Biologiskt kulturarv

Biologiskt kulturarv

På besök i Ovanåker

 

Lördagen den 9 mars var vi på besök i Ovanåker. Vi presenterade projektresultaten såhär långt för styrelsen för Föreningen för fäbod- och utmarksbruk. Mötesdeltagarna är både kloka och kunniga i alla de frågor som vi arbetar med så vi fick fantastisk input inför slutspurten. Att mötet sedan skedde i en sådan vacker miljö gjorde bara saken bättre.

En väldigt intressant diskussionspunkt på mötet var frågan om grödkoder. Nedan finns ett inlägg i diskussionen som Carin Gisslén-Schönning skickade till oss efter mötet. Viktigt! Nedan finns hennes text i sin helhet.


                                                                                                             Älgnäs 8 mars -19

Behöver markerna delas upp i åker, bete och skog?

Så inleder föreningen Knytkraft sin inbjudan till konferens 28 mars 2019:

”Är det en myt eller en naturgiven konflikt mellan bruk av naturen och vård av naturen? Kan hög vitalitet förorenas i ekosystemet och effektivt tillfredsställda behov hos människan? Vad kan vi lära oss av det gröna kulturarvet och fäbodens principer? Behöver markerna delas upp i åker, bete och skog?”

Fäbodrörelsen behöver påverka regelsystemet på många nivåer.

Ett konkret förslag som vi inom GFF formulerade i samband med Swotanalysen inför kommande Landsbygdsprogram GJP vill jag gärna dela:

Ge oss nya/fler grödkoder för de Ekosystemtjänster som betande djur på skog och i utmarker utför inom Miljöersättningarna. 

   En ny kod, betesmark i fäbod, kan ge oss en bredare uppfattning av
omfattningen av Fäbodbruk och en annan kod för utmarksbete, kan ge oss mer
kunskap i viktiga förhållanden där bete sker.

Eller slå dem samman till en kod Ersättning för bete i skog och utmarker

   Vi önskar även att man ser över begreppet, ersättningen Skogsbete, som vi lägger så
olika innebörd i. Jordbruksverket har en innebörd och gemene man en annan.
Med dessa konkreta ändringar kan man få en tydligare bild av hur många fäbodar som

betas och sköts utan att den sk Fäbodersättningen har betaltas ut.

 

Så här ser Nuvarande Grödkoder/ersättningarna ut i dagsläget:
inom Miljöersättningarna

52 Betesmark

53 Slåtteräng

54 Skogsbete def. se Jordbruksverkets hemsida

55 Fäbodbete utan gårdsstöd- mestadels i skog, endast för dem med sk Fäbodåtagande

61 Fäbodbete med gårdsstöd- troligtvis inhägnat, endast för dem med sk Fäbodåtagand

95 Restaurering

Med de nya grödkoderna, betesmark i fäbod och en annan kod för utmarksbete, eller den sammanslagna koden Ersättning för bete i skog och utmarker

kan vi få en bredare uppfattning av omfattningen bete knutet till fäbodar och utmarker,
oavsett Fäbodersättning eller ej. Det kan ge oss mer kunskap om viktiga förhållande.

Genom detta kan man även identifiera dessa skogens tillskyndare för Biologiska mångfald,

ge dem nya och markandsmässiga ersättningar för att förhindra igenväxning utifrån
miljömålet Levande skogar. Och för att tillsammans återta den viktiga traditionella
kunskapen om bete i skog och i utmarker.
Fäbodkulturens särställning genom Konventionen om biologisk mångfald med
artiklarna 8 och 10 befästs ytterligare.

Till vem, med påverkan inom hela ersättningssystemet ska vi skicka detta konkreta förslag?

Carin Gisslén-Schönning

Medlem i Förbundet Svensk Fäbodkultur (FSF) och
Gävleborgs Fäbodförening (GFF)

 

 

Det gäller livet! vårt levande gröna kulturarv

Under ovanstående rubrik samlades igår ett 60-tal personer på Kungliga Skogs och Lantbruksakademiens lokaler i Stockholm för att diskutera hur vi kan arbeta vidare för att bevara vårt gröna kulturarv. Seminariet kom till som ett resultat av Nordiska Museets nedläggning av forsknings- och odlingsverksamheten av gamla kultursorter.

Seminariet genomfördes utifrån Open Space och 18 teman diskuterades. Vi i projektet höll själva i diskussionen kring temat Sensorik/Affärsutveckling och deltog tillsammans med andra även i diskussionen om hur vi kan öka medvetenheten om begreppet biologiskt kulturarv.

 

Deltagare väljer vilken diskussion de vill vara i

Projektteamet i diskussionsgrupp på KSLA:s bibliotek

Auditoriet

Beskrivning av ”vår” föreslagna diskussionsgrupp

Inleder FM i mathantverk

Imorgon kring niosnåret har jag fått äran att inleda Finska Mästerskapen i mathantverk och då kommer jag att berätta om vårt arbete i projektet. Bilden här visar på omslaget till den affärsutvecklingsmanual för fäbodbrukare och mathantverkare som har utvecklats under vårt projekt. Jag känner mig ödmjuk och glad över att få äran att kommunicera våra gemensamma resultat.

Stort tack till er alla fantastiska producenter som har bidragit till detta!

Kåtor, kokhus, fähus….

Livsmedel och andra produkter som har sin utgångspunkt i ett biologiskt kulturarv, d.v.s. landskapet, växterna, klimatet, traditionen, den nedärvda kunskapen, lantraserna, know-how behöver också de byggnader som traditionellt har använts för att livsmedlen/produkterna ska bli till.

När producenten blir äldre och inte klarar av att ha kvar djuren kan gällande lagstiftning om när man har rätt att ha kvar en byggnad frontalkrocka med behovet av att bevara de byggnader som varit både en del av landskapet och av det biologiska kulturarvet.

Aftonbladets artikel om Anita och hennes kåta belyser de tvetydigheter och motsättningar i samhälleliga målsättningar när man å ena sidan har en lagstiftning som rör bebyggelse och där det å andra sidan finns ett tydligt samhälleligt uppdrag på att bevara vårt arv. Artikeln visar ett av många exempel på samhälleliga konflikter som på ett eller annat sätt kan påverka möjligheten att bevara vårt biologiska kulturarv.

Kronofogden tänker bränna Anitas kåta

 

Imorgon kör vi igång nästa workshop om affärsutveckling för fäbodbrukare och mathantverkare 12-14 mars

Nedan hittar du programmet i sin helhet.

Varmt välkomna allihopa!

Program for Workshop

«Biologisk kulturarv som bærekraftig verdiskaper»

 

Dato: 12 – 15 mars 2018 (Del 1: 12–13 mars, del 2: 13–15 mars)

Sted: Oltjärn Kurs och Fritid, Hede

Detta är ett kurstillfälle som egentligen är en kurs om två olika delar. Del 1 (12–13/3) är en repetition från Austkil i november 2017, slik at de som deltok der kommer til Del 2 fördjupningskursen (13–15/3).

 

Måndag 12 mars

17.00 – 18.00   Oppmøte, innkvartering og enkel mat

19.00 – 21.00   Velkommen (v/ Håkan Tunón, Centrum för biologisk mångfald & Paulina Rytkönen, Södertörns högskola).

Hva er biologisk kulturarv og hvorfor fokusere på dette temaet?

Presentation av deltagarna och deras verksamhet (ca. 15 min per produsent).

 

Tisdag 13 mars

07.00 – 8.30    Frukost

08.30 – 11.30  Metoder för att beskriva smakord – inklusive praktisk övning utifrån någon produkt (Paulina Rytkönen). Ta med egna produkt til dette!

11.30 – 12.30  Lunch

12.30 – 14.30  Forretningsutvikling basert på egne ideer. Gruppearbeid, individuelt arbeid (v/Anders Linga, Proneo och Paulina Rytkönen, Södertörns högskola).

14.30 – 15.00  Kaffepause

15.00 – 18.00  Forretningsutvikling basert på egne ideer. Gruppearbeid, individuelt arbeid (v/Anders och Paulina).

18.00 – 19.00  Middag   ankomst för de som var med i Austkil

19.00 – 21.30   Hva skjedd siden sist? Produsentene oppsummerer hvordan de har jobbet videre med sine egne forretningsideer siden forrige workshop. – (ca. 15 min per produsent).

 

Onsdag 14 mars

07.00 – 08.00  Frukost

08.00 – 12.00  Eldrimners arbete med fäbodbrukare. (v/Birgitta Sundin, Eldrimner).

Introduktion till kartläggning av biologisk kulturarv på egen gård/platsen. (v/Håkan & Bolette).

Individuellt arbete med kartor över gamle kulturmarker, arealer brukttil høsting av ulike fôrressurser, ferdselsveier, kulturminner, kulturspor i tre, tradisjonell bruk av planter, sagn mm. Ta med for eksempel gårdkart og andre kart over egen eiendom (også inkludert utmark).

Parallellt videre jobbing med egne forretningsideer, individuell veiledning etter ønske (v/Anders).

Parallellt individuell feedback på produkter och affärsidéer (v/Paulina).

12.00 – 13.00  Lunsj

13.00 – 16.00  Fäbodprodukternas/småskaleprodusentenes smakord. Praktisk övning med exempelvis spekemat, smör och ost (v/Paulina & Sofia Ågren, Eldrimner). Ta med egne produkter.

16.00–17.30    Vilka är konsumenterna och hur arbetar vi med dem? (v/Paulina)

18.00–19.00    Middag

Diskussion om hur vi arbetar med konsumenter

 

Torsdag 15 mars  preliminärt

07.00 – 08.00 Frukost

08.00 – 12.00 Etnobotanik och biologiskt kulturarv – presentation och diskussion om nytta och möjligheter. (v/Håkan & Bolette).

Skjøtsel av verdifulle kulturmarker (tilskuddsordninger?). (v/Bolette & Håkan)

Vad kan kommunen hjälpa till med? (v/Malin Fjellgren, landsbygdsutvecklare, Härjedalens kommun)

Avslutning och vad blir nästa steg? (v/Bolette, Håkan & Paulina)

12.00 – 13.00  Lunch

Ta gjerne kontakt med oss for ytterligere informasjon:

Håkan Tunón (CBM, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala): Hakan.Tunon@slu.se

Paulina Rytkönen (Södertörns högskola, Stockholm) paulina.rytkonen@sh.se

Bolette Bele (NIBIO, Norsk Institutt for bioøkonomi, Stjørdal): bolette.bele@nibio.no

 

Velkommen!

Følg oss gjerne på bloggen: Följ gärna vår blogg Följ gärna vår blogg http://blogg.sh.se/biologiskt_kulturarv/

Och på facebook: https://www.facebook.com/Mat-med-Historia-187429037982443/

1 2 3