Rektorsblogg

Rektorsblogg på Södertörns högskola

Några tillbakablickar på våren – och en önskan om en glad sommar!

Nu när sommaren och semestrarna närmar sig tänkte jag passa på att blicka tillbaka på den vårtermin vi nu avslutar och göra några korta nedslag. En summering som naturligtvis inte gör några som helst anspråk på att vara komplett!

I början av året fick vi en ny hyresgäst och granne – Delegationen mot Segregation, Delmos. Med tanke på en av högskolans forskningsprofiler, den mot ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, finns det mycket forskning kring de frågeställningar som den nya myndigheten kommer att arbeta med. Särskilt forskning om mekanismer som bryter och överbryggar segregation och samhällsklyftor, och vi ser fram emot att få bidra med forskningsresultat.

Som ni vet fattades beslut om internt finansierad forskningstid i slutet av förra året. Den övergripande målsättningen med den nya fördelningsmodellen är att säkerställa att Södertörns högskola kan rekrytera och behålla akademisk personal genom att erbjuda attraktiva anställningar. Den nya modellen ska nu användas från halvårsskiftet och jag ser fram emot att utvärdera detta efter en tid.

En väldigt rolig sak som hände alldeles nyss var att Ranja Shamoun som tog sin lärarexamen hos oss  förra året har fått priset ”min lärare” av Lilla Aktuellt (https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/ranja-ar-arets-min-larare). Grattis Ranja!

Andra glädjande saker inom utbildningen som kan nämnas är att vi nyligen har fått examenstillstånd för master i medieteknik. Ett stort steg för en av våra mest sökta utbildningar – en av de mest sökta i landet inom sitt område till och med! Socionomutbildningen där vi fick examenstillstånd för ett år sedan har nu fått ett starkt ökande antal sökande. Trist är dock att notera att när höstens ansökningssiffror kom så ser vi att vi har ett minskat antal sökande. Minskade årskullar är en förklaring, god konjunktur en annan. Vi behöver dock titta närmare på vad vi kan göra för att locka fler av de som ändå söker en högskoleutbildning just till oss.

Som ett exempel på något spännande i forskningen så blir Södertörns högskola nu del av ett nordiskt forskningshub: ”Re-imagining Norden in an Evolving World”. ReNEW, som förkortningen lyder, är ett strategiskt samarbete som under de kommande sex åren kommer att öka kontaktytorna – genom mobilitet, konferenser och utbildning – mellan sex nordiska universitet i ett strategiskt och världsledande nav som forskar om Norden. Södertörns högskola blir det enda svenska lärosätet i samarbetet och övriga nordiska deltagare är Helsingfors Universitet, Oslo Universitet, Aarhus Universitet, Copenhagen Business School och University of Iceland.

Under våren har också många av våra avdelningar haft mycket jobb med att se till att vi från och med 25 maj följer den nya dataskyddsförordningen, GDPR. Ett omfattande, systematiskt och noggrant arbete har utförts!

Efter MeToo rörelsen tillsatte Arbetsmiljökommittén hösten 2017 en arbetsgrupp för att kartlägga det pågående arbetet mot sexuella trakasserier på högskolan. Arbetsgruppen har lämnat förslag på ett antal åtgärder, som vi kommer att genomföra allt eftersom. Jag kan inte nog understryka att trakasserier, i vilken form de än är, är fullständigt oacceptabla.

Till slut vill jag tacka alla på Södertörns högskola för den här vårterminen. Det är ännu några dagar kvar innan midsommar, men ganska snart blir det för många av oss tid för återhämtning och eftertanke och vila. Jag önskar oss alla en härlig sommar!

Samverkan som kollegial bildningsresa /med förhinder?/

Dagens inlägg handlar om samverkan, och är inte skrivet av mig Gustav utan av Pamela Schultz Nybacka (http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_personal_publ_sv_002230), lektor i företagsekonomi.

Varsågod Pamela!

Samverkan som kollegial bildningsresa /med förhinder?/

”Äntligen får jag chansen att delta i ett kollegialt sammanhang kring utvecklingen av samverkan!” Så tänker jag från första dagen på en workshop om samverkan i högskolans regi. Lärprocessen ”Samverkansintegrerad utbildning” är en av SH:s pågående högskoleövergripande samverkansaktiviteter och leds av Erik Falk, handläggare AVM, och Caroline Palm, konsult. Lärprocessen sker på uppdrag av fakulteten och handlar om samverkan som kvalitetsdimension i utbildning. Här ser jag möjligheten att lära av och bidra till andra på ett högskoleövergripande plan samt fördjupa min egen praktik rent konkret. Jag har arbetat med samverkan i många år, ända sedan starten av min forskarutbildning. Jag var en av tre utvärderare av Stockholms Akademiska Forum (StAF) och fick upp ögonen för vad som då kallades ”tredje uppgiften”. Sedan dess strävar jag att förena akademins tre uppdrag i vad jag ser som en genomgripande ”samverksamhet”.

Workshopen på högskolan har inneburit ett större självförtroende i mitt eget arbete med samverkan. Jag upplever redan nu ett större stöd och mandat att arbeta med samverkan, enskilt och tillsammans med andra. Workshopen lyckades etablera oss deltagare i ett gemensamt sammanhang, som var prestigelöst och idérikt. En bra början till större kollegialitet kring samverkan. Jag ser workshop-serien som ett första spännande steg i denna riktning.

Det finns idag ingen gemensam bild av vad som är kvalitet i samverkan. Jag har funderat mycket över likheter och skillnader i kollegialiteten kring samverkan jämfört med kollegialiteten på de andra områdena. Ett hinder för att kollegialt utveckla och diskutera samverkan kan vara att det lätt hamnar mellan stolarna. Å ena sidan saknar samverkan på sätt och vis akademisk prestige, å andra sidan kan samverkan framstå som omständligt och riskabelt. Samverkan bygger på relationer och förtroende vilket tar tid att skapa. Den som arbetar aktivt med samverkan idag gör personliga åtaganden som inte får erkännande. Här finns en risk för att arbetssituationen till slut blir ohållbar. Och hur ser det ut med likvärdigheten för studenterna när samverkan drivs av eldsjälars låga? Hur ska vi kunna hantera samverkan i de kommande utvärderingarna? Vi behöver en kollegial diskussion om hur samverkan kan främja studenternas lärande och utbildningens kvalitet.

Svårigheten att skapa kollegialitet i fråga om samverkan kan inte hjälpas av påbud uppifrån om att alla ”ska” jobba med samverkan. Här tror jag att det behövs lyhördhet inför befintliga aktiviteter och idéer samt ett genuint arbete på flera plan för att stödja kollegiala processer och en integrerad ”samverksamhet”. Vi behöver samla oss för att våga ta upp frågor som rör likvärdigheten för studenterna och kvaliteten i utbildningen. Hur kan vi ta vara på kraften i enskilda initiativ och ändå utvecklas tillsammans på ett hållbart sätt? Hur kan forskningen spela en roll i samverkan och vice versa? Och vad skapar vi och uppnår tillsammans genom samverkan?

I min forskning och praktiska erfarenhet är samhörighet både en utgångspunkt och ett resultat av samverkan. I samhörigheten ingår det att lyssna in varandra. Samhörighet ger utrymme för samröre, som skapar samspråk genom gemensamma samtal, vilka leder vidare till samarbete och en effektivisering genom samordning, som har potentialen att leda vidare till samverkan, som till sist skapar en känsla av… samhörighet! Denna syn på skeendet är dynamisk och visar hur samverkan både gradvis fördjupar och bygger upp. För mig är arbetet samverkan att likna vid en bildningsresa där vi både lär oss om oss själva och andra samt om världen. Och det är just denna bildningsresa som visar hur forskning, utbildning och samverkan kan sammanlänkas i högskolans samverksamhet.

Pamela Schultz Nybacka

Vårtal

Rektorerna för Stockholms lärosäten turas om att hålla tal till Stockholms studenters mösspåtagning på skansen på valborg. I år var det min tur. Jag hade lite bekymmer med vad jag skulle säga; jag vet inte om jag egentligen själv har så mycket att säga om våren som sådan, och jag har heller aldrig haft en studentmössa. I alla fall är det nedanstående det som blev resultatet. Det fick handla om kunskap. Det får duga som vårtal. Så här går det:

Det år som börjar i slutet av augusti och slutar i juni är snart över, och många av oss har ägnat detta åt kunskap: oftast genom att studera.

Det är ju ett ganska hårt arbete att studera; Då tänker jag inte bara på timmar i bibliotek med tjocka böcker som ska läsas, saker som ska memoreras, uppsatser som ska skrivas, tal ska räknas, grupparbeten och projekt genomföras.

Men att studera betyder ju också att hela tiden lära sig nytt; att man själv utvecklas och förändras. Ofta är det vissa ögonblick när det är väldigt roligt: nya perspektiv öppnar sig, saker som verkade väldigt obegripliga faller på plats och går att överblicka. Men det kan också vara tvärtom: frustrerande. Hur jag än tar i så begriper jag inte. Det som verkade enkelt visar sig vara komplicerat.  Eller så gör jag nya insikter och förstår saker som gör att jag ser världen lite mörkare, och att problem som jag kanske visste fanns visar sig större och värre.

Lärande är i allmänhet en process som först går upp (det här är ju enkelt!). Sedan blir det krångligt (varför stämmer inte det jag läser här med det jag läser där, och alltihop är ju överhuvudtaget obegripligt!). Det kan vara ganska jobbigt. När sedan mina förutfattade meningar och missuppfattningar har fått ge vika, de olika förklaringarna jag läser har visat sig ha sina begränsningar, klarnar det så småningom. Det lossnar, saker faller på plats – kunskap har uppstått. Och jag kommer ut; klokare eller inte, men i alla fall: lite annorlunda.

Men hur kopplar jag ihop detta med våren?  Jag gör förstås liten parallell med naturen: Naturen har hållit på och krånglat med snålblåst, mörker och snöslask, ända sedan oktober-november. Varit nere i förvirring, inte begripit, får inte ihop det. Men plötsligt, faller saker på plats; det ljusnar, det lossnar. Löv slår ut, knoppar brister. Kommer ut, annorlunda! Snart är det sommar!

Vi behöver fler lärare

Lärarutbildningen på Södertörns högskola är en av våra största utbildningar som också har överlag ett bra söktryck och goda resultat. Att lärarutbildningen också är viktig för samhället får jag bekräftat när jag träffar företrädare för södertörnskommunerna, där kommer hela tiden frågan upp hur vi tillsammans ska få till skolor som skapar möjligheter för eleverna och utveckling i samhället. Det handlar om sådant som att hitta praktik och VFU-platser till våra studenter, hur kan vi bidra till livslångt lärande för yrkesverksamma lärare, och hur vi kan bidra med vår forskning till skolans utveckling.

En fråga som hela tiden kommer upp är lärarbristen. Skolverket räknar med att det skulle behöva examineras ungefär dubbelt så många lärare per år för att möta behovet. Orsakerna till lärarbristen är flera. Befolkningen växer samtidigt som många går i pension. Dessutom har läraryrket oförtjänt dåligt rykte och uppfattas inte som attraktivt. Alltför många har en felaktig bild av löneläget, utsikterna för att göra karriär och hur skolans arbetsmiljö är.

För att få fler att välja lärarutbildningen nu inför hösten har Södertörns högskola tillsammans med 13 andra lärosäten gått samman i kampanjen ”Jag är lärare” (jagarlarare.se). Att vi går ihop på det sättet ska förhoppningsvis göra det lättare att nå ut till potentiella studenter, och att fler upptäcker möjligheten till ett viktigt jobb där det går att göra skillnad. Ansatsen i kampanjen är att få fler att pröva tanken att se sig som lärare. Vi vill tillsammans visa på de många positiva sidor som finns i att arbeta med undervisning. Vi vill öppna porten till ett kreativt och utvecklande arbetsliv där mötet med unga människor och privilegiet att bidra till deras utveckling är grunden.

Stockholm och Södertörns högskola

Södertörns högskola finns i Flemingsberg av en anledning; på en power-pointbild som jag visar ofta står att ett av våra uppdrag sedan starten är att ”Öka övergången till högre studier i södra Storstockholm”. När jag visar den brukar jag säga att det gör vi förstås, men att vi också uppfattar uppdraget bredare, som att vi ska vara en motor som bidrar till utvecklingen av södra Stockholm på många olika sätt. Ett är förstås just att attrahera studenter från regionen och erbjuda utbildning här. Vi har ju också på många sätt samarbete med kommunerna omkring oss, med till exempel verksamhetsförlagd utbildning eller praktikplatser, inte minst i lärarutbildningen. Som det lärosäte som är hemma i Flemingsberg vill vi också vara med och göra Flemingsberg till ett ledande universitetscampus i landet.

Vi kan också bidra med vår kunskap och vår forskning i den snabba utbyggnad av Stockholm som sker nu. Stockholm växer så det knakar och det är här i Flemingsberg och de andra ’regionala stadskärnorna’ som det händer; vilket har diskuterats tillexempel i arena huddinge, och på seminariet ‘Framtidens stad – hållbar livsstil oavsett ekonomiska förutsättningar’. Det ger förstås möjligheter att både lyckas och misslyckas när ny stad skapas, och i ett av våra forskningsprojekt studeras hur planeringen kan skapa förutsättningar för socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt och företagande. Vi är också med på andra sidan stan när Barkarbystaden ska byggas. Där startas nu Barkarby Science av Järfälla kommun, tillsammans med näringslivet, Södertörns högskola, mfl. Barkarby Science ska skapa förutsättningar för forskning, innovation och utbildning inom samhällsbyggnad och hållbar stadsbyggnad, i samband med planerandet och byggandet av den nya Barkarbystaden.

Detta är bara exempel på sätt som vi bidrar till regionen på. Som ett led i detta  har vi nyligen träffat landstingets tillväxt- och regionplaneförvaltningen och jag håller nu på att inleda en rad möten med våra närmaste kommuner. Flera av dom känner Södertörns högskola mycket väl redan, men det finns också dom som vi inte är lika väl bekanta med. För att Södertörns högskola ska kunna leva upp till målet att vara en motor för utveckling av södra Stockholm så behöver vi känna varandra, och veta vilka behov och önskemål som finns, och vad vi kan bidra med.

Södertörn hyllar är här – boka in 7:e februari

Varje lärosäte har sin akademiska högtid där framgångar och forskning lyfts fram och där medarbetare samlas med inbjudna gäster för en stor fest. Så även Södertörns högskola – men i år har vi utökat högtiden med en eftermiddag vi döpt till ”Södertörn hyllar – en eftermiddag med kunskap, mingel och möten”. Under den här eftermiddagen kommer några av våra nyblivna professorer hålla SH Talks, korta populärvetenskapliga anföranden om sin forskning som livesänds. Vi kommer också dela ut priser till Guldgripen (årets lärare, som studenterna utser) och årets alumn. Eftermiddagen avslutas med att årets hedersdoktor håller sitt tal.

Med Södertörn hyllar vill vi öppna upp högskolan, visa upp bredden och djupet i vår forskning och bjuda in till samtal och mingel. Självklart hoppas vi att många studenter, alumner och medarbetare kommer hit och deltar den 7:e februari! Bjud in vänner och sprid informationen i era forum så att fler kan ta del av Södertörn hyllar!

Ett nytt intressant år

Nu har det nya året satt igång, och januari är snart slut. När jag ser tillbaka på år 2017 finns det flera höjdpunkter; det höjda forskningsanslag som har aviserats tidigare kommer nu från och med 2018; vi har fått positiva utvärderingar av våra utbildningar och varit framgångsrika i vår samverkan, med mera.

I oktober beslutade Universitetskanslersämbetet att ge Södertörns högskola tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamen inom området utbildningsvetenskapliga studier. Att vi alltså nu får ett femte tillstånd att examinera doktorer är en kvalitetsstämpel både för vår utbildning och forskning. Examenstillståndet i utbildningsvetenskapliga studier stärker också forskningsbasen för lärarutbildningen, vilket var en anledning till att Södertörn ansökte om examenstillståndet. Under året fick vi också beskedet om att vi nu kan utfärda socionomexamen. Programmets inriktning mot storstadsprofil förbereder studenterna för samhällets utmaningar och att utbildningen ges av en modern högskola med placering i Flemingsberg känns verkligen passande. Vi får också sällskap i Moas båge av Delmos, delegationen mot segregation. Vi har varit lyckosamma hos externa forskningsfinansiärer och under året tagit fram en ny modell för användningen av det höjda anslaget för forskning och forskarutbildning som ger professorer viss garanterad forskningstid, och som jag hoppas ska öka möjligheterna till initiativ i forskningen.

Under 2018 finns ett antal saker att ta tag i. En sådan är att vi, liksom landets övriga lärosäten behöver ta hand om de erfarenheter som har kommit fram i metoo-rörelsen, och omsätta det i tryggare miljöer för studenter, doktorander, lärare och alla anställda. En annan fråga som jag tror att vi behöver närma oss och ägna energi åt under året är att fortsätta utveckla hur vi rekryterar lärare och forskare. Det är en väldigt viktig uppgift som får stora konsekvenser för hur och vad vi kommer att göra i framtiden. Det läggs förstås mycket arbete och engagemang på detta inom rekryteringskommittéerna och personalavdelningen med flera, men det är också någonting som vi ständigt behöver utveckla och förbättra, inte minst när det gäller jämställdhet.

Jag ser hursomhelst fram mot ett intressant 2018!

Metoo och akademiuppropet

Att nu metoo rörelsen har nått universitet och högskolor är viktigt och positivt. De händelser som beskrivs är skrämmande och deprimerande, men att de nu genom metoo blir synliga gör att vi har en möjlighet att faktiskt förändras. Den chansen måste vi ta, och förvalta på rätt sätt.

Det första är att de hemska händelser som nu kommer fram naturligtvis är helt oacceptabla och måste upphöra. Jag måste försäkra mig om att det som inträffar hos oss fångas upp och tas om hand. Här finns rutiner och planer att använda och jag förväntar mig nu att vi alla har koll på dessa och att vi använder dom. I den nyhet som publicerades på medarbetarwebben på sh.se 17 november finns information och länkar, den finns upplagd som en separat post här.

Det andra är den kultur och de normer som under lång tid har gjort detta möjligt. En viktig sak som jag tycker att metoo också belyser är de strategier som den som riskerar att utsättas måste använda för att undvika trakasserier; per definition innebär ju det att just det övergreppet inte inträffar, men till stor kostnad för den som måste skydda sig. Kostnaden kommer i form av förlorad tillit, kreativitet, arbetsglädje, allt det som är riktigt dyrbart.

Att förändra denhär kulturen är den svåra och långsiktigt viktigaste uppgiften. Den faller ju framförallt på de av oss som har formell eller informell makt. Ett speciellt ansvar har vi män. Vi behöver lyssna noga på berättelserna, ta till oss dessa och se vår egen roll.

Vi kan börja med att se över sådant som handledarutbildning och ledarskapsutbildningar i ljuset av det vi nu får veta. Men vi borde också se till att ta ett övergripande perspektiv. Formerna för detta får jag återkomma till, men är säker på att det finns mycket kunskap hos oss som kan bidra.

I spåren av #metoo (publicerad som nyhet på internwebben 2017-11-17)

Södertörns högskola ska vara en högskola fri från diskriminering och trakasserier, säger rektor Gustav Amberg.

Styrning och resurser

En utredning som arbetar nu och vars förslag kan komma att få stor betydelse för hela högskolesektorn är styr- och resursutredningen, kortare benämnd STRUT. Utredare är Pam Fredman, tidigare rektor för Göteborgs universitet, med lång och gedigen erfarenhet. Hon har det svåra uppdraget att göra en samlad översyn av univer­si­te­tens och högskolornas styr­ning, inklusive resurstill­delning. Det handlar alltså både om enligt vilka principer staten ska fördela pengar, och på vilket sätt den ska styra lärosätena. Detta är förstås två olika saker; vi har ju nu stor frihet att använda anslagsmedel till den ena eller andra forskningen eller utbildningen, och vi har också uppdrag som vi förväntas utföra utan att det är några specifika pengar kopplade till dem. För att ytterligare krångla till det så gränsar detta också till frågor om lärosätenas autonomi, vilket dock ligger utanför utredningens uppdrag.

Dagens system har funnits länge, och att det kan vara dags att se över det lär få invända mot. Mycket förenklat kan det sägas att vi i grundutbildningen har en fast summa pengar att utbilda för. Kvalitén i utbildningen granskar UKÄ, men det finns inte egentligen några ekonomiska incitament eller nyckeltal kopplade till utbildningsanslaget, utan det är baserat på volym. I anslaget för forskning och forskarutbildning däremot finns indikatorer för bibliometri och externfinansiering, och kanske snart också en för samverkan, som påverkar anslagets storlek. Södertörns högskola får forskningsanslaget baserat på ett garantibelopp, så detta påverkar inte oss så som det ser ut nu, men jag tycker ändå att det är intressant att de två anslagen styrs av så helt olika logiker: I utbildningen är det volym som styr och kvalitet utvärderas utan ekonomiska styrmedel, medan det i forskningen inte finns något mått på volym, men däremot en förhoppning om att ekonomiska incitament ska ge kvalitet. Ett intressant tankeexperiment kunde vara att känna på hur det skulle bli om vi bytte logik mellan de två!

Det finns mycket för utredningen att tänka på. Det som den föreslår ska effektivt och ändamålsenligt stödja målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, och ska bland annat också leda till att jämställdheten i sektorn stärks. En fråga är om vi ska fortsätta att ha skilda anslag för forskning och utbildning eller om vi kan ha ett samlat anslag. Hur blir det med prislappar på olika utbildningar? Hur kan en ökad profilering av lärosätena stödjas? Hur ska lärosätenas åtaganden formuleras och förhandlas fram? I dagens regleringsbrev får vi uppdrag ett år i taget, går det att göra detta mer långsiktigt?

Utredningens betänkande ska läggas fram den 3 december 2018, men den har aviserat att den kommer att lägga fram en grov skiss på ett förslag redan nu innan nyår. Fortsättning följer alltså.

1 2 3