Skärgårdsföretagarportalen

Inom Central Baltic Interreg-projektet Archipelago Business Development

Att marknadsföra en destination: En fallstudie på Strindbergs Hemsö

Andersson, A. &  Fjellström, S. (2003) Att marknadsföra en destination: En fallstudie på Strindbergs Hemsö. Stockholms Universitet (magisteruppsats)

länk

Sammanfattning/abstract

Den här studien behandlar begreppet destinationsmarknadsföring och syftar till att ge en ökad förståelse för begreppet. Studien är gjord med ett hermeneutiskt förhållningssätt och antar därmed en kvalitativ ansats. Destinationsmarknadsföring innebär att marknadsföra turistdestinationer för att attrahera turister. Denna speciella form av marknadsföring skiljer sig från traditionell marknadsföring främst för att samarbetet mellan turismföretagarna på platsen är så viktigt för att lyckas med marknadsföringen. Vi redogör för begreppet destinationsmarknadsföring och dess beståndsdelar. Eftersom turism handlar om service innebär det att destinationsmarknadsföring är en form av tjänstemarknadsföring, varför vi även behandlar denna teori. Vi tar även upp teorin om relationsmarknadsföring eftersom vi tror att återkommande turister och begreppet ”word-of-mouth” kan vara av betydelse i destinationsmarknadsföringen. Den egna undersökningen består av en fallstudie på Kymendö i Stockholms skärgård och vi har gjort intervjuer med alla de turismföretag som verkar på ön idag. På så vis har vi fått med representanter från alla delar utom boende i den traditionella indelningen av turism (resa, bo, äta, göra samt sälja/paketera). Undersökningen har bestått i att undersöka hur turismföretagen på Kymendö marknadsför sig idag samt vad de skulle kunna göra bättre för att kunna leva på sina verksamheter året runt. En viktig del i undersökningen är att granska huruvida det går att marknadsföra en destination som en enda produkt. Forskare har olika förslag på hur detta ska kunna göras och vi ha kommit fram till att en kombination av de tre viktiga parametrarna emotionella aspekter, image och samarbete kan vara betydande för detta. Våra huvudsakliga slutsatser med denna studie är att det finns tre viktiga parametrar som är av stor vikt inom destinationsmarknadsföringen och att en kombination av dessa är en lösning på hur turistdestinationer kan marknadsföras som en enda produkt. Vi har även kommit fram till att skillnaden mellan destinationsmarknadsföring och traditionell marknadsföring är oerhört stor och att skillnaden framförallt ligger i svårigheten att marknadsföra en destination som en enda produkt. Slutligen har vi kommit fram till att vissa delar av relationsmarknadsföring, ”word-of-mouth” och återkommande turister är av stor vikt inom destinations- marknadsföringen.

 

Gastronomiska regioner: ett verktyg för regional utveckling

Abstract

Rapporten sammanfattar resultatet från 8 fokusgrupper, samt intervjuer, seminarier och en enkät som genomfördes  under 2013 i syfta att  ta fram ett underlag för hur vi skall bygga gastronomiska regioner i Sverige. Projektets huvudfrågor var: 1. Vad är gastronomiska regioner i ett svenskt sammanhang? 2. Hur skall gastronomiska regioner byggas i Sverige? 3. Vad kan satsningen heta?. På förslag från deltagarna föreslås att satsningen framgent skall heta kulinariska regioner. Dessutom föreslås en handlingsplan som bygger på fem identifierade områden, nämligen en tydlig organisation och ledarskap; framtagning av en terroiratlas på nationell och regional nivå; satsa på marknadsutveckling; att utveckla regional unikitet och särart; samt att tillämpa de sistnämnda. Projektet genomfördes på uppmaning från landsbygdsdepartementet som ett samarbete mellan Lantbrukarnas Riksförbund, Restaurangakademien och Södertörns Högskola.

Ingen människa är en ö : skärgårdsföretagande – med nätverk i händerna

Rotsman, Martin, 2016. Ingen människa är en ö : skärgårdsföretagande – med nätverk i händerna.  Uppsala: SLU, Institutionen för stad och land. Kandidatuppsats

https://stud.epsilon.slu.se/9300/

Den här kandidatuppsatsen handlar om företagande i Sankt Annas skärgård, och är skriven inom ämnet för landsbygdsutveckling. Syftet med studien har varit att undersöka vilka utmaningar företagarna möter i sitt företagande, vad som driver dem till att bedriva sina verksam-heter, samt vilken betydelse samverkan mellan företagare har för deras företagande. Mitt tillvägagångssätt under studien har varit att besöka Sankt Annas skärgård och genomföra intervjuer med tre företagare, samt med tre andra aktörer från en myndighet och två förening-ar. De begrepp som används i den här studien för att besvara frågeställningen är dels socialt kapital och dels begreppsparet gemeinschaft och gesellschaft. Företagarna som har intervjuats i den här studien har flera olika verksamheter. En av utmaningarna som de upplever är att företagandet är tidskrävande. Några nämner också att logistiken kan vara en utmaning, och att det är mycket arbete på egen hand. Drivkrafterna hos företagarna är varierande, men två av företagarna lyfter fram att mötena med kunderna är en mycket positiv aspekt, när de möter människor som är intresserade av deras verksamhet, platsen de verkar på och dess natur och historia. Den tredje lyfter fram friheten i att rå sig själv. Samverkan är särskilt viktig för de fastboende åretrunt-företagarna, som samverkar främst kring tunga transporter och maskinutrustning. De samarbetena har växt fram genom grannar, vänner och släkt som bor i en geografisk närhet till deras verksamheter. Samverkan verkar inte ha samma betydelse för turismföretagaren, som till skillnad från de andra företagarna är verksam efter säsong och ej fastboende i Sankt Annas skärgård.