Blogg / Rektorsblogg

Rektorsblogg på Södertörns högskola

Tyckande och fakta

Som kanske några såg så nämndes Södertörns högskola i tisdags 28e april på DNs ledarsida, under rubriken ’Sverige är större än Södertörn’. Detta med anledning av att Victoria Kawesa, adjunkt här på Södertörns högskola, i helgen blev partiledare för Fi, och jag gratulerar henne förstås till detta uppdrag. Men det var inte det som var ledarskribentens ärende, eller anledningen till att Södertörns högskola nämndes i artikeln. I stället använde skribenten Södertörns högskola som symbol för allt han ogillar med Fi. Jag har förstås ingenting att invända mot att ledarskribenter har åsikter om Fi och skriver om dessa, men vad man än tycker om Fi eller annat så är det illa när högskolan okunnigt och fördomsfullt används som ett slagträ, eller som en halmdocka. Vi är ju vana vid att det görs på ställen som flashback och avpixlat, men det är olustigt när det nu också sker på DNs ledarsida.

Lite fakta kring Södertörn är ju att:

På Södertörns högskola arbetar 800 personer och studerar mer än 11 000 studenter, som förstås representerar alla olika åsikter och partitillhörigheter. Som offentlig myndighet är vi självklart partipolitiskt obundna.

Några av våra största utbildningar är lärarutbildningarna, företagsekonomi, journalistik samt polisutbildningen. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har under åren 2011-2014 utvärderat kvaliteten på alla utbildningar vid Sveriges lärosäten på grundnivå och avancerad nivå som leder till en examen, cirka 2100 utbildningar, och där kommer Södertörn väl ut. Andelen lärare som har forskarutbildning är 65 procent, bara tre lärosäten har högre andel. (Siffror från 2014). Söktrycket till Södertörns högskola låg vid höstterminen 2016 på en toppnivå i landet med 1,7 behöriga förstahandssökande per antagen student. Det är lika många som Chalmers Tekniska högskola och Lunds universitet. Södertörn bedriver framgångsrik forskning i nationalekonomi, sociologi, statsvetenskap, genusvetenskap, filosofi och miljövetenskap, för att nu bara nämna några av våra områden. Södertörns högskola har också som en viktig del i sitt uppdrag att bredda rekryteringen till högskolan, varför vi placerades här i Flemingsberg vid starten 1996. Det har lett till en stor mångfald bland våra studenter som vi är mycket stolta över.

 

Jag mailade ungefär det ovanstående till skribenten i fråga, tillsammans med en protest mot att vi görs till föremål för svepande generaliseringar på DNs ledarsida. Jag gav honom också en uppriktigt menad inbjudan att besöka oss och bilda sig en uppfattning om vår verksamhet på plats. Och fick också ett svar där skribenten lovar att vakta sin tunga när han framgent skriver ordet Södertörn. Så med det låter jag detta vila för ögonblicket.

Våra studenter vill något annat

De senaste veckorna har jag ägnat en del tid åt att ta del av vår pågående marknadsföringskampanj, se jagvillnågotannat.se. Syftet är förstås att få fler att upptäcka oss och att välja att studera hos oss så här i ansökningstider. Det är en stark kampanj som rör hela Södertörns högskola, som tar ställning och kopplar till våra strategier och vår vision.

Bakom en sådan här kampanj ligger som jag har förstått bland annat undersökningar som visar att de blivande studenterna har ett stort samhällsintresse och att de vill studera och arbeta med något som intresserar dem. De är dessutom oroliga över att välja fel utbildning och känner också oro över vart världen är på väg. Det här är en oro som är lätt att dela; vår omvärld präglas av växande nationalism, faktaresistens, krig och våld, miljöproblem. Det som gör mig glad är att unga idag visar så stor vilja att vara med och bidra till att förändra. Vi har ju i vår vision slagit fast att vi vill vara platsen för samtal om vår tids stora frågor, och vi välkomnar verkligen blivande studenter som vill delta i de här samtalen med oss. Det finns förstås också mycket i världen som förändras till det bättre, som att fattigdomen minskar totalt sett – men den utvecklingen hotas samtidigt av allt ifrån klimatförändringar till växande politisk oro.

VI kopplar ju i och med kampanjen och nu i arbetet framöver ihop våra utbildningar med FN:s 17 globala mål för en hållbar framtid. De 17 målen utgör ju en genomtänkt karta över det som vi tillsammans behöver åstadkomma för en bra framtid. Vad kan då vara viktigare än att knyta an till dessa? Det är också intressant att på det här sättet se hur våra olika program och kurser tar upp de 17 målen. Alltifrån programmen Miljö och utveckling, Journalistik med samhällsstudier, Grundlärarutbildning med interkulturell profil, till någon av kurserna Historia A med genus- och interkulturellt perspektiv, eller Retorik A så finns de 17 målen där.

Saker att göra i vår

I min dator har jag en power-point bild som jag visar i lite olika sammanhang just nu. Den har titeln ’Saker att arbeta mot under våren’; alltså ett lite ödmjukt sätt att formulera det som behöver arbetas med fram till sommaren. Det som står där är också de frågor som nu upptar mycket av min tid.

En punkt är ’forskning i tjänsten’; detta har ju varit en fråga som jag har mött många gånger under hösten. Med de nya medel som vi nu i och med den nya forskningspropositionen räknar med ska komma så finns kanske möjligheter att tänka lite nytt kring detta. Grovt räknat så kan vi anta att det finns ca 20 Mkr mer i anslaget för forskning och forskarutbildning från 2018. 20 Mkr är ju mycket pengar, men med ca 250 professorer och lektorer på Södertörn så är det många som ska dela på kakan. Jag vänder och vrider nu i alla fall på detta och diskuterar i olika sammanhang för att se vad som kan göras. En intressant tanke som har kommit upp som kanske har fördelar är att skapa ett utbyggt system av forskningsterminer, där forskande lärare regelbundet får en forskningstermin. Men det är mycket i det här som behöver bearbetas. Allteftersom mer konkreta förslag kommer fram så ska de föras ut så att en bred diskussion kan föras på högskolan.

En annan punkt som finns här är ’Nytt ÖSS-äskande’. Högskolan lämnar ju i augusti varje år in sitt äskande till Östersjöstiftelsen och det behöver arbetas fram under våren. Äskandet för 2018, och budgeten för ÖSS-medlen, lär vara relativt likt det som har gällt tidigare, men justeringar av storleken på de olika posterna kan komma att diskuteras. Det skulle vara intressant här också att se hur vi, tillsammans med övriga medel, skulle kunna hålla uppe finansieringen av doktorander, och kanske öka långsiktigheten i forskningsfinansiering för fakultetens medlemmar.

Andra viktiga punkter som jag också kommer att ha anledning att återkomma till är ’Kvalitetssystem i utbildningen’ och ’jämställdhetsintegrering’. Kvalitetssystemet i utbildningen ska fokusera på våra arbetssätt och är ju det som UKÄ ska granska för att utvärdera utbildning. Jämställdhetsintegrering är det uppdrag alla universitet och högskolor har fått att gå igenom sin verksamhet för att identifiera faktorer och arbetssätt som återskapar ojämställdhet, och sedan förändra dessa. Ansatserna i båda uppdragen är viktiga och lyckas vi integrera dem med varandra kommer det leda till såväl högre kvalitet i utbildningen som mer jämställdhet!

 

Scholars at Risk

För ett litet tag sedan gick Södertörns högskola med i ett internationellt nätverk som verkar globalt för att stå upp för den akademiska friheten. Scholars at Risk är ett nätverk som startades 1999 på University of Chicago och består idag av ca 450 högskolor och universitet runt om i världen varav 15 finns i Sverige. Genom vårt medlemskap får vi en möjlighet att engagera oss i den akademiska friheten globalt tillsammans med andra lärosäten. Genom det material som finns tillgängligt på Scholars at Risk har vi möjlighet att skapa engagemang hos våra studenter, och även ge utrymme för att ytterligare internationalisera vår utbildning.

Inom ramen för Scholars at Risk kan vi både engagera oss i främjandet av akademisk frihet genom opinionsbildning internationellt, men också själva ta emot en forskare som gästforskare. I dagsläget är det endast Göteborgs universitet och högskolan i Borås som har tagit emot en forskare inom ramen för Scholars at Risk, men fler lärosäten i Sverige undersöker just nu möjligheten, och vi bör också ta vara på detta. Vi kan också använda oss av de Scholars-at-risk-forskare som finns vid andra lärosäten för gästföreläsningar. Här finns till exempel kunskap om de enorma kulturarv i Aleppo som nu går förlorade.

Mer information om arbete kring flykt och migration på Södertörns högskola finns här:

Flykt och migration

Migration och mångkultur – aktuell forskning

Nya rektorer

Nu från årsskiftet har högskolans ledning förändrats. Sören Jansson lämnar sitt uppdrag som prorektor, men kommer att vara kvar ett tag och arbeta med utredningsuppdrag av olika slag. Det är tryggt för mig att veta att han med sin mångåriga erfarenhet och kunskap om högskolan finns kvar i huset.

Uppdraget som prorektor och rektors ställföreträdare övertas nu av Kerstin Cassel. Kerstin är docent i arkeologi på Södertörns högskola sedan 2003 och hon har handlett doktorander och undervisat på alla nivåer. Hon har bland annat varit ämnessamordnare, suttit i högskolestyrelsen, institutionsstyrelser och programutvecklingsgrupper, och varit ledamot i fakultetsnämnden. Hennes uppgifter som prorektor består dels i att så fort jag inte är tillgänglig träda in i mitt ställe i allt vad det kan vara, från beslutsfattande, till att representera högskolan. Hon kommer också att ha egna fokusområden. Dessa kan komma att skifta över tid, men till att börja med kommer Kerstin att titta på forskarutbildningen. Det är nu sex år sedan högskolan fick examensrätt för sina forskarutbildningar, och det kan vara dags att se över mål och arbetssätt, alltifrån rekrytering till disputation.

En ny position som vi nu inrättar är uppdraget som vicerektor för forskning, och det har Ulla Manns, professor i genusvetenskap, åtagit sig. Arbetet innebär att bevaka och driva forskningsfrågor internt och externt i syfte att säkra kvaliteten och öka volymen på forskningen vid Södertörns högskola, samt verka för att högskolans gemensamma forskningsstrategi är aktuell och förankrad i kollegiet. I uppdraget ingår vidare att utveckla internt stöd till forskning, att delta i och driva interna processer för prioritering mellan olika satsningsområden och forskningsområden, att bedriva forskningsrelaterad bevakning, bygga relationer till externa finansiärer och till Östersjöstiftelsen, samt utveckla kontakten med forskningsmiljöer i närområdet.

Nils Ekedahl, docent i retorik, kommer framöver att ha ett uppdrag som vicerektor för utbildning. Nils har under flera år varit prorektor och har i praktiken gjort mycket av det som jag skulle vilja lägga under rubriken vicerektor för utbildning, och har med sig mycket kunskap om högskolans verksamhet och bakgrund till den pågående utvecklingen. En stor aktuell fråga just nu är det system för kvalitetsutveckling i utbildningen som vi behöver formulera, och som kommer att vara utgångspunkten för UKÄs granskningar av vår utbildning. Det ska fokusera i första hand på arbetssätt och processer som skapar kvalitet, och mindre på mätningar av resultat i efterhand. Jag kan tycka att det är en bra ansats, som, om vi gör det rätt, faktiskt kan leda till nytänkande och bättre utbildning. En annan fråga är att fortsätta överflyttningen av polisutbildningen hit och fortsätta att ta vara på de möjligheter som ges av att den sker här i samspel med hela den övriga högskolan.

Julavslutning

Nu när det strax är jul, känns det för mig som att det har varit en bra höst för Södertörns högskola. Bland alla de saker som jag skulle kunna ta upp kan nämnas Chantal Mouffe, som vid årets akademiska högtid den 25e november promoverades till hedersdoktor. För trettonde året i rad gavs i november en föreläsning i serien Södertörn Lectures, där Robert Jackson talade på temat “The Council of Europe and a human rights’ rationale for education about religions and beliefs”.

Södertörns högskola fick egen examensrätt i sina forskarutbildningsområden år 2010, och nu har också våra egna doktorer börjat disputera. Vid den akademiska högtiden promoverades fem av dessa och antalet lär komma att öka. De första polisstudenterna påbörjade sin aspirantutbildning under hösten, och återkommer i vår för att avsluta med examensarbete och sedan bli den första kullen poliser från Södertörn.

Regionen och Flemingsberg växer och utvecklas, och högskolan har en viktig roll i detta. Det syns bland annat i projektet ”Att återskapa förorten i fragmenterade landskap”, finansierat av KK-stiftelsen, som har kommit igång under hösten. Jag märker när jag träffar företrädare för kommunerna och landstinget ett stort intresse för den kunskap som finns hos oss.

Regeringen lade fram en forskningsproposition i november som ger bra möjligheter för Södertörns högskola. Vi får en mycket välkommen höjning av vårt basanslag för forskning och forskarutbildning, och vi borde kunna vara framgångsrika i flera av de strategiska områden som identifieras. Vi fick också en bra utdelning från forskningsråden, från vetenskapsrådet kom beslut som ger oss 19 Mkr, och vi har också fått utdelning från Riksbankens Jubileumsfond och andra finansiärer.

Avslutningsvis vill jag tacka alla på Södertörns högskola för min första termin som rektor. Jag har känt mig mycket välkommen ända från början. Mina första intryck från i somras har förstärkts och fördjupats allteftersom veckorna har gått och jag har träffat fler och fler av alla som finns här. Jag gläder mig varje dag åt all den kunskap och det engagemang jag möter.

Och så vill jag önska alla en god jul och ett gott nytt år!

Forskningspropositionen för oss

Regeringens proposition ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” lades fram för riksdagen den 24 november och har nu hunnit diskuteras något. Det har funnits flera tillfällen att höra Helene Hellmark Knutsson redogöra för innehållet, jag deltog för en dryg vecka sedan när propositionen diskuterades ur ett jämställdhetsperspektiv. Nu på onsdag den 15e december ska regeringen presentera innehållet för rektorer och finansiärer.

För Södertörns högskola kan jag inte säga annat än att den inriktning som ges i forskningspropositionen är positiv. Som en del i att höja basanslagen för lärosätena sätts en miniminivå för anslaget för forskning och forskarutbildning år 2020 till 12000 kr per helårsstudent. För Södertörns högskola, med mer än 6000 helårsstudenter, så innebär det en mycket välkommen förstärkning från dagens 57 Mkr. Det kommer att komma väl till pass för oss när vi nu ska ansöka om forskarutbildning i utbildningsvetenskap, och kunna hålla en nivå på forskning i våra allmänna ämnen. Det är också mycket välkommet att de medel som går att söka inom humaniora och samhällsvetenskap ökar. Vi bör kunna konkurrera framgångsrikt där och öka vår totala forskningsvolym.

Propositionen betonar samverkan starkt, inte minst syns det ju i titeln, och det finns olika åsikter om detta. För vår del, och med inriktningen på de strategiska områden som förs fram, så borde vi hursomhelst ha mycket att bidra med, vare sig det är fråga om hållbar samhällsutveckling eller migration. Forskare från Södertörn är redan mycket engagerade i sådana projekt. Det passar också mycket bra in i uppdraget att vara en del i utvecklingen av södra Stockholm, som ju sedan starten ett viktigt tema för oss.

Ordet ’samverkan’ kan också betyda många olika saker, inte bara entreprenörskap i teknik och medicin. När jag tänker på SHs samverkan med omgivande samhälle tänker jag förstås på projekt kring stadsutveckling, men också på utbildning av brobyggare med den Romska minoriteten, forskning som anknyter till skolan och lärarutbildningen, samarbeten med muséer, och bidrag till samhälls- och kulturdebatt. Dethär är frågor vi skulle vara engagerade i under alla omständigheter. Oavsett hur de syns eller inte syns i till exempel den indikator för samverkan som ska tas fram så betyder propositionen att uppmärksamheten och resurserna för att arbeta med sådana frågor kommer att öka.

Onormal onsdag

Onsdagen den 9 november var egentligen på flera sätt en mycket bra dag. Jag tillbringade förmiddagen tillsammans med institutionen för naturvetenskap miljö och teknik som hade en heldag kring blended learning och flipped classroom. I min tolkning betyder det undervisningsmetoder som delvis med elektroniska hjälpmedel skapar interaktiva lärandesituationer där studenterna är mer aktiva och också lär av varandra. IKT-pedagogerna Anna och Rickard höll i det hela. Jag fick visa upp mina egna anspråkslösa erfarenheter från egen undervisning med föreläsningar med clickers.

På eftermiddagen var jag med ett tag på den årliga genusvetardagen och hörde bland annat om turistisk vithet, och om en turism som vill se ’ursprungliga’ folk och miljöer. När ’ursprunglighet’ också innebär att vara fattig och inte ha tillgång till sådant som utbildning blir den turismen ganska komplicerad. På kvällen var jag sedan på KTH och var med och avtackade KTHs rektor Peter Gudmundson som slutar sitt uppdrag denna vecka. Och där hade jag med mig som present till honom boken ’Vad är praktisk kunskap?’ från CPK här på Södertörn.

Så långt en rolig, intressant och bra dag.

Att det sedan också var en dag med det värsta snöfallet på 111 år och fullständig trafikkollaps orsakade förstås en hel del bekymmer, för mig som för alla Södertörns studenter, lärare och anställda. Jag kom i alla fall hem till slut vid halv nio efter att ha åkt från östermalm vid sextiden.

Men sen var det det amerikanska valresultatet. Det har sagts och sägs mycket om det redan, och jag tänker inte referera detta. Jag konstaterar bara att Södertörns uppdrag kring mångkulturalitet, och visionen att bidra till en hållbar samhällsutveckling genom bildning och kritiska samtal om vår tids stora frågor, är fortsatt oerhört viktig. På Södertörn finns mycket kunskap som lär bli än mer relevant nu.

Östersjö, Östeuropa och litteraturvetenskapen

Södertörn har sedan starten sitt östersjötema, och dessutom Östersjöstiftelsen som har som uppgift att stödja östersjö- och Östeuropa-forskning vid Södertörns högskola. Jag tror ju att det är en mycket värdefull nisch och möjlighet för Södertörn i stort, även om det inte är självklart att alla ämnen och forskningsfrågor har en direkt koppling till östersjön eller Östeuropa.

När jag nu går runt och träffar alla olika ämnen så har jag med mig det som en stående fråga, alltså ’ni som forskar och undervisar i ämnet X, hur passar det här med Östersjö in hos er?’

När jag nyligen var hos litteraturvetenskap var reaktionen på detta att ’jamen en viktig sak hos oss är ju svensk litteratur på svenska, som ett sätt att förstå utvecklingen i Sverige, så för oss så kan det bli lite krångligt med forskning om litteratur på östeuropeiska språk.’ Efter att ha diskuterat ett tag formulerade en av deltagarna ämnets uppgift som ’att förstå vad det är att vara svensk, på svenska, i en föränderlig värld’. I ljuset av globaliseringen, ökade spänningar kring östersjön, och ökande nationalism i Östeuropa, kändes detta för mig som mycket angelägna frågor. Med en ökande populism och nationalism även i Sverige, blir det dessutom extra viktigt att diskutera vad det egentligen kan innebära att vara svensk på svenska.

Jag fick förstås höra också mycket annat intressant om litteraturvetenskap. Men jag tar också med mig att även för studiet av svensk litteratur så finns viktiga östersjö- och östeuropaperspektiv att ta vara på. Av de svar jag får överlag, så stärks jag i min bild av att östersjötemat faktiskt finns närvarande på många olika sätt, även där det inte skulle verka uppenbart.

Julia Kristeva

Jag lyssnade nyss på Julia Kristeva, en mycket framstående fransk intellektuell, filosof och psykoanalytiker. Hon är huvudperson på the Kristeva Circles konferens här på Södertörn 13-15 oktober. Konferensen inleddes med att hon gav ett föredrag med titeln ’interpreting radical evil’; hur ska man förstå radikal ondska.

Julia Kristeva talade om hur det egentligen går till när unga människor blir radikaliserade och går in i helt destruktiva roller, som att resa till Syrien för att ansluta sig till IS. Den tes som jag uppfattade (med mina begränsade förkunskaper i filosofi och psykoanalys) var ungefär som följer: I tonåren (adolescence) söker unga människor efter idealitet och saker att tro på. Det kan verka som ett trivialt påstående, men som jag förstod henne är detta sökande en vital del i hur människor skapar sin identitet, upprättar sin egen person och hur en ska förhålla sig till andra människor. Alltså inte en lite romantiskt barnslig fas som vi bara ska ta oss igenom utan nånting som är avgörande för att bli människa.

När det då inte finns något positivt och trovärdigt att tro på, kan den unga människan i stället drabbas av en ’adolescence ideality disorder’, kanske skulle det kunna kallas tonårsidealitets-störning på svenska. Detta kan leda till att personen gör destruktiva saker, som att ansluta sig till IS och begå terrorhandlingar. Julia Kristeva berättade om Souad som hon hade fått kontakt med genom sitt arbete inom vården. Souad hade högsta betyg i alla ämnen, hade drabbats av anorexi i tidiga tonåren, för att sedan i 15 årsåldern fantisera om att resa till Syrien och gifta sig med en IS-krigare.

Det botemedel som Julia Kristeva ville föreslå är då: fyll detta tomrum hos tonåringen och den unga vuxna med positiv idealitet! Som ger meningsfulla saker att göra och som knyter an till kultur och mänskliga rättigheter. Här finns då en viktig uppgift för alla vuxna, inte minst lärare, professorer, och alla som arbetar med utbildning.

1 2