Rektorsblogg

Rektorsblogg på Södertörns högskola

Biträdande lektorat?

Under våren har det kommit några besked från regeringen som på sikt skulle kunna ha stor betydelse för Södertörns högskola och andra svenska lärosäten. Ett är att det nu blir klart att den nuvarande meriteringsanställningen ersätts av biträdande lektorat. Detta flaggades för i forskningspropositionen i höstas, men nu har det aviserats att de förordningsändringar som behövs ska införas från 1 januari 2018.

Meriteringsanställningen som den ser ut just nu innebär en tidsbegränsad anställning för personer med doktorsexamen där syftet är att meritera sig för fortsatt akademisk verksamhet, men det sägs inget om vad som händer efter de fyra åren. I praktiken har svenska lärosäten använt sig av detta på samma sätt som antingen den tidigare forskarassistenten, eller det tidigare biträdande lektoratet. Forskarassistentanställningen upphör efter fyra år, utan någon möjlighet till befordran eller annan fortsättning, medan det för ett biträdande lektorat finns en rätt att mot slutet av de fyra åren prövas för befordran till lektor och fast anställning. Prövningen sker med sakkunniga på vanligt akademiskt sätt, att jämföra med bedömningen av befordran av lektor till professor.

De nya reglerna kommer att innebära att det inte går att göra 4-åriga forskarassistentsanställningar, som inte har någon fortsättning. Det nya biträdande lektoratet liknar det som har använts tidigare, med en rätt att prövas för fast anställning, men en viktig skillnad är att det nu kommer att finnas 6 år för meritering till lektor.

Det kan tyckas att det här begränsar högskolans möjligheter att anställa lärare och forskare, men jag tror att det överlag är bra förändringar för svensk högskolesektor. Ett argument för en mer strukturerad karriärväg tidigt är att det borde vara en attraktiv anställning som riktigt duktiga personer vill söka, och att det erbjuds i en fas av karriären när dessa personer letar jobb. När det gäller att få bra personer så vill det ju till inte bara att ett visst lärosäte är lite mer attraktivt än ett annat, utan också att det är attraktivt att överhuvudtaget arbeta inom akademin. En mer tydlig och förutsägbar karriärväg vill jag också hävda är en förutsättning för jämställdhet inom akademin. Det är också bra att det nya biträdande lektoratet med 6 år för meritering ansluter till ett internationellt igenkännbart ’tenure track’-system.

På Södertörns högskola har biträdande lektorat använts mycket sparsamt hittills, och det blir en fråga för oss nu att se hur vi vill se på det och vad som passar här. Dessutom är det ju, här liksom på alla andra lärosäten, också en fråga om långsiktig finansiering och planering av rekryteringar. Och då för det över till en annan nyhet i sektorn: att regeringen har tillsatt en utredning (http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2017/04/dir.-201746/) som ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. En fråga där lär bli basanslag för lärosätena, som gör det möjligt för oss att göra bra långsiktiga rekryteringar – och bra villkor för forskning och utbildning överhuvudtaget.

Södertörns högskolas studenter fuskar inte

Då och då i media dyker det upp rubriker i stil med ’Fusket ökar på universiteten’. Jag har inte sett någon samlad statistik som entydigt och övertygande skulle visa att det faktiskt är så, så för mig återstår det att se hur det är egentligen. Det finns säkert också ett visst mörkertal och olika rutiner på olika universitet och högskolor, så en eventuell ökning i antalet rapporterade fall kan också bero på hur fusk rapporteras och bedöms.

Misstankar om fusk på universitet och högskolor hanteras av högskolans disciplinnämnd, där rektor är ordförande. De fall som kommer till disciplinnämnden på Södertörns högskola är ofta sorgliga och onödiga. Det tråkigaste är förstås att den som försöker fuska inte lär sig det hen ska och på det sättet får mer problem i sin fortsatta utbildning. En misstanke om fusk dyker ofta upp vid en salstenta eller när inlämningsuppgifter eller hemtentor ska rättas. Inte helt ovanligt är att andra texter har hittats som är mer eller mindre identiska med delar av en inlämnad hemtenta. Då gör läraren en anmälan till disciplinnämnden, som har att bedöma om det är fråga om fusk eller inte. Och när det visar sig att långa stycken är i princip ordagrant desamma som i en text som kan hittas på internet så är det inte mycket annat att göra än att konstatera att det är mot reglerna. Beroende på omfattningen av fusket så blir studenten i ett sådant fall avstängd i mellan två och sex veckor.

På Södertörns högskola gjordes förra året drygt 97 anmälningar till disciplinnämnden, och 47 studenter fick en avstängning. Det var också en tydlig ökning från det föregående året. 47 avstängningar kan tyckas mycket, men räknar man med att det går minst 10000 studenter här så är det alltså knappt 5 promille som drabbas av detta under ett år. Eller annorlunda uttryckt, på ett program eller en kurs med 100 studenter så är det ungefär en avstängning vartannat år. Men naturligtvis är fusk alltid helt oacceptabelt även om det alltså inte är särskilt vanligt. Varje fall som inträffar är förstås ett för mycket, och innebär ett pedagogiskt misslyckande.

PS1: I princip samma text som det ovanstående är också publicerat som en krönika på den utmärkta nyhetssajten nyttiflempan (http://nyttiflempan.sh.se/torget/) som görs av studenter på Södertörns journalistutbildning termin ett och tre.

PS2: För den som vill ha mer siffror kring disciplinärenden på Södertörns högskola så visas i diagrammet nedan antalet anmälningar och antalet avstängningar per år sedan 2010. Siffrorna kommer från sammanställningar ur disciplinnämndens egna protokoll.

Tyckande och fakta

Som kanske några såg så nämndes Södertörns högskola i tisdags 28e april på DNs ledarsida, under rubriken ’Sverige är större än Södertörn’. Detta med anledning av att Victoria Kawesa, adjunkt här på Södertörns högskola, i helgen blev partiledare för Fi, och jag gratulerar henne förstås till detta uppdrag. Men det var inte det som var ledarskribentens ärende, eller anledningen till att Södertörns högskola nämndes i artikeln. I stället använde skribenten Södertörns högskola som symbol för allt han ogillar med Fi. Jag har förstås ingenting att invända mot att ledarskribenter har åsikter om Fi och skriver om dessa, men vad man än tycker om Fi eller annat så är det illa när högskolan okunnigt och fördomsfullt används som ett slagträ, eller som en halmdocka. Vi är ju vana vid att det görs på ställen som flashback och avpixlat, men det är olustigt när det nu också sker på DNs ledarsida.

Lite fakta kring Södertörn är ju att:

På Södertörns högskola arbetar 800 personer och studerar mer än 11 000 studenter, som förstås representerar alla olika åsikter och partitillhörigheter. Som offentlig myndighet är vi självklart partipolitiskt obundna.

Några av våra största utbildningar är lärarutbildningarna, företagsekonomi, journalistik samt polisutbildningen. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har under åren 2011-2014 utvärderat kvaliteten på alla utbildningar vid Sveriges lärosäten på grundnivå och avancerad nivå som leder till en examen, cirka 2100 utbildningar, och där kommer Södertörn väl ut. Andelen lärare som har forskarutbildning är 65 procent, bara tre lärosäten har högre andel. (Siffror från 2014). Söktrycket till Södertörns högskola låg vid höstterminen 2016 på en toppnivå i landet med 1,7 behöriga förstahandssökande per antagen student. Det är lika många som Chalmers Tekniska högskola och Lunds universitet. Södertörn bedriver framgångsrik forskning i nationalekonomi, sociologi, statsvetenskap, genusvetenskap, filosofi och miljövetenskap, för att nu bara nämna några av våra områden. Södertörns högskola har också som en viktig del i sitt uppdrag att bredda rekryteringen till högskolan, varför vi placerades här i Flemingsberg vid starten 1996. Det har lett till en stor mångfald bland våra studenter som vi är mycket stolta över.

 

Jag mailade ungefär det ovanstående till skribenten i fråga, tillsammans med en protest mot att vi görs till föremål för svepande generaliseringar på DNs ledarsida. Jag gav honom också en uppriktigt menad inbjudan att besöka oss och bilda sig en uppfattning om vår verksamhet på plats. Och fick också ett svar där skribenten lovar att vakta sin tunga när han framgent skriver ordet Södertörn. Så med det låter jag detta vila för ögonblicket.

Våra studenter vill något annat

De senaste veckorna har jag ägnat en del tid åt att ta del av vår pågående marknadsföringskampanj, se jagvillnågotannat.se. Syftet är förstås att få fler att upptäcka oss och att välja att studera hos oss så här i ansökningstider. Det är en stark kampanj som rör hela Södertörns högskola, som tar ställning och kopplar till våra strategier och vår vision.

Bakom en sådan här kampanj ligger som jag har förstått bland annat undersökningar som visar att de blivande studenterna har ett stort samhällsintresse och att de vill studera och arbeta med något som intresserar dem. De är dessutom oroliga över att välja fel utbildning och känner också oro över vart världen är på väg. Det här är en oro som är lätt att dela; vår omvärld präglas av växande nationalism, faktaresistens, krig och våld, miljöproblem. Det som gör mig glad är att unga idag visar så stor vilja att vara med och bidra till att förändra. Vi har ju i vår vision slagit fast att vi vill vara platsen för samtal om vår tids stora frågor, och vi välkomnar verkligen blivande studenter som vill delta i de här samtalen med oss. Det finns förstås också mycket i världen som förändras till det bättre, som att fattigdomen minskar totalt sett – men den utvecklingen hotas samtidigt av allt ifrån klimatförändringar till växande politisk oro.

VI kopplar ju i och med kampanjen och nu i arbetet framöver ihop våra utbildningar med FN:s 17 globala mål för en hållbar framtid. De 17 målen utgör ju en genomtänkt karta över det som vi tillsammans behöver åstadkomma för en bra framtid. Vad kan då vara viktigare än att knyta an till dessa? Det är också intressant att på det här sättet se hur våra olika program och kurser tar upp de 17 målen. Alltifrån programmen Miljö och utveckling, Journalistik med samhällsstudier, Grundlärarutbildning med interkulturell profil, till någon av kurserna Historia A med genus- och interkulturellt perspektiv, eller Retorik A så finns de 17 målen där.

Saker att göra i vår

I min dator har jag en power-point bild som jag visar i lite olika sammanhang just nu. Den har titeln ’Saker att arbeta mot under våren’; alltså ett lite ödmjukt sätt att formulera det som behöver arbetas med fram till sommaren. Det som står där är också de frågor som nu upptar mycket av min tid.

En punkt är ’forskning i tjänsten’; detta har ju varit en fråga som jag har mött många gånger under hösten. Med de nya medel som vi nu i och med den nya forskningspropositionen räknar med ska komma så finns kanske möjligheter att tänka lite nytt kring detta. Grovt räknat så kan vi anta att det finns ca 20 Mkr mer i anslaget för forskning och forskarutbildning från 2018. 20 Mkr är ju mycket pengar, men med ca 250 professorer och lektorer på Södertörn så är det många som ska dela på kakan. Jag vänder och vrider nu i alla fall på detta och diskuterar i olika sammanhang för att se vad som kan göras. En intressant tanke som har kommit upp som kanske har fördelar är att skapa ett utbyggt system av forskningsterminer, där forskande lärare regelbundet får en forskningstermin. Men det är mycket i det här som behöver bearbetas. Allteftersom mer konkreta förslag kommer fram så ska de föras ut så att en bred diskussion kan föras på högskolan.

En annan punkt som finns här är ’Nytt ÖSS-äskande’. Högskolan lämnar ju i augusti varje år in sitt äskande till Östersjöstiftelsen och det behöver arbetas fram under våren. Äskandet för 2018, och budgeten för ÖSS-medlen, lär vara relativt likt det som har gällt tidigare, men justeringar av storleken på de olika posterna kan komma att diskuteras. Det skulle vara intressant här också att se hur vi, tillsammans med övriga medel, skulle kunna hålla uppe finansieringen av doktorander, och kanske öka långsiktigheten i forskningsfinansiering för fakultetens medlemmar.

Andra viktiga punkter som jag också kommer att ha anledning att återkomma till är ’Kvalitetssystem i utbildningen’ och ’jämställdhetsintegrering’. Kvalitetssystemet i utbildningen ska fokusera på våra arbetssätt och är ju det som UKÄ ska granska för att utvärdera utbildning. Jämställdhetsintegrering är det uppdrag alla universitet och högskolor har fått att gå igenom sin verksamhet för att identifiera faktorer och arbetssätt som återskapar ojämställdhet, och sedan förändra dessa. Ansatserna i båda uppdragen är viktiga och lyckas vi integrera dem med varandra kommer det leda till såväl högre kvalitet i utbildningen som mer jämställdhet!

 

Scholars at Risk

För ett litet tag sedan gick Södertörns högskola med i ett internationellt nätverk som verkar globalt för att stå upp för den akademiska friheten. Scholars at Risk är ett nätverk som startades 1999 på University of Chicago och består idag av ca 450 högskolor och universitet runt om i världen varav 15 finns i Sverige. Genom vårt medlemskap får vi en möjlighet att engagera oss i den akademiska friheten globalt tillsammans med andra lärosäten. Genom det material som finns tillgängligt på Scholars at Risk har vi möjlighet att skapa engagemang hos våra studenter, och även ge utrymme för att ytterligare internationalisera vår utbildning.

Inom ramen för Scholars at Risk kan vi både engagera oss i främjandet av akademisk frihet genom opinionsbildning internationellt, men också själva ta emot en forskare som gästforskare. I dagsläget är det endast Göteborgs universitet och högskolan i Borås som har tagit emot en forskare inom ramen för Scholars at Risk, men fler lärosäten i Sverige undersöker just nu möjligheten, och vi bör också ta vara på detta. Vi kan också använda oss av de Scholars-at-risk-forskare som finns vid andra lärosäten för gästföreläsningar. Här finns till exempel kunskap om de enorma kulturarv i Aleppo som nu går förlorade.

Mer information om arbete kring flykt och migration på Södertörns högskola finns här:

Flykt och migration

Migration och mångkultur – aktuell forskning

Nya rektorer

Nu från årsskiftet har högskolans ledning förändrats. Sören Jansson lämnar sitt uppdrag som prorektor, men kommer att vara kvar ett tag och arbeta med utredningsuppdrag av olika slag. Det är tryggt för mig att veta att han med sin mångåriga erfarenhet och kunskap om högskolan finns kvar i huset.

Uppdraget som prorektor och rektors ställföreträdare övertas nu av Kerstin Cassel. Kerstin är docent i arkeologi på Södertörns högskola sedan 2003 och hon har handlett doktorander och undervisat på alla nivåer. Hon har bland annat varit ämnessamordnare, suttit i högskolestyrelsen, institutionsstyrelser och programutvecklingsgrupper, och varit ledamot i fakultetsnämnden. Hennes uppgifter som prorektor består dels i att så fort jag inte är tillgänglig träda in i mitt ställe i allt vad det kan vara, från beslutsfattande, till att representera högskolan. Hon kommer också att ha egna fokusområden. Dessa kan komma att skifta över tid, men till att börja med kommer Kerstin att titta på forskarutbildningen. Det är nu sex år sedan högskolan fick examensrätt för sina forskarutbildningar, och det kan vara dags att se över mål och arbetssätt, alltifrån rekrytering till disputation.

En ny position som vi nu inrättar är uppdraget som vicerektor för forskning, och det har Ulla Manns, professor i genusvetenskap, åtagit sig. Arbetet innebär att bevaka och driva forskningsfrågor internt och externt i syfte att säkra kvaliteten och öka volymen på forskningen vid Södertörns högskola, samt verka för att högskolans gemensamma forskningsstrategi är aktuell och förankrad i kollegiet. I uppdraget ingår vidare att utveckla internt stöd till forskning, att delta i och driva interna processer för prioritering mellan olika satsningsområden och forskningsområden, att bedriva forskningsrelaterad bevakning, bygga relationer till externa finansiärer och till Östersjöstiftelsen, samt utveckla kontakten med forskningsmiljöer i närområdet.

Nils Ekedahl, docent i retorik, kommer framöver att ha ett uppdrag som vicerektor för utbildning. Nils har under flera år varit prorektor och har i praktiken gjort mycket av det som jag skulle vilja lägga under rubriken vicerektor för utbildning, och har med sig mycket kunskap om högskolans verksamhet och bakgrund till den pågående utvecklingen. En stor aktuell fråga just nu är det system för kvalitetsutveckling i utbildningen som vi behöver formulera, och som kommer att vara utgångspunkten för UKÄs granskningar av vår utbildning. Det ska fokusera i första hand på arbetssätt och processer som skapar kvalitet, och mindre på mätningar av resultat i efterhand. Jag kan tycka att det är en bra ansats, som, om vi gör det rätt, faktiskt kan leda till nytänkande och bättre utbildning. En annan fråga är att fortsätta överflyttningen av polisutbildningen hit och fortsätta att ta vara på de möjligheter som ges av att den sker här i samspel med hela den övriga högskolan.

Julavslutning

Nu när det strax är jul, känns det för mig som att det har varit en bra höst för Södertörns högskola. Bland alla de saker som jag skulle kunna ta upp kan nämnas Chantal Mouffe, som vid årets akademiska högtid den 25e november promoverades till hedersdoktor. För trettonde året i rad gavs i november en föreläsning i serien Södertörn Lectures, där Robert Jackson talade på temat “The Council of Europe and a human rights’ rationale for education about religions and beliefs”.

Södertörns högskola fick egen examensrätt i sina forskarutbildningsområden år 2010, och nu har också våra egna doktorer börjat disputera. Vid den akademiska högtiden promoverades fem av dessa och antalet lär komma att öka. De första polisstudenterna påbörjade sin aspirantutbildning under hösten, och återkommer i vår för att avsluta med examensarbete och sedan bli den första kullen poliser från Södertörn.

Regionen och Flemingsberg växer och utvecklas, och högskolan har en viktig roll i detta. Det syns bland annat i projektet ”Att återskapa förorten i fragmenterade landskap”, finansierat av KK-stiftelsen, som har kommit igång under hösten. Jag märker när jag träffar företrädare för kommunerna och landstinget ett stort intresse för den kunskap som finns hos oss.

Regeringen lade fram en forskningsproposition i november som ger bra möjligheter för Södertörns högskola. Vi får en mycket välkommen höjning av vårt basanslag för forskning och forskarutbildning, och vi borde kunna vara framgångsrika i flera av de strategiska områden som identifieras. Vi fick också en bra utdelning från forskningsråden, från vetenskapsrådet kom beslut som ger oss 19 Mkr, och vi har också fått utdelning från Riksbankens Jubileumsfond och andra finansiärer.

Avslutningsvis vill jag tacka alla på Södertörns högskola för min första termin som rektor. Jag har känt mig mycket välkommen ända från början. Mina första intryck från i somras har förstärkts och fördjupats allteftersom veckorna har gått och jag har träffat fler och fler av alla som finns här. Jag gläder mig varje dag åt all den kunskap och det engagemang jag möter.

Och så vill jag önska alla en god jul och ett gott nytt år!

Forskningspropositionen för oss

Regeringens proposition ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” lades fram för riksdagen den 24 november och har nu hunnit diskuteras något. Det har funnits flera tillfällen att höra Helene Hellmark Knutsson redogöra för innehållet, jag deltog för en dryg vecka sedan när propositionen diskuterades ur ett jämställdhetsperspektiv. Nu på onsdag den 15e december ska regeringen presentera innehållet för rektorer och finansiärer.

För Södertörns högskola kan jag inte säga annat än att den inriktning som ges i forskningspropositionen är positiv. Som en del i att höja basanslagen för lärosätena sätts en miniminivå för anslaget för forskning och forskarutbildning år 2020 till 12000 kr per helårsstudent. För Södertörns högskola, med mer än 6000 helårsstudenter, så innebär det en mycket välkommen förstärkning från dagens 57 Mkr. Det kommer att komma väl till pass för oss när vi nu ska ansöka om forskarutbildning i utbildningsvetenskap, och kunna hålla en nivå på forskning i våra allmänna ämnen. Det är också mycket välkommet att de medel som går att söka inom humaniora och samhällsvetenskap ökar. Vi bör kunna konkurrera framgångsrikt där och öka vår totala forskningsvolym.

Propositionen betonar samverkan starkt, inte minst syns det ju i titeln, och det finns olika åsikter om detta. För vår del, och med inriktningen på de strategiska områden som förs fram, så borde vi hursomhelst ha mycket att bidra med, vare sig det är fråga om hållbar samhällsutveckling eller migration. Forskare från Södertörn är redan mycket engagerade i sådana projekt. Det passar också mycket bra in i uppdraget att vara en del i utvecklingen av södra Stockholm, som ju sedan starten ett viktigt tema för oss.

Ordet ’samverkan’ kan också betyda många olika saker, inte bara entreprenörskap i teknik och medicin. När jag tänker på SHs samverkan med omgivande samhälle tänker jag förstås på projekt kring stadsutveckling, men också på utbildning av brobyggare med den Romska minoriteten, forskning som anknyter till skolan och lärarutbildningen, samarbeten med muséer, och bidrag till samhälls- och kulturdebatt. Dethär är frågor vi skulle vara engagerade i under alla omständigheter. Oavsett hur de syns eller inte syns i till exempel den indikator för samverkan som ska tas fram så betyder propositionen att uppmärksamheten och resurserna för att arbeta med sådana frågor kommer att öka.

Onormal onsdag

Onsdagen den 9 november var egentligen på flera sätt en mycket bra dag. Jag tillbringade förmiddagen tillsammans med institutionen för naturvetenskap miljö och teknik som hade en heldag kring blended learning och flipped classroom. I min tolkning betyder det undervisningsmetoder som delvis med elektroniska hjälpmedel skapar interaktiva lärandesituationer där studenterna är mer aktiva och också lär av varandra. IKT-pedagogerna Anna och Rickard höll i det hela. Jag fick visa upp mina egna anspråkslösa erfarenheter från egen undervisning med föreläsningar med clickers.

På eftermiddagen var jag med ett tag på den årliga genusvetardagen och hörde bland annat om turistisk vithet, och om en turism som vill se ’ursprungliga’ folk och miljöer. När ’ursprunglighet’ också innebär att vara fattig och inte ha tillgång till sådant som utbildning blir den turismen ganska komplicerad. På kvällen var jag sedan på KTH och var med och avtackade KTHs rektor Peter Gudmundson som slutar sitt uppdrag denna vecka. Och där hade jag med mig som present till honom boken ’Vad är praktisk kunskap?’ från CPK här på Södertörn.

Så långt en rolig, intressant och bra dag.

Att det sedan också var en dag med det värsta snöfallet på 111 år och fullständig trafikkollaps orsakade förstås en hel del bekymmer, för mig som för alla Södertörns studenter, lärare och anställda. Jag kom i alla fall hem till slut vid halv nio efter att ha åkt från östermalm vid sextiden.

Men sen var det det amerikanska valresultatet. Det har sagts och sägs mycket om det redan, och jag tänker inte referera detta. Jag konstaterar bara att Södertörns uppdrag kring mångkulturalitet, och visionen att bidra till en hållbar samhällsutveckling genom bildning och kritiska samtal om vår tids stora frågor, är fortsatt oerhört viktig. På Södertörn finns mycket kunskap som lär bli än mer relevant nu.

1 2