Asylberättelser

Ett forskningsprojekt om migranters berättelser i asylprocessen

Forskare

Foto:Anna Hartvig
Hanna Sofia Rehnberg
Jag är lektor vid Institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Som språkvetare har jag i min forskning främst intresserat mig för hur berättelser formas och används i olika sammanhang och för berättandets identitetsskapande funktioner. Innan jag blev forskare arbetade jag under ett tiotal år som journalist och skrev då bland annat om migration och integration. I början av 2000-talet bodde jag ett år i anslutning till en flyktingförläggning för att skriva en bok om vardagslivet för asylsökande i Sverige. Reportageboken Glömda – Rapport från en svensk flyktingförläggning kom ut 2006.

 

Foto:Anna Hartvig
Zoe Nikolaidou
Jag är docent vid Institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola. Jag är språkvetare och har ägnat min forskning åt att undersöka vilken roll litteracitet (läs- och skriftpraktiker) spelar i människors liv och hur det påverkar deras identitetsskapande. I stor utsträckning har jag fokuserat på migranters läs- och skriftpraktiker i arbetslivet. Jag har undersökt hur texter skapas och cirkuleras på arbetsplatser och hur de används som redskap för att informera och dokumentera men också för att utöva kontroll. Jag har även genomfört en etnografisk studie av läs- och skriftpraktiker bland papperslösa i Grekland, där jag visade på mångfalden av de muntliga och skriftliga språk som används av denna grupp i vardagen.

 

Foto:Anna Hartvig
Cecilia Wadensjö
Jag är professor i tolkning och översättning vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Under hela mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat med tolkning. På 1970-talet tog jag examen från en tolkutbildning (svenska-ryska) och skaffade auktorisation som tolk. På 1980-talet fick jag möjlighet att forska om tolkning och 1992 la jag fram en doktorsavhandling om tolkning inom vården och hos polisen. Under de senaste åren har jag både studerat tolkad kommunikation i olika sammanhang och arbetat med tolkutbildning. En viktig lärdom, som jag och mina kollegor vill ta med in i det nya projektet är att tolkens färdigheter och eventuella brister påverkar hur kommunikationen fungerar, liksom även hur var och en av deltagarna förhåller sig till varandra, till tolken och till den pågående intervjun. Tolkens färdigheter handlar förstås om att behärska två språk, men inte bara. För att kunna återge vad andra säger på ett annat språk behövs koncentrationsförmåga, minnestekniker och tolkningsteknisk förmåga. För att kunna leverera återgivningar utan att störa flytet i intervjun krävs förmåga att samordna sina bidrag och i viss mån även fungera som samordnare av de andra deltagarnas talturer. Hur inverkar allt detta i samkonstruktionen av en asylberättelse?