Förvaltningsakademin

En blogg från centrumbildningen Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola.

Den kostsamma granskningen

Vad kostar granskningen? Det är ingen som riktigt vet, men det är lätt att ana att kostnaderna för granskningen kan vara omfattande. Den uppenbara kostnaden är ju de resurser som granskarna tar i anspråk. Vissa menar att Sverige idag har ungefär 300 myndigheter, varav en tredjedel av dem har till uppgift att granska de andra två tredjedelarna. Svaret skulle i så fall vara att kostnaderna för granskning är en tredjedel av budgeten för statsförvaltningen. Utgår man från de myndigheter som tillhör nätverket ”Tillsynsforum”, det vill säga de som anser sig ha tillsyns- och granskningsuppgifter och vilken budget de har för 2013 ger en hastig sammanräkning drygt 20 miljarder (ungefär lika mycket som hela polisorganisationens budget för 2013). Nu är det ju inte hela budgeten som går till granskningsaktiviteter förstås (tex Socialstyrelsen), men sammanräkningen ger ändå en fingervisning om i vilket härad kostnaderna troligen befinner sig i. Men å andra sidan har många myndigheter som inte är renodlade granskningsmyndigheter också någon form av granskningsuppdrag som en del i verksamheten, vilket innebär att kostnaden skulle vara högre (exempelvis Rikspolisstyrelsen inom polisorganisationen).

Men detta är endast en sida av granskningen som handlar om granskarnas kostnader. Det finns ju också en ”mottagarsida” för granskning – nämligen de granskade. Forskning har visat att den som granskas lägger ned avsevärda resurser i form av tid, pengar, energi och arbete på att göra sig granskningsbara. Att bli granskad innebär en rejäl insats från de granskades sida, och en granskning snarast kan beskrivas som ett samarbete eller förhandling mellan granskaren och den som granskas. Det innebär, om man antar att de granskade lägger ned ungefär lika mycket resurser på att bli granskad, att granskningen också genererar kostnader för 20 miljarder kr varje år. Vi är då uppe i totalt 40 miljarder kr (nästan som Försvarsmaktens budget för 2013). Men då har vi inte tagit hänsyn till granskningens konsekvenser i form av åtgärdsprogram och förändringsarbete hos de granskade som följer av granskningen. För det är ju det som till exempel Skolinspektionens granskningar syftar till: dels att bidra till följsamhet med lagstiftningen, dels att bidra till skolors förändringsarbete. En annan konsekvens av granskning är enligt andra forskare att de som granskas inkorporerar den framtida eventuella granskningen i sitt arbetssätt, för att undgå kritik vid ett senare tillfälle och hålla ”ryggen fri”. På så vis blir granskningen styrande enbart genom vetskapen om att granskningen kan komma. Risken med detta blir ju att de granskade arbetar alldeles i onödan med sådant som ligger utanför själva kärnverksamheten. En diskussion handlar om att vårdpersonal tenderar att överdokumentera av fruktan för den efterkommande granskningen. Vi vet att organisationer producerar dokument, planer och policies för alla upptänkliga saker som en del av detta. Med den norske statsvetaren Kjell-Arne Rövik så är dagens moderna organisationer allt mer upptagna av ”omdömeshantering” och varumärkesbyggande. Kostnaden för denna typ av granskningsundvikande och granskningsförberedande arbete är mycket svår att beräkna.

Det går inte heller att utesluta att granskning kan leda till effektivitetsvinster, det vill säga att kostnaderna minskar för de som granskas. Svårigheten är ju att koppla granskningsinsatserna till något slags effekter, eftersom effekter kan vara av olika slag, andra än de förutsedda, uppträda efter lång tid eller vara en kombination tillsammans med andra åtgärder.

Sammanfattningsvis är det förstås svårt för att inte säga omöjligt att beräkna kostnaderna för granskningen. Men det är ändå klart att granskning kostar mycket pengar och har dolda kostnader i form av de granskades kostnader för att göra sig granskningsbara, en ökad dokumentation och administration och ett slags ”tankekontroll” av dem som befarar att de blir granskade. Med tanke på att vi talar om miljardbelopp är detta skäl nog att fundera på om granskningen är värd sitt pris.