunda, för att så småningom i slutet på året vara föremål för ett beslut i högskolestyrelsen.

Av de 16 entimmas pass som är avsatta har i skrivande stund cirka hälften bokats upp, så det finns ännu plats för den eller de som vill lyfta ett tema eller en fråga. Det första seminariet på måndag kl 11.45 i F11 har temat ”Medborgerlig bildning – ett av högskolans tre M. Vad står det för och hur kan vi inspireras av begreppet i utvecklingsarbetet?”. Det arrangeras av Henrik Bohlin och Pamela Schultz Nybacka, och gästas av tidigare rektor Ingela Josefson. I titlarna för de påföljande seminarierna finns nyckelord som jämställdhet, breddad rekrytering – breddat deltagande, En högskola!, samhällsrelevans/hållbarhet, och internationalisering. Jag kommer att försöka vara med själv så mycket jag kan och hoppas på bra diskussioner och stort deltagande!

Internationalisera!

Just nu, mellan den 15 och 29 januari, går det att ansöka om utbytesstudier för nästa läsår. Utbytesstudier innebär möjligheten att studera en del av sin utbildning utomlands. Att kunna byta ut en termin eller ett visst antal poäng i sin utbildning mot studier vid ett partneruniversitet utomlands ger fantastiska möjligheter att uppnå internationell spets såväl som akademisk bredd, förutom många personliga erfarenheter.

Södertörns högskola har många och goda akademiska kontakter med andra utbildningsinstitutioner runt om i världen. En del av dessa kontakter är formaliserade i samarbetsavtal inom utbildning, vanligtvis mobilitetsavtal för studenter och lärare. Utbytesavtalen uppgår idag till omkring 130 partneruniversitet i ett 40-tal länder. Högskolan har särskilt framgångsrika utbyten i t.ex. Frankrike, Tyskland, Japan, USA, Sydkorea, Georgien och Jordanien. Det finns också goda möjligheter till en utbytestermin i så skilda länder som Chile, Libanon, Grekland, Ryssland och Tanzania. För närvarande kan vi erbjuda omkring 350 utbytesplatser för utresande studenter varje läsår, så det finns goda möjligheter för den som vill att resa ut.

Internationalisering av högre utbildning är något som är viktigt för Södertörns högskola, liksom för Sverige som helhet. Den statliga utredning som har i uppdrag att ta fram förslag på hur Sveriges högre utbildning och forskning ska bli mer internationaliserad har under året som gått lämnat två betänkanden med ett flertal lagförslag och rekommendationer till svenska lärosäten (SOU 2018:3 och SOU 2018:78). Bland de föreslagna målen finns att fler studenter bör studera en del av sin utbildning utomlands och att internationalisering bör tydligare integreras i kurs- och utbildningsplaner. Universitets- och högskolerådet (UHR) har i sin rapport ”Det akademiska värdet av mobilitet” pekat på att vägledning kring utbytesstudier bör koppla utbytet till utbildningens innehåll samt att den bör vara proaktiv och ges återkommande under studietiden.

Om du som student vill veta mer om hur du kan åka på utbytesstudier, och det är klart att du vill, prata gärna med högskolans internationella handläggare som ger råd och stöd inför ansökan. Du når dem på exchange@sh.se eller på drop-in tid i Studie- och karriärcenter tisdagar och torsdagar kl 12.30-13.30. Praktisk information finns också på sidorna om att studera utomlands på webben. Den ansökningsomgång som är öppen nu stänger 29 januari, så det är bäst att kolla upp det genast!

Jul över Moas båge

 

 

 

Denna fredag 21 december håller jag och nog många med mig på att varva ner och avsluta inför julledighet. Ett sätt för mig att göra detta märker jag är att se tillbaka på året som har varit. Ett år med många glädjeämnen, varvat med andra tråkigare händelser. Något av det senare slaget som har skett under veckan är den bombattrapp som placerades utanför nationella sekretariatet för genusvetenskap vid Göteborgs universitet. Som fakultetsledningen vid GU skriver,  så är det svårt att inte se detta som en del i ett allt mer tydligt och öppet kunskapsförakt som riktas framförallt mot humaniora och samhällsvetenskap, och särskilt mot just genusvetenskap.

Jag tänkte nu i alla fall lista några roliga stora och små saker som har hänt under året, som också är sådana att de pekar framåt mot det nya:

Bland nya projekt och aktiviteter inom forskningen kan nämnas Re-imagining Norden in an Evolving World (ReNEW), generöst finansierat av Nordforsk. Södertörn bildar tillsammans med de övriga deltagande universiteten, Helsingfors, Oslo, Aarhus Universitet, Copenhagen Business School och University of Iceland, en forskningshub som ska bedriva banbrytande forskning på temat Norden i en föränderlig värld. Ett annat spännande projekt är SEASIDE, som är ett miljöhistoriskt samarbetsprojekt mellan högskolan och Västerviks museum, bekostat av Östersjöstiftelsen. Projektet kommer att undersöka hur människan anpassat sig till miljö- och klimatförändringar och hur hon själv förändrat sin närmaste omgivning. Ytterligare ett nytt projekt är ”Romernas språkliga repertoarer in en öppen värld” som ska studera hur språket påverkats av människors rörlighet och nätverkande över landsgränserna. Detta är ett forskningsprogram bekostat av Riksbankens jubileumsfond. Ett sätt att få veta mer om dessa och annan forskning på högskolan är de nio forskarpoddar som tagits fram under året. Det har gjorts som ett samarbete mellan studenter från medieteknik och journalistik tillsammans med forskare inom högskolan och Kommunikationsavdelningen.

Annat som kan nämnas är att under året har meriteringssystemet för lärare etablerats. Efter ansökan och prövning har högskolan nu utsett ett antal meriterade och excellenta lärare. Polisutbildningen har nu också flyttat in i sina nya lokaler, Logos och Praxis. Här finns nästan allt som polisutbildningen behöver, alltifrån skjutbanor till lägenheter med åskådarplatser där praktiska ingripanden kan övas. I och med det är nu polisutbildningen helt och hållet inflyttad här på Södertörns högskola.

Med de orden sätter jag punkt för den här tillbakablicken och nu kommer jag själv att ta helg, och vill med detta önska oss alla en välförtjänt vila över jul- och nyårshelgerna!

Gustav

Akademiskt skrivande

I akademin och i akademisk utbildning är förstås skrivande av text något mycket centralt. Förutom att det jag skriver förhoppningsvis blir läst av någon, så är det också vid själva skrivandet som jag strukturerar mina tankar och får klart för mig vad jag egentligen vill säga. Akademisk text är också en egen genre som har sina egna krav och villkor. Att det är svårt att skriva vet alla som gör det. Även efter ett långt akademiskt liv kräver skrivandet av till exempel detta inte särskilt akademiska blogginlägg en viss tid, koncentration och ansträngning. Så hur kan nya studenter lära sig detta?

I förmiddags hade jag förmånen och nöjet att sitta med på ett seminarium med förstaårsstudenter på IMER programmet som handlade om akademiskt skrivande. Baserat på texter som studenterna håller på att skriva i en pågående kurs diskuterades olika sätt att inleda och avsluta en text, hur man hänvisar till källor, att ett stycke inleds med en kärnmening, vilken stil en akademisk text har, och varför det är klokt att hålla sig till den, etc, etc. Lärarna hade plockat ut exempel ur studenternas texter som illustrerade olika aspekter på hur man kan skriva och gruppen diskuterade för- och nackdelar med olika sätt att göra det. Det var en aktiv och bra diskussion med många bra frågor och inlägg från studenterna.

Jag hörde förstås också saker som jag inte riktigt har tänkt på när det gäller mitt eget skrivande, och jag märker att jag nu har blivit lite självkritisk; en fråga till studenterna (och till mig) var om det var något ord som jag själv känner att jag använder för ofta, eller som inte passar. Det ord jag använder för ofta är ett som finns i det ovanstående stycket: ’etc’. Det är bekvämt men lättjefullt och gör texten mindre precis. Men ett blogginlägg kan kanske iofs få ha lite bekväma luddigheter, udda förkortningar och talspråkliga vändningar som inte passar i akademisk text, så det får stå kvar.

Slutligen, tack till lärarna och studenterna för att jag fick vara med!

Äntligen höst

Nu när en terminsvecka har gått är det som rektor härligt att återigen se hur högskolanfylls med prat, skratt, diskussioner och samtal. Den nyfikenhet, kunskapstörst och det engagemang som är själva kärnan i både forskning och utbildning är det som ger nerv och liv till högskolan och hela vårt campus.

I höst har vi äran att ta emot långt över tusen nya studenter, och säga välkomna tillbaka till ännu fler. Välkommen till dig som vill bli lärare, polis, socionom, arkivarie, journalist, retoriker, historiker, arkeolog, spelkonstruktör, kommunikatör, ekonom – eller vad just du hittat hos oss som motsvarar ditt intresse. Vår uppgift är att utbilda er på allra bästa sätt för den verklighet och den bransch ni kommer att möta när ni är klara här. Vi vet att ni kommer att göra skillnad.

Några nyheter inför hösten främst för dig som student är att Ladok har uppdaterats, vilket gör att du nu själv kan sköta mycket av din egen studieadministration. Därtill har ett nytt system för tentamensanmälan införts. Mer information om hur du använder det systemet finns på Studiewebben. Ytterligare en nyhet är att du som student nu kan använda EduID för att hantera ditt studentkonto. Allt om EduID finns på deras webbplats.

Under det här läsåret kommer vi på högskolan också att behöva börja tänka på våra strategier: Vårt dokument ”Vision, ethos, mål och strategier för Södertörns högskola” gäller för perioden 2015-2019, och det är alltså dags att tänka på vad som är viktigt för oss från år 2020. Här har vi ett tillfälle att prata om och fördjupa de stora frågorna, varför är vi här, vad är vårt uppdrag. Under hösten ska vi ta fram en plan för hur det här ska gå till, och jag hoppas att många sedan kan vara delaktiga i detta under nästa år.

Jag hoppas att sommaren har inneburit tid för återhämtning och vila. Välkommen tillbaka till en ny termin vid Södertörns högskola!

Några tillbakablickar på våren – och en önskan om en glad sommar!

Nu när sommaren och semestrarna närmar sig tänkte jag passa på att blicka tillbaka på den vårtermin vi nu avslutar och göra några korta nedslag. En summering som naturligtvis inte gör några som helst anspråk på att vara komplett!

I början av året fick vi en ny hyresgäst och granne – Delegationen mot Segregation, Delmos. Med tanke på en av högskolans forskningsprofiler, den mot ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, finns det mycket forskning kring de frågeställningar som den nya myndigheten kommer att arbeta med. Särskilt forskning om mekanismer som bryter och överbryggar segregation och samhällsklyftor, och vi ser fram emot att få bidra med forskningsresultat.

Som ni vet fattades beslut om internt finansierad forskningstid i slutet av förra året. Den övergripande målsättningen med den nya fördelningsmodellen är att säkerställa att Södertörns högskola kan rekrytera och behålla akademisk personal genom att erbjuda attraktiva anställningar. Den nya modellen ska nu användas från halvårsskiftet och jag ser fram emot att utvärdera detta efter en tid.

En väldigt rolig sak som hände alldeles nyss var att Ranja Shamoun som tog sin lärarexamen hos oss  förra året har fått priset ”min lärare” av Lilla Aktuellt (https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/ranja-ar-arets-min-larare). Grattis Ranja!

Andra glädjande saker inom utbildningen som kan nämnas är att vi nyligen har fått examenstillstånd för master i medieteknik. Ett stort steg för en av våra mest sökta utbildningar – en av de mest sökta i landet inom sitt område till och med! Socionomutbildningen där vi fick examenstillstånd för ett år sedan har nu fått ett starkt ökande antal sökande. Trist är dock att notera att när höstens ansökningssiffror kom så ser vi att vi har ett minskat antal sökande. Minskade årskullar är en förklaring, god konjunktur en annan. Vi behöver dock titta närmare på vad vi kan göra för att locka fler av de som ändå söker en högskoleutbildning just till oss.

Som ett exempel på något spännande i forskningen så blir Södertörns högskola nu del av ett nordiskt forskningshub: ”Re-imagining Norden in an Evolving World”. ReNEW, som förkortningen lyder, är ett strategiskt samarbete som under de kommande sex åren kommer att öka kontaktytorna – genom mobilitet, konferenser och utbildning – mellan sex nordiska universitet i ett strategiskt och världsledande nav som forskar om Norden. Södertörns högskola blir det enda svenska lärosätet i samarbetet och övriga nordiska deltagare är Helsingfors Universitet, Oslo Universitet, Aarhus Universitet, Copenhagen Business School och University of Iceland.

Under våren har också många av våra avdelningar haft mycket jobb med att se till att vi från och med 25 maj följer den nya dataskyddsförordningen, GDPR. Ett omfattande, systematiskt och noggrant arbete har utförts!

Efter MeToo rörelsen tillsatte Arbetsmiljökommittén hösten 2017 en arbetsgrupp för att kartlägga det pågående arbetet mot sexuella trakasserier på högskolan. Arbetsgruppen har lämnat förslag på ett antal åtgärder, som vi kommer att genomföra allt eftersom. Jag kan inte nog understryka att trakasserier, i vilken form de än är, är fullständigt oacceptabla.

Till slut vill jag tacka alla på Södertörns högskola för den här vårterminen. Det är ännu några dagar kvar innan midsommar, men ganska snart blir det för många av oss tid för återhämtning och eftertanke och vila. Jag önskar oss alla en härlig sommar!

Samverkan som kollegial bildningsresa /med förhinder?/

Dagens inlägg handlar om samverkan, och är inte skrivet av mig Gustav utan av Pamela Schultz Nybacka (http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_personal_publ_sv_002230), lektor i företagsekonomi.

Varsågod Pamela!

Samverkan som kollegial bildningsresa /med förhinder?/

”Äntligen får jag chansen att delta i ett kollegialt sammanhang kring utvecklingen av samverkan!” Så tänker jag från första dagen på en workshop om samverkan i högskolans regi. Lärprocessen ”Samverkansintegrerad utbildning” är en av SH:s pågående högskoleövergripande samverkansaktiviteter och leds av Erik Falk, handläggare AVM, och Caroline Palm, konsult. Lärprocessen sker på uppdrag av fakulteten och handlar om samverkan som kvalitetsdimension i utbildning. Här ser jag möjligheten att lära av och bidra till andra på ett högskoleövergripande plan samt fördjupa min egen praktik rent konkret. Jag har arbetat med samverkan i många år, ända sedan starten av min forskarutbildning. Jag var en av tre utvärderare av Stockholms Akademiska Forum (StAF) och fick upp ögonen för vad som då kallades ”tredje uppgiften”. Sedan dess strävar jag att förena akademins tre uppdrag i vad jag ser som en genomgripande ”samverksamhet”.

Workshopen på högskolan har inneburit ett större självförtroende i mitt eget arbete med samverkan. Jag upplever redan nu ett större stöd och mandat att arbeta med samverkan, enskilt och tillsammans med andra. Workshopen lyckades etablera oss deltagare i ett gemensamt sammanhang, som var prestigelöst och idérikt. En bra början till större kollegialitet kring samverkan. Jag ser workshop-serien som ett första spännande steg i denna riktning.

Det finns idag ingen gemensam bild av vad som är kvalitet i samverkan. Jag har funderat mycket över likheter och skillnader i kollegialiteten kring samverkan jämfört med kollegialiteten på de andra områdena. Ett hinder för att kollegialt utveckla och diskutera samverkan kan vara att det lätt hamnar mellan stolarna. Å ena sidan saknar samverkan på sätt och vis akademisk prestige, å andra sidan kan samverkan framstå som omständligt och riskabelt. Samverkan bygger på relationer och förtroende vilket tar tid att skapa. Den som arbetar aktivt med samverkan idag gör personliga åtaganden som inte får erkännande. Här finns en risk för att arbetssituationen till slut blir ohållbar. Och hur ser det ut med likvärdigheten för studenterna när samverkan drivs av eldsjälars låga? Hur ska vi kunna hantera samverkan i de kommande utvärderingarna? Vi behöver en kollegial diskussion om hur samverkan kan främja studenternas lärande och utbildningens kvalitet.

Svårigheten att skapa kollegialitet i fråga om samverkan kan inte hjälpas av påbud uppifrån om att alla ”ska” jobba med samverkan. Här tror jag att det behövs lyhördhet inför befintliga aktiviteter och idéer samt ett genuint arbete på flera plan för att stödja kollegiala processer och en integrerad ”samverksamhet”. Vi behöver samla oss för att våga ta upp frågor som rör likvärdigheten för studenterna och kvaliteten i utbildningen. Hur kan vi ta vara på kraften i enskilda initiativ och ändå utvecklas tillsammans på ett hållbart sätt? Hur kan forskningen spela en roll i samverkan och vice versa? Och vad skapar vi och uppnår tillsammans genom samverkan?

I min forskning och praktiska erfarenhet är samhörighet både en utgångspunkt och ett resultat av samverkan. I samhörigheten ingår det att lyssna in varandra. Samhörighet ger utrymme för samröre, som skapar samspråk genom gemensamma samtal, vilka leder vidare till samarbete och en effektivisering genom samordning, som har potentialen att leda vidare till samverkan, som till sist skapar en känsla av… samhörighet! Denna syn på skeendet är dynamisk och visar hur samverkan både gradvis fördjupar och bygger upp. För mig är arbetet samverkan att likna vid en bildningsresa där vi både lär oss om oss själva och andra samt om världen. Och det är just denna bildningsresa som visar hur forskning, utbildning och samverkan kan sammanlänkas i högskolans samverksamhet.

Pamela Schultz Nybacka

Vårtal

Rektorerna för Stockholms lärosäten turas om att hålla tal till Stockholms studenters mösspåtagning på skansen på valborg. I år var det min tur. Jag hade lite bekymmer med vad jag skulle säga; jag vet inte om jag egentligen själv har så mycket att säga om våren som sådan, och jag har heller aldrig haft en studentmössa. I alla fall är det nedanstående det som blev resultatet. Det fick handla om kunskap. Det får duga som vårtal. Så här går det:

Det år som börjar i slutet av augusti och slutar i juni är snart över, och många av oss har ägnat detta åt kunskap: oftast genom att studera.

Det är ju ett ganska hårt arbete att studera; Då tänker jag inte bara på timmar i bibliotek med tjocka böcker som ska läsas, saker som ska memoreras, uppsatser som ska skrivas, tal ska räknas, grupparbeten och projekt genomföras.

Men att studera betyder ju också att hela tiden lära sig nytt; att man själv utvecklas och förändras. Ofta är det vissa ögonblick när det är väldigt roligt: nya perspektiv öppnar sig, saker som verkade väldigt obegripliga faller på plats och går att överblicka. Men det kan också vara tvärtom: frustrerande. Hur jag än tar i så begriper jag inte. Det som verkade enkelt visar sig vara komplicerat.  Eller så gör jag nya insikter och förstår saker som gör att jag ser världen lite mörkare, och att problem som jag kanske visste fanns visar sig större och värre.

Lärande är i allmänhet en process som först går upp (det här är ju enkelt!). Sedan blir det krångligt (varför stämmer inte det jag läser här med det jag läser där, och alltihop är ju överhuvudtaget obegripligt!). Det kan vara ganska jobbigt. När sedan mina förutfattade meningar och missuppfattningar har fått ge vika, de olika förklaringarna jag läser har visat sig ha sina begränsningar, klarnar det så småningom. Det lossnar, saker faller på plats – kunskap har uppstått. Och jag kommer ut; klokare eller inte, men i alla fall: lite annorlunda.

Men hur kopplar jag ihop detta med våren?  Jag gör förstås liten parallell med naturen: Naturen har hållit på och krånglat med snålblåst, mörker och snöslask, ända sedan oktober-november. Varit nere i förvirring, inte begripit, får inte ihop det. Men plötsligt, faller saker på plats; det ljusnar, det lossnar. Löv slår ut, knoppar brister. Kommer ut, annorlunda! Snart är det sommar!

Vi behöver fler lärare

Lärarutbildningen på Södertörns högskola är en av våra största utbildningar som också har överlag ett bra söktryck och goda resultat. Att lärarutbildningen också är viktig för samhället får jag bekräftat när jag träffar företrädare för södertörnskommunerna, där kommer hela tiden frågan upp hur vi tillsammans ska få till skolor som skapar möjligheter för eleverna och utveckling i samhället. Det handlar om sådant som att hitta praktik och VFU-platser till våra studenter, hur kan vi bidra till livslångt lärande för yrkesverksamma lärare, och hur vi kan bidra med vår forskning till skolans utveckling.

En fråga som hela tiden kommer upp är lärarbristen. Skolverket räknar med att det skulle behöva examineras ungefär dubbelt så många lärare per år för att möta behovet. Orsakerna till lärarbristen är flera. Befolkningen växer samtidigt som många går i pension. Dessutom har läraryrket oförtjänt dåligt rykte och uppfattas inte som attraktivt. Alltför många har en felaktig bild av löneläget, utsikterna för att göra karriär och hur skolans arbetsmiljö är.

För att få fler att välja lärarutbildningen nu inför hösten har Södertörns högskola tillsammans med 13 andra lärosäten gått samman i kampanjen ”Jag är lärare” (jagarlarare.se). Att vi går ihop på det sättet ska förhoppningsvis göra det lättare att nå ut till potentiella studenter, och att fler upptäcker möjligheten till ett viktigt jobb där det går att göra skillnad. Ansatsen i kampanjen är att få fler att pröva tanken att se sig som lärare. Vi vill tillsammans visa på de många positiva sidor som finns i att arbeta med undervisning. Vi vill öppna porten till ett kreativt och utvecklande arbetsliv där mötet med unga människor och privilegiet att bidra till deras utveckling är grunden.

Stockholm och Södertörns högskola

Södertörns högskola finns i Flemingsberg av en anledning; på en power-pointbild som jag visar ofta står att ett av våra uppdrag sedan starten är att ”Öka övergången till högre studier i södra Storstockholm”. När jag visar den brukar jag säga att det gör vi förstås, men att vi också uppfattar uppdraget bredare, som att vi ska vara en motor som bidrar till utvecklingen av södra Stockholm på många olika sätt. Ett är förstås just att attrahera studenter från regionen och erbjuda utbildning här. Vi har ju också på många sätt samarbete med kommunerna omkring oss, med till exempel verksamhetsförlagd utbildning eller praktikplatser, inte minst i lärarutbildningen. Som det lärosäte som är hemma i Flemingsberg vill vi också vara med och göra Flemingsberg till ett ledande universitetscampus i landet.

Vi kan också bidra med vår kunskap och vår forskning i den snabba utbyggnad av Stockholm som sker nu. Stockholm växer så det knakar och det är här i Flemingsberg och de andra ’regionala stadskärnorna’ som det händer; vilket har diskuterats tillexempel i arena huddinge, och på seminariet ’Framtidens stad – hållbar livsstil oavsett ekonomiska förutsättningar’. Det ger förstås möjligheter att både lyckas och misslyckas när ny stad skapas, och i ett av våra forskningsprojekt studeras hur planeringen kan skapa förutsättningar för socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt och företagande. Vi är också med på andra sidan stan när Barkarbystaden ska byggas. Där startas nu Barkarby Science av Järfälla kommun, tillsammans med näringslivet, Södertörns högskola, mfl. Barkarby Science ska skapa förutsättningar för forskning, innovation och utbildning inom samhällsbyggnad och hållbar stadsbyggnad, i samband med planerandet och byggandet av den nya Barkarbystaden.

Detta är bara exempel på sätt som vi bidrar till regionen på. Som ett led i detta  har vi nyligen träffat landstingets tillväxt- och regionplaneförvaltningen och jag håller nu på att inleda en rad möten med våra närmaste kommuner. Flera av dom känner Södertörns högskola mycket väl redan, men det finns också dom som vi inte är lika väl bekanta med. För att Södertörns högskola ska kunna leva upp till målet att vara en motor för utveckling av södra Stockholm så behöver vi känna varandra, och veta vilka behov och önskemål som finns, och vad vi kan bidra med.

1 2 3 4