Rektorsblogg

Rektorsblogg på Södertörns högskola

Styrning och resurser

En utredning som arbetar nu och vars förslag kan komma att få stor betydelse för hela högskolesektorn är styr- och resursutredningen, kortare benämnd STRUT. Utredare är Pam Fredman, tidigare rektor för Göteborgs universitet, med lång och gedigen erfarenhet. Hon har det svåra uppdraget att göra en samlad översyn av univer­si­te­tens och högskolornas styr­ning, inklusive resurstill­delning. Det handlar alltså både om enligt vilka principer staten ska fördela pengar, och på vilket sätt den ska styra lärosätena. Detta är förstås två olika saker; vi har ju nu stor frihet att använda anslagsmedel till den ena eller andra forskningen eller utbildningen, och vi har också uppdrag som vi förväntas utföra utan att det är några specifika pengar kopplade till dem. För att ytterligare krångla till det så gränsar detta också till frågor om lärosätenas autonomi, vilket dock ligger utanför utredningens uppdrag.

Dagens system har funnits länge, och att det kan vara dags att se över det lär få invända mot. Mycket förenklat kan det sägas att vi i grundutbildningen har en fast summa pengar att utbilda för. Kvalitén i utbildningen granskar UKÄ, men det finns inte egentligen några ekonomiska incitament eller nyckeltal kopplade till utbildningsanslaget, utan det är baserat på volym. I anslaget för forskning och forskarutbildning däremot finns indikatorer för bibliometri och externfinansiering, och kanske snart också en för samverkan, som påverkar anslagets storlek. Södertörns högskola får forskningsanslaget baserat på ett garantibelopp, så detta påverkar inte oss så som det ser ut nu, men jag tycker ändå att det är intressant att de två anslagen styrs av så helt olika logiker: I utbildningen är det volym som styr och kvalitet utvärderas utan ekonomiska styrmedel, medan det i forskningen inte finns något mått på volym, men däremot en förhoppning om att ekonomiska incitament ska ge kvalitet. Ett intressant tankeexperiment kunde vara att känna på hur det skulle bli om vi bytte logik mellan de två!

Det finns mycket för utredningen att tänka på. Det som den föreslår ska effektivt och ändamålsenligt stödja målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, och ska bland annat också leda till att jämställdheten i sektorn stärks. En fråga är om vi ska fortsätta att ha skilda anslag för forskning och utbildning eller om vi kan ha ett samlat anslag. Hur blir det med prislappar på olika utbildningar? Hur kan en ökad profilering av lärosätena stödjas? Hur ska lärosätenas åtaganden formuleras och förhandlas fram? I dagens regleringsbrev får vi uppdrag ett år i taget, går det att göra detta mer långsiktigt?

Utredningens betänkande ska läggas fram den 3 december 2018, men den har aviserat att den kommer att lägga fram en grov skiss på ett förslag redan nu innan nyår. Fortsättning följer alltså.

Internt finansierad forskningstid, Processen framåt

För snart ett år sedan la regeringen fram forskningspropositionen, (se blogginlägg från i höstas). Där framgår att en förändring i hur anslaget för forskning och forskarutbildning beräknas bör ge en ordentlig och mycket välbehövlig och välkommen förstärkning för Södertörns högskolas del från 2018. Nu har ytterligare ett steg tagits mot detta när regeringens budgetproposition idag har lagts fram. Där framgår att vårt forskningsanslag föreslås öka från 57 Mkr för 2017 till 83 Mkr för 2018.  Det som återstår nu är alltså att riksdagen också röstar för budgeten, vilket ska ske i december.

Vi måste förstås invänta det slutgiltiga beskedet i regleringsbrevet i december, men det hindrar inte att vi tänker och planerar. Som jag hoppas att många på högskolan känner igen, så har frågan om hur ett system som ger en viss internt finansierad forskningstid skulle kunna se ut diskuterats under våren.

En grupp bestående av Fredrika Björklund, Marta Edling, Sören Jansson (sammankallande), Minna Räsänen och Martin Wottle fick i våras i uppdrag att med stöd av Controller Jenny Almén utreda förutsättningar för ökad internt finansierad forskningstid till lärare. Gruppen lämnade den 21 juni sin rapport som finns tillgänglig på internwebben. Jag ska först som sist tacka gruppen för det nedlagda arbetet, och anser att detta ger ett stabilt underlag för de fortsatta diskussioner som nu behöver föras. De ekonomiska förutsättningar som gruppen fick att utgå från var bland annat att 20 Mkr nya medel skulle finnas tillgängliga, och med dagens besked är det något som gäller i högsta grad.

Under hösten behöver de olika modellerna och utredningens förslag och rekommendationer diskuteras brett så att frågorna blir belysta ur olika perspektiv. På projektets hemsida beskrivs en tidplan för den öppna remissomgång som nu har startat. Fakultetsnämnden, institutionsnämnderna, lärarutbildningen, arbetstagarorganisationerna och studentkåren, och alla andra som vill lämna synpunkter ombeds skicka in dessa senast den 7 november. I mitten av remissperioden, den 13 oktober, inbjuds alla anställda till ett allmänt för att diskutera detta. Efter den 7 november sammanställs remissvaren, och ett konkret beslutsförslag formuleras. Detta och de inkomna remissvaren presenteras på ett andra allmänt möte den 8e december. Efter detta görs de justeringar som kan ha kommit upp, och därefter vidtar den gängse beslutsprocessen.

Det ska bli spännande att se vad vi kommer fram till! Men oavsett hur så kommer detta att öppna nya möjligheter.

Teori och praktik

Precis som förra året kommer jag att besöka högskolans alla ämnen under läsåret, och hoppas på öppna samtal om vad som händer i ämnet, vilka spännande möjligheter som finns, och vilka hindren och problemen är. För mig är det också viktigt att hela tiden försöka lära mig och bilda mig om högskolans alla olika verksamheter. Jag kommer förstås aldrig att själv nå djupa kunskaper i sociologi, estetik, mediateknik, etnologi eller polisiärt arbete, för att bara nämna några, men jag vill ju kunna känna att jag vet tillräckligt mycket för att kunna företräda hela högskolan. Det här är också något av det roligaste jag har som rektor; jag tar mig rätten att ställa naiva frågor, och det är spännande och fascinerande att få tillfälle att samtala med Södertörns högskolas alla djupt kunniga lärare och forskare.

Jag har börjat så smått nu med detta och bland annat hälsat på hos journalistik. Mitt intryck från tidigare, att vår journalistutbildning är eftertraktad och högt respekterad i branschen, förstärks. Journalistik är ju också särskilt viktigt i dessa tider när förutsättningarna för nyhetsförmedling förändras snabbt, och själva formerna för hur saker presenteras och sprids också påverkar vad som blir en nyhet.

En fråga som upptog en del av samtalet med journalistikämnet var också spännvidden mellan praktik och teori; den praktiska yrkeskunskapen och erfarenheten hos journalister, socialarbetare, lärare, poliser, eller företagsekonomer är förstås i symbios med de teorier som sociologer, medie- och kommunikationsvetare eller nationalekonomer utvecklar. Att hålla den dialogen och det samspelet igång är förstås något som bidrar till att göra våra utbildningar och vår forskning angelägna och relevanta.

Välkomna!

Så har terminen startat och det är med glädje jag hälsar medarbetare och studenter välkomna till Södertörns högskola! För en del av er studenter är det ett välkommen tillbaka. Ni är vana studenter, hittar till föreläsningssalarna och i biblioteket. För andra av er är det ett välkommen till ett helt nytt liv som student, ett välkommen till att skaffa er kunskaper, och kanske vänner för livet. Jag hoppas att er första vecka här varit bra!

Södertörns högskola har en vision som lyder: ”Södertörns högskola bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom forskningsframsteg, bildning och kritiska samtal om vår tids stora frågor.” Jag tänker att ni som nu fortsätter eller påbörjar era studier här hos oss är de som ju kommer att driva de här samtalen. Att samtalen kanske startar över en kopp kaffe i cafét, fortsätter i föreläsningssalen och lever vidare i kårens lokaler på kvällen. Att vi lyssnar till andras åsikter, som kanske inte alltid stämmer överens med min, att vi respekterar varandras olikheter, att vi förenas av en vilja att hitta lösningar och förändringar till det bättre. Att de här samtalen är viktiga, att ni är viktiga, för att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Stora ord kanske, men jag tror att ni har engagemanget och viljan och som rektor ser jag det som min uppgift att ge er de bästa förutsättningarna och verktygen att föra samtalen och ta till er kunskaperna.

Vi ses säkert i korridorerna framöver, annars kan ni också nå mig på mailadressen rektor@sh.se.

Och till alla medarbetare och samarbetspartners; jag hoppas ni haft en skön sommar och att ni liksom jag ser fram emot att sätta igång ännu ett läsår här på Södertörns högskola.

Tack för det här året!

Jag började jobba på Södertörns högskola nu för exakt ett år sedan. Min första vecka på jobbet i juli 2016 var ganska stillsam, och jag kunde i lugn och ro börja orientera mig i hur högskolan är organiserad, var kaffet finns, hur pengarna flödar, vem som gör vad, och många andra saker. Sedan dess har jag varit med om mycket, lärt mig om områden som jag inte visste nånting om, och träffat och lärt känna många nya människor. Överallt på högskolan har jag mött engagemang, kunskap, och god vilja.

Det har förstås varit ett väldigt intensivt år, och allt jag nu kan komma på som har hänt är roliga saker; alldeles nyss tog våra första polisstudenter examen och vi fick examenstillstånd för socionomexamen; det kommer in nya forskningsprojekt, och vi räknar med ett ökat anslag för forskning och forskarutbildning från 2018. För att nu bara nämna nånting.

När jag skriver det här är jag i Tokyo och det är fredag kväll och jag ska börja förbereda mig på att i morgon åka hem. Jag har haft två produktiva veckor när jag har fått fördjupa mig i egen forskning ett tag, men också träffat folk på svenska ambassaden, och fått chans att med dom prata om Södertörns högskola och internationalisering.

Många av oss har kanske redan börjat sommarsemester, eller ska snart göra det. Själv ska jag vara tre dagar i Almedalen nästa vecka, men efter det kommer jag att vara ledig. Det finns förstås många saker att ta itu med när allting sätter igång på allvar igen i augusti, men just nu vill jag bara önska oss alla en härlig sommar, med gott om tid för eftertanke och uppladdning, och tid att göra andra saker än de som vi brukar ägna oss åt!

Biträdande lektorat?

Under våren har det kommit några besked från regeringen som på sikt skulle kunna ha stor betydelse för Södertörns högskola och andra svenska lärosäten. Ett är att det nu blir klart att den nuvarande meriteringsanställningen ersätts av biträdande lektorat. Detta flaggades för i forskningspropositionen i höstas, men nu har det aviserats att de förordningsändringar som behövs ska införas från 1 januari 2018.

Meriteringsanställningen som den ser ut just nu innebär en tidsbegränsad anställning för personer med doktorsexamen där syftet är att meritera sig för fortsatt akademisk verksamhet, men det sägs inget om vad som händer efter de fyra åren. I praktiken har svenska lärosäten använt sig av detta på samma sätt som antingen den tidigare forskarassistenten, eller det tidigare biträdande lektoratet. Forskarassistentanställningen upphör efter fyra år, utan någon möjlighet till befordran eller annan fortsättning, medan det för ett biträdande lektorat finns en rätt att mot slutet av de fyra åren prövas för befordran till lektor och fast anställning. Prövningen sker med sakkunniga på vanligt akademiskt sätt, att jämföra med bedömningen av befordran av lektor till professor.

De nya reglerna kommer att innebära att det inte går att göra 4-åriga forskarassistentsanställningar, som inte har någon fortsättning. Det nya biträdande lektoratet liknar det som har använts tidigare, med en rätt att prövas för fast anställning, men en viktig skillnad är att det nu kommer att finnas 6 år för meritering till lektor.

Det kan tyckas att det här begränsar högskolans möjligheter att anställa lärare och forskare, men jag tror att det överlag är bra förändringar för svensk högskolesektor. Ett argument för en mer strukturerad karriärväg tidigt är att det borde vara en attraktiv anställning som riktigt duktiga personer vill söka, och att det erbjuds i en fas av karriären när dessa personer letar jobb. När det gäller att få bra personer så vill det ju till inte bara att ett visst lärosäte är lite mer attraktivt än ett annat, utan också att det är attraktivt att överhuvudtaget arbeta inom akademin. En mer tydlig och förutsägbar karriärväg vill jag också hävda är en förutsättning för jämställdhet inom akademin. Det är också bra att det nya biträdande lektoratet med 6 år för meritering ansluter till ett internationellt igenkännbart ’tenure track’-system.

På Södertörns högskola har biträdande lektorat använts mycket sparsamt hittills, och det blir en fråga för oss nu att se hur vi vill se på det och vad som passar här. Dessutom är det ju, här liksom på alla andra lärosäten, också en fråga om långsiktig finansiering och planering av rekryteringar. Och då för det över till en annan nyhet i sektorn: att regeringen har tillsatt en utredning (http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2017/04/dir.-201746/) som ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. En fråga där lär bli basanslag för lärosätena, som gör det möjligt för oss att göra bra långsiktiga rekryteringar – och bra villkor för forskning och utbildning överhuvudtaget.

Södertörns högskolas studenter fuskar inte

Då och då i media dyker det upp rubriker i stil med ’Fusket ökar på universiteten’. Jag har inte sett någon samlad statistik som entydigt och övertygande skulle visa att det faktiskt är så, så för mig återstår det att se hur det är egentligen. Det finns säkert också ett visst mörkertal och olika rutiner på olika universitet och högskolor, så en eventuell ökning i antalet rapporterade fall kan också bero på hur fusk rapporteras och bedöms.

Misstankar om fusk på universitet och högskolor hanteras av högskolans disciplinnämnd, där rektor är ordförande. De fall som kommer till disciplinnämnden på Södertörns högskola är ofta sorgliga och onödiga. Det tråkigaste är förstås att den som försöker fuska inte lär sig det hen ska och på det sättet får mer problem i sin fortsatta utbildning. En misstanke om fusk dyker ofta upp vid en salstenta eller när inlämningsuppgifter eller hemtentor ska rättas. Inte helt ovanligt är att andra texter har hittats som är mer eller mindre identiska med delar av en inlämnad hemtenta. Då gör läraren en anmälan till disciplinnämnden, som har att bedöma om det är fråga om fusk eller inte. Och när det visar sig att långa stycken är i princip ordagrant desamma som i en text som kan hittas på internet så är det inte mycket annat att göra än att konstatera att det är mot reglerna. Beroende på omfattningen av fusket så blir studenten i ett sådant fall avstängd i mellan två och sex veckor.

På Södertörns högskola gjordes förra året drygt 97 anmälningar till disciplinnämnden, och 47 studenter fick en avstängning. Det var också en tydlig ökning från det föregående året. 47 avstängningar kan tyckas mycket, men räknar man med att det går minst 10000 studenter här så är det alltså knappt 5 promille som drabbas av detta under ett år. Eller annorlunda uttryckt, på ett program eller en kurs med 100 studenter så är det ungefär en avstängning vartannat år. Men naturligtvis är fusk alltid helt oacceptabelt även om det alltså inte är särskilt vanligt. Varje fall som inträffar är förstås ett för mycket, och innebär ett pedagogiskt misslyckande.

PS1: I princip samma text som det ovanstående är också publicerat som en krönika på den utmärkta nyhetssajten nyttiflempan (http://nyttiflempan.sh.se/torget/) som görs av studenter på Södertörns journalistutbildning termin ett och tre.

PS2: För den som vill ha mer siffror kring disciplinärenden på Södertörns högskola så visas i diagrammet nedan antalet anmälningar och antalet avstängningar per år sedan 2010. Siffrorna kommer från sammanställningar ur disciplinnämndens egna protokoll.

Tyckande och fakta

Som kanske några såg så nämndes Södertörns högskola i tisdags 28e april på DNs ledarsida, under rubriken ’Sverige är större än Södertörn’. Detta med anledning av att Victoria Kawesa, adjunkt här på Södertörns högskola, i helgen blev partiledare för Fi, och jag gratulerar henne förstås till detta uppdrag. Men det var inte det som var ledarskribentens ärende, eller anledningen till att Södertörns högskola nämndes i artikeln. I stället använde skribenten Södertörns högskola som symbol för allt han ogillar med Fi. Jag har förstås ingenting att invända mot att ledarskribenter har åsikter om Fi och skriver om dessa, men vad man än tycker om Fi eller annat så är det illa när högskolan okunnigt och fördomsfullt används som ett slagträ, eller som en halmdocka. Vi är ju vana vid att det görs på ställen som flashback och avpixlat, men det är olustigt när det nu också sker på DNs ledarsida.

Lite fakta kring Södertörn är ju att:

På Södertörns högskola arbetar 800 personer och studerar mer än 11 000 studenter, som förstås representerar alla olika åsikter och partitillhörigheter. Som offentlig myndighet är vi självklart partipolitiskt obundna.

Några av våra största utbildningar är lärarutbildningarna, företagsekonomi, journalistik samt polisutbildningen. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har under åren 2011-2014 utvärderat kvaliteten på alla utbildningar vid Sveriges lärosäten på grundnivå och avancerad nivå som leder till en examen, cirka 2100 utbildningar, och där kommer Södertörn väl ut. Andelen lärare som har forskarutbildning är 65 procent, bara tre lärosäten har högre andel. (Siffror från 2014). Söktrycket till Södertörns högskola låg vid höstterminen 2016 på en toppnivå i landet med 1,7 behöriga förstahandssökande per antagen student. Det är lika många som Chalmers Tekniska högskola och Lunds universitet. Södertörn bedriver framgångsrik forskning i nationalekonomi, sociologi, statsvetenskap, genusvetenskap, filosofi och miljövetenskap, för att nu bara nämna några av våra områden. Södertörns högskola har också som en viktig del i sitt uppdrag att bredda rekryteringen till högskolan, varför vi placerades här i Flemingsberg vid starten 1996. Det har lett till en stor mångfald bland våra studenter som vi är mycket stolta över.

 

Jag mailade ungefär det ovanstående till skribenten i fråga, tillsammans med en protest mot att vi görs till föremål för svepande generaliseringar på DNs ledarsida. Jag gav honom också en uppriktigt menad inbjudan att besöka oss och bilda sig en uppfattning om vår verksamhet på plats. Och fick också ett svar där skribenten lovar att vakta sin tunga när han framgent skriver ordet Södertörn. Så med det låter jag detta vila för ögonblicket.

Våra studenter vill något annat

De senaste veckorna har jag ägnat en del tid åt att ta del av vår pågående marknadsföringskampanj, se jagvillnågotannat.se. Syftet är förstås att få fler att upptäcka oss och att välja att studera hos oss så här i ansökningstider. Det är en stark kampanj som rör hela Södertörns högskola, som tar ställning och kopplar till våra strategier och vår vision.

Bakom en sådan här kampanj ligger som jag har förstått bland annat undersökningar som visar att de blivande studenterna har ett stort samhällsintresse och att de vill studera och arbeta med något som intresserar dem. De är dessutom oroliga över att välja fel utbildning och känner också oro över vart världen är på väg. Det här är en oro som är lätt att dela; vår omvärld präglas av växande nationalism, faktaresistens, krig och våld, miljöproblem. Det som gör mig glad är att unga idag visar så stor vilja att vara med och bidra till att förändra. Vi har ju i vår vision slagit fast att vi vill vara platsen för samtal om vår tids stora frågor, och vi välkomnar verkligen blivande studenter som vill delta i de här samtalen med oss. Det finns förstås också mycket i världen som förändras till det bättre, som att fattigdomen minskar totalt sett – men den utvecklingen hotas samtidigt av allt ifrån klimatförändringar till växande politisk oro.

VI kopplar ju i och med kampanjen och nu i arbetet framöver ihop våra utbildningar med FN:s 17 globala mål för en hållbar framtid. De 17 målen utgör ju en genomtänkt karta över det som vi tillsammans behöver åstadkomma för en bra framtid. Vad kan då vara viktigare än att knyta an till dessa? Det är också intressant att på det här sättet se hur våra olika program och kurser tar upp de 17 målen. Alltifrån programmen Miljö och utveckling, Journalistik med samhällsstudier, Grundlärarutbildning med interkulturell profil, till någon av kurserna Historia A med genus- och interkulturellt perspektiv, eller Retorik A så finns de 17 målen där.

Saker att göra i vår

I min dator har jag en power-point bild som jag visar i lite olika sammanhang just nu. Den har titeln ’Saker att arbeta mot under våren’; alltså ett lite ödmjukt sätt att formulera det som behöver arbetas med fram till sommaren. Det som står där är också de frågor som nu upptar mycket av min tid.

En punkt är ’forskning i tjänsten’; detta har ju varit en fråga som jag har mött många gånger under hösten. Med de nya medel som vi nu i och med den nya forskningspropositionen räknar med ska komma så finns kanske möjligheter att tänka lite nytt kring detta. Grovt räknat så kan vi anta att det finns ca 20 Mkr mer i anslaget för forskning och forskarutbildning från 2018. 20 Mkr är ju mycket pengar, men med ca 250 professorer och lektorer på Södertörn så är det många som ska dela på kakan. Jag vänder och vrider nu i alla fall på detta och diskuterar i olika sammanhang för att se vad som kan göras. En intressant tanke som har kommit upp som kanske har fördelar är att skapa ett utbyggt system av forskningsterminer, där forskande lärare regelbundet får en forskningstermin. Men det är mycket i det här som behöver bearbetas. Allteftersom mer konkreta förslag kommer fram så ska de föras ut så att en bred diskussion kan föras på högskolan.

En annan punkt som finns här är ’Nytt ÖSS-äskande’. Högskolan lämnar ju i augusti varje år in sitt äskande till Östersjöstiftelsen och det behöver arbetas fram under våren. Äskandet för 2018, och budgeten för ÖSS-medlen, lär vara relativt likt det som har gällt tidigare, men justeringar av storleken på de olika posterna kan komma att diskuteras. Det skulle vara intressant här också att se hur vi, tillsammans med övriga medel, skulle kunna hålla uppe finansieringen av doktorander, och kanske öka långsiktigheten i forskningsfinansiering för fakultetens medlemmar.

Andra viktiga punkter som jag också kommer att ha anledning att återkomma till är ’Kvalitetssystem i utbildningen’ och ’jämställdhetsintegrering’. Kvalitetssystemet i utbildningen ska fokusera på våra arbetssätt och är ju det som UKÄ ska granska för att utvärdera utbildning. Jämställdhetsintegrering är det uppdrag alla universitet och högskolor har fått att gå igenom sin verksamhet för att identifiera faktorer och arbetssätt som återskapar ojämställdhet, och sedan förändra dessa. Ansatserna i båda uppdragen är viktiga och lyckas vi integrera dem med varandra kommer det leda till såväl högre kvalitet i utbildningen som mer jämställdhet!

 

1 2